Allsvenskan 1943-44

 Det var Malmö FF som vann Allsvenskan säsongen 1943-44 som på den tiden spelades med vinteruppehåll.och det var därmed denna klubbs första triumf i serien. De vann 17 av matcherna och föll bara i två matcher.ä under säsongen. Tabelltoppen av serien blev följande; Malmö FF 37, IF Elfsborg 32, AIK 32, IFK Norrköping 30 och IFK Norrköping 27. Det var Brage och Sandvikens IF som åkte ur Allsvenskan medan Mjölby och Landskrona BoIS gick upp via kval. Det var tolv lag som deltog i serien på den tiden och Helsingborg blev 10:a med 13 poäng med en vinst och elva oavgjorda medan jumbon Sandviken bara tog en seger samt fem oavgjorda. AIK hade det högsta publiksnittet med 15 122 och Leif Larsson (IFK Göteborg) vann skytteligan med 19 mål före Halmias Kaj Borglin med 18.

Källor:

Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvenskt fotboll”, 2010

bolletinen.se

Sirius i maratontabellen

 I år gör Sirius sin 11:e säsong i fotbollsallsvenskan och gör nu sin åttonde säsong i rad. Sirius har sedan 2017 klättrat fem placeringar  i maratontabellen och ligger fram till efter säsongen 2023 på 28:e plats. Sirius har nu chans att gå förbi IFK Malmö och har redan gått förbi IFK Eskilstuna till en 25:e plats. Mjällby låg på 400 poäng och på 25:e plats i maratontabellen och eftersom denna klubb också spelar i Allsvenskan så kommer det att dröja ytterligare innan Sirius gå om Mjällby. Gefle IF som nu ligger på 24:e plats har i dagsläget 467 poäng. Sirius facit i Allsvenskans maratontabell är fram till 2023 på 284 matcher, 82 vunna, 69 oavgjorda, 133 förluster, 345 gjorda mål, 487 insläppta och 315 poäng.

Källor:

Faktakalendern Sport 2007

https://sites.google.com/view/clasglenningfootball/hem/uefa-1st-level/sweden1

MFF två storsegrar

 I Allsvenskan har Malmö FF två storsegrar som slutade tvåsiffrigt och den första skedde den 26 maj 1949 när Jönköpings Södra besegrades med 12-0 inför 17 170 åskådare till Malmö IP. Det var Malmös andra SM-guld medan det var Jönköpings andra säsong i fotbollsallsvenskan. 

Målen kom följande och de ledde med 4-0 i halvtid;

(7)    Kjell Rosén 

(10)  Börje Tapper

(26). Karl-Erik Palmer

(45). Stellan Nilsson

(61). Rosén

(64). Palmer

(66). S Nilsson

(67). Palmer

(77). Egon Jönsson

(87). S Nilsson

(89). Tapper

(90). Tapper

OBS: Det skall vara apostrof över ”e” i Palmer också och det går inte göra denna funktion på Blogger.

Det är dock inte den största segern i Allsvenskan eftersom Helsingborgs IF vann med 13-1 mot IFK Eskilstuna den 21 oktober 1928. Malmö skulle senare stå för den största bortasegern i serien när de vann med 10-1 mot just Helsingborg den 18 augusti 1965. Då kom det 12 199 åskådare till Olympia som två spelare i Malmö FF göra tre mål vardera (Lars Granström och Leif Larsson), Bertil Elmstedt 2, Ulf Sivnert och Ingvar Svahn. Tröstmålet för hemmalaget gjordes av Matts Johansson på straff.

Källor:

Alsiö Martin, ”Hundra år med allsvenskt fotboll”, 2010

”Allsvenskan i siffror 1948-49”

http://www.fotbollsweden.se/

Historiska målvakter i Allsvenskan

 Kortfattat om de sju målvakter som har spelat flest matcher i Allsvenskan och som har slutat att spelat.

Sven Andersson: Han har spelat flest matcher i Allsvenskan med 431 matcher mellan 1981-2001 varav 198 för Örgryte fram till 1993 och sedan blev det 233 matcher för Helsingborg. 

Thomas Ravelli: Är den målvakt som är mest meriterat med 143 landskamper mellan 1981-97 och 416 matcher för Östers IF och IFK Göteborg mellan 1979-97 samt några matcher för Tampa Bay Mutiny i USA. Han har rekordet med flest SM-guld med åtta titlar varav sex med IFK Göteborg.

Bengt Andersson: Spelade 387 matcher i Allsvenskan för IK Brage, Örgryte och IFK Göteborg mellan 1987-2009. Han stod i 246 matcher för IFK Göteborg mellan 1998-2007. Elva landskamper och SM-titel med IFK Göteborg 2006.

Karl Svensson: Han stod för Sverige under hemma-VM 1958 och är den målvakt som har stått i flest allsvenska matcher för en klubb. Han stod i 349 matcher för Helsingborg mellan 1944-62 och 73 landskamper, inga allsvenska titlar, men Guldbollen 1952.

Gustav Sjöberg: Det blev 321 matcher i Allsvenskan för AIK mellan 1933-50 och som kuriosa stod han 63 matcher i svit fram till 1948. Det inkluderade även två första matcherna av Allsvenskan säsongen 1948-49 och han stod inte mot Malmö FF på bortaplan som förlorades med 0-5. 

Mattias Asper: Han stod för fyra allsvenska klubbar under sin karriär som omfattade 314 matcher mellan 1998-2014. Han spelade för AIK, Malmö FF, Brommapojkarna och Mjällby AIF varav vid två tillfällen för den sistnämnda klubben som han både började och avslutade sin karriär med. Han vann SM-guld med AIK 1998 och med Malmö sex år senare.

Jan Möller: Han hamnade också på 314 matcher i Allsvenskan som omfattade tiden 1972-92 för Malmö FF och Trelleborg FF varav 298 för den förstnämnda klubben fram till 1989. Han gjorde även ett mål för de ”ljusblå” och spelade även en kort tid för Bristol City i början på 1980-talet. Möller stod i 17 landskamper, spelade även 58 matcher för Toronto Blissards och Helsingborg när det inte blev av i Allsvenskan.

Övriga: Håkan Svensson stod i 314 matcher för fem allsvenska klubbar mellan 1990-2006 som omfattade klubbar som Halmstads BL, AIK, BK Häcken, IF Elfsborg och Malmö FF. Sedan kom Johan Wiland som spelade för IF Elfsborg, Malmö FF och Hammarby mellan 2000-19. Det är flera målvakter som egentligen är värda att nämnda som t ex Lars Eriksson som spelade 301 matcher för Hammarby och IFK Norrköping mellan 1986-2001, Bengt Nyholm som stod i 294 matcher för IFK Norrköping mellan 1949-65, Anders Rydberg med 292 matcher för IFK Göteborg mellan 1925-38 och Anders Karlsson som omkom under skridskotur, stod i 290 matcher för Örebro SK mellan 1989-2002.

Källor:

Aisjö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

”Allsvenskan i siffror, 1948-49, Sveriges fotbollsstatistiker och historiker”.

Bolletinen nr 3/2023

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, 1981

Wikipedia:

Mot alla odds

 Den 23 oktober 1955 föll Västerås SK med 0-9 mot Halmstads BK hemma på Arosvallen och Östen Ståhl gjorde sex av målen som dessutom kom i svit i de följande matchminuterna; 35, 36, 43, 62, 76 och 85. Det var VSK första säsong i Allsvenskan och laget låg sist med fyra poäng med 50 mål insläppta när vinteruppehållet kom. 

Den 8 april 1956 spelades matchen på Örjans Vall inför 6 186 åskådare och antagligen tog hemmaelvan uppgiften lite väl lätt. Sylve Bengtsson gav hemmalaget ledningen i den 6:e matchminuten och minuten senare kvitterade Västerås genom Sven Sjöblom. Efter 21 minuter spel så gav Sture Carlsson gästerna ledningen och matchens sista minut gjorde Jan Åhlin 3-1 för Västerås. 

VSK klarade sig kvar i sin första allsvenska säsong men skulle åka ut säsongen efter. Halmstad blev dock 7:a och Bengtsson blev HBK främste målskytt med 22 mål med Ståhl som god tvåa med åtta mål. Tillsammans gjorde de 30 av lagets 43 mål under denna säsong.

Källor:

”Allsvenskan i siffror 1955-56, Bolletinen, Sveriges fotbollshistoriker och statistiker, 2023

Aisjö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

https://www.hbk.se/1955-56%20Laguppställningar.pdf?cms_fileid=2e540a7ca2d750803ef1a13b3b8e59f8&disposition=attachment

Sirius publikrekord

Uppsala Nya Tidning den 14 oktober 1968 och dagen efter då publikrekordet på 12 466 åskådare mot Landskrona BoIS hade slagits. Sirius vann med matchens enda mål genom Ulf Wahlquist i slutet på matchen. Sirius gick upp till Allsvenskan för första gången i klubbens 61-åriga historia och just nu spelar klubbens sin nionde säsong. 

Klubbens säsonger i högsta fotbollsserien!!!

1969

1973-74

2017-

Enligt Sveriges fotbollshistoriker och statistiker (SFS) tidskrift Bolletinen så har UNT:S sportreporter Håkan Lundh en redogörelse med klubbens högsta publiksiffror. Han hade gått igenom en liggare från Studenternas som förde uppgifter över publiken på Studenternas bl a under 1960-talets andra hälft då flera publikrekord ägde rum. Lundh refererade i artikeln till matchen mot Jönköping Södra också över 12 000 såg matchen 1969. Enligt honom är det officiella publikrekordet för Sirius sedan han hade hittat en liggare på Uppsalas stadsarkiv efter ett idogt arbete. Utifrån denna liggare så såldes det 13 216 biljetter mot Jönköping 1969 där 223 frikort samt 447 fribiljetter också visades/lämnades och kan jämföras matchen mot Landskrona 13 041; 366 frikort och 159 fribiljetter.

 

Tvåsiffrigt på bortaplan

Den 18 augusti 1965 tog Helsingborg emot Malmö FF hemma på Olympia och det skulle bli den enda gången som en klubb vinner tvåsiffrigt på bortaplan i Allsvenskan. Malmö FF vann med 10-1 inför 12 199 åskådare och skulle vinna Allsvenskan detta år medan Helsingborg skulle åka ur och det skulle dröja över 30 år innan denna klubb var tillbaka igen. För MFF gjorde Lars Granström och Bo Larsson tre mål vardera medan Bertil Elmstedt blev tvåmålsskytt. Övriga mål gjordes av Ingvar Svahn och Ulf Siwert medan hemmalagets tröstmål gjordes av Matts Johansson på straff.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

fotbollsweden.com

Allsvenska publiksiffror 2000

 Den allsvenska säsongen som spelades 2000 sågs i genomsnitt av 6 949 åskådare vilket det var en minskning med 3,7 %. En förklaring kan vara att Malmö FF speladeci den nybildade Superettan denna säsong. 

Klubbarnas publiksnitt samt förändring 2000 i Allsvenskan!!!

AIK……………………14 402 /  6,3

Hammarby…………….12 138 / 1,9

Helsingborg IF…………9 145 / -11,0

IFK Göteborg…………..9 300 /  10,2

IF Elfsborg……………..7 627 /  24,2

GAIS……………………7 184 / Ny

IFK Norrköping…………7 050 / 16,5

Halmstads BK……………6 958 /32,4

Örebro SK…………..,……6 927/ 12,4

GIF Sundsvall…………….5 133 / Ny

Örgryte IS…………………4 713 / -6,3

BK Häcken………………..2 582 /  Ny

Trelleborgs FF…………….2 432 / -21,5

Västra Frölunda……………1 520 / 33,8

Källor:

http://www.european-football-statistics.co.uk/index1.htm

rsssf.com

Siriusbilder från slutet på 1960-talet

 Samtliga från Uppsala Nya Tidning!!!

Den 31 augusti 1968 vann Sirius med 7-0 borta mot Västerås SK på Arosvallen och matchen spelades i division 2 (Svealand) som Sirius vann med  39 poäng (22 matcher) med åtta poäng ner till tre klubbar på 31 poäng (Hammarby, Degerfors och IFK Eskilstuna).

Kvalet till Allsvenskan mot Landskrona BoIS inför publikrekordet på 12 446 åskådare på en smockfullt Studenternas och Sirius vann med matchens enda mål av Ulf Wahlquist den 13 oktober 1968.

Den 11 september 1966 vann Sirius med 12-0 mot Verdandi på Studenternas och det var regn samt ganska så regntung plan som matchen spelades på. Det var i division 3 (Östra Svealand) som Sirius vann denna säsong före Råsunda IS och Älvsjö AIK.

Den första matchen på ”Studan”

 Sirius föll med 0-3 mot Malmö FF i premiären av fotbollsallsvenskan och en vecka senare spelade de sin första hemmamatch mot Studenternas den 20 april 1969. Matchen slutade 0-0 inför 7 520 åskådare och Sirius hade några farliga målchanser, Björn "Lill-Garvis" Carlsson blev frispelat av Kaj Wiestål och hade endast målvakten kvar, han bestämde sig för att dribbla målvakten och när han skulle lägga in bollen i mål så trampade han snett och det blev inget mål.

Källor:

http://www.bolletinen.se/
Uppsala Nya Tidning 21 april 1969

(Tidigare publicerat)

Eldsvåda hos korvgubben

Denna incident inträffade på Degerfors hemmaarena den 7 september 1952. Det skedde under matchen mot IFK Norrköping när korvgubbens stånd började att brinna bland folk på arenan. Elden kunde dock släckas snabbt och det var 10 426 betalande åskådare på matchen, fler åskådare än vanligt på Stora Valla. Matchen slutade 1-1 och båda målen kom inom den första halvleken. Denna match publiksiffra kan jämföras med 4 112 mot Örebro SK, 4 944 mot Djurgården och 5 521 mot Malmö FF på Stora Valla.

Källa: "Allsvenskan i siffror 1951-52", SFS, 2020

Fotbollsallsvenskan 1910 eller 1924

     Personligen är jag liten kluven i denna fråga eftersom man själv kommit in i att det var 1924 som fotbollsallsvenskan startade. Men jag kan inte låta bli att skriva min historiska syn om det. Om man utgår ifrån Martin Alsiö bok "Hundra år med allsvensk fotboll" så inledde den allsvenska fotbollen redan 1910 med Örgryte IS som segrare. Under den första säsongen fick det lämnas Walk-Over vid två tillfällen och matchen Vikingarna-Västmanland/Närkes BK spelades inte av någon anledning. Alsiö har också lagt fram flera påstående att det började 1910 på sin egen hemsida https://www.martinalsio.se/1910-och-1924/ som också är sevärd att läsa.

Ett klart påstående som även Alsiö tog upp var när Fotbollsbokens intiativtagare Rudolf R:et Eklöw skrev i den första upplagan som utkom 1932. Han hävdade då att Allsvenskan började 1924 och detta utslag har varit ständigt återkommande i alla möjliga verk om Allsvenskan sedan dess. Alsiö själv har hittat belägg på att serien startade innan 1924 från tidningar, årsberättelser från olika verksamhetsår, dokument från förbundet och protokoll. Varför Eklöw skrev att startåret var 1924 är det ingen som vet idag och han själv var journalist på Idrottsbladet under många år., han själv gick bort 1986.

I tidskriften Bolletinen som är ett organ för SFS så skrev Claes G Bengtsson med många år som journalist på Idrottsbladet och Expressen historiska artiklar om allsvenskan med startåret 1924 i numret 2/2014 med följande inledning;

""Söndagen den 3 augusti 1924 var det äntligen dags för allsvensk premiär. Föregångaren Svenska serien, som de två föregående säsongerna hade avgjorts i två sexlags-grupper, östra och västra, övergick då i en allsvensk serie med 12 lag. Därmed var en institution i svenskt idrottsliv född.""

Dock finns det flera litteratur som anger startåret 1924 medan de äldre eller samtida källor anger att det skrevs "den allsvenska serien" i bl a årsberättelser innan 1924. Jimmy Lindahl har gjort i ordning maratontabeller i Bolletinen för den Svenska serien mellan 1910-23, Allsvenskan sedan 1924 och de främsta klubbarna som har deltagit i de s k nationsserierna sedan 1910. Den boken med titeln "Allsvenskan genom tiderna" som utkom under 1980-talet inledde också med startåret 1924 och under samma decennium började Hans Ekman sin genomgång av varje allsvensk säsong ifrån 1924 och som han fortsatte med t o m säsongen 1945-46 (spelades med vinteruppehåll fram till 1958), därefter utgav SFS säsongen 1946-47 efter ett förarbete av Ekman som själv lämnade jordelivet 2004.

Jag själv är anhängare till IK Sirius som grundades 1907 och jag har under 15 år samlat på artiklar om klubben från tidningsarkivet på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. I äldre nyheter från UNT har jag funnit matcher som Sirius spelade på 1910-talet att det var en match i den svenska serien.

Själv är som sagt vad kluven till det och vet inte hur jag skall ta ställning till. Jag är ju "uppfostrad" till att allsvenskan startade 1924, men är också öppen för att nya rön skall läggas fram.

Adeln i fotbollsallsvenskan

Ulf Natt och Dag kom till Helsingborgs IF från Helsingborg AIS och spelade en allsvensk match under säsongen 1950-51. Han själv levde mellan 1931-2007 och tillhörde Sveriges mest kända eller största adelssläkter. Natt och Dag ersatte Hans Persson i bortamötet med Djurgården den 29 oktober 1950 och matchen slutade med förlust med 0-3.

Källor:

Aisjö Martin, "100 år med allsvensk fotboll", 2010
"Allsvenskan i siffror", säsongen 1950-51, Bolletinen, 2018

Kroons bedrift

Knut Kroon var forward för Stattena IF och Helsingborgs IF samt spelade 35 landskamper för Sverige mellan 1925-34. Ett av sina 18 mål för landslaget gjordes i Sverige första fotbolls-VM i Italien 1934. Han gjorde det avgörande målet i segern med 3-2 mot Argentina och enligt tidningen Cazzfetta delto Sport var han ende svensk som kunde jämföras med de argentinska spelarna.

Källor:

En bibel om landslagshistorien----Sverige, 2012
Nilsson Tore, "Fotbollslexikon", Uddevalla, 1981

Sandvikens IF vände mot Helsingborg

Den 9 augusti 1959 tog Sandvikens IF emot Helsingborg hemma på Jernvallen i fotbollsallsvenskan. Bortalaget tog ledningen redan i den 3:e matchminuten genom Leif Lundin och samma man utökade ledningen fem minuter senare. I slutet på första halvlek gjorde Helsingborg ytterligare två mål genom Bengt Salomonsson oh Sven Pettersson. I den andra halvleken reducerade Bengt Jansson på straff i den 48:e matchminuten. I slutet på matchen gjorde hemmalaget fyra mål under en kvart och det var ett konstant tryck på bortalaget. I den 70:e matchminuten gjorde Jansson ytterligare ett mål på straff och i den 73:e matchminuten Lennart Andersson 3-4, sju minuter kvitterade SIF genom Arne Hodin. I den 85:e matchminuten fastställde Bengt Östblom slutresultatet till Sandvikens favör. En av de märkligaste matcherna i den allsvenska fotbollshistorien och en vecka senare åkte Sandviken på en rejäl plump när de föll med 0-7 i bortamatchen mot IFK Göteborg. Matchen på Jernvallen sågs av 7 669 åskådare.

Källor:

Aisjö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
Bolletinen nr 3/2017
Årets fotboll", Strömbergs förlag, Stockholm, 1959

Lite grann om allsvenskan 1936-37

På den tiden spelade fotbollssäsongen i Sverige med vinteruppehåll och det var AIK som blev svenska mästare med 36 poäng (22 matcher), de kom med nio poäng före IK Sleipner. De vann 17 av 22 matcher och Olle Zetterlund blev skytteligavinnare med 23 mål. Sex spelare i AIK deltog dessutom i samtliga allsvenska matcherna.

Källor:

Aisiö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
"Svenska fotbollsförbundets jubileumsbok", 2004

Hade lätt för Degerfors

Hammarby hade lätt för Degerfors under den allsvenska säsongen 1960 genom att vinna med 7-2 borta på Stora Valla den 16 juni och sedan vinna hemmamötet med 5-1 den 9 augusti. I tabellen slutade Degerfors 5:a och Hammarby 7:a. Det var två möten efter varandra och efter dubbelmötet med Degerfors föll Hammarby tungt mot Örgryte på bortaplan med 0-7.

Källa: Martin Aisjö, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010

Första allsvenska fotbollsomgången

Den 3 augusti 1924 (då med vinteruppehåll) spelades sex matcher i den första omgången av allsvenskan i fotboll. Det var följande matcher; AIK-Västerås IK 5-1, IFK Eskilstuna-Sleipner 1-3, Helsingborg-GAIS 1-2, IFK Malmö-IFK Göteborg 1-1, IFK Norrköping-Landskrona Bois 0-1 och Örgryte-Hammarby 5-1.

Källor:

Alsiö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
bolletinen.se

Bruksorten med två allsvenska lag

Säsongen 1953-54 blev Sandvikens IF trea från slutet i fotbollsallsvenskan och åkte ur med sina 19 poäng på 22 matcher. Samma säsong vann Sandvikens AIK(det klassiska bandylaget) division 2(norra) och gick därmed upp till den högsta divisionen. Säsongen 1954-55 var inte lyckat för SAIK som blev sist med fem poäng och tolv efter nästjumbon Kalmar FF. De släppte in 72 mål och föll bl a med 4-9 mot AIK på hemmaplan. Samma säsong vann Sandvikens IF samma division som SAIK och gick upp till allsvenskan igen. SAIK har därmed en säsong i fotbollsallsvenskan medan stadens riktiga fotbollslag som är SIF och denna klubb har 21 allsvenska säsonger.

Källor:

Alsiö Martin, "Hundra år med allsvensk fotboll", 2010
Privat tidningsarkiv