USS Texas

 När USS Texas togs ut i tjänst 1914 var detta fartyg världens starkaste med sin huvudsakliga beväpning på tio 14 tums-kanoner. Hon var dock efter sin tid eftersom hon var koleldat istället för oljeeldade ångturbiner. Under året 1927 fick hon oljeeldade ångturbiner och blev då moderniserat. Detta fartyg är det enda fartyget som fortfarande finns bevarad och efter fartyget hade tagit ur tjänst 1946 så blev hon museifartyg i San Jacinto i Texas.

Källor:

Militärhistoria, svensk version 2013

https://military-history.fandom.com/wiki/USS_Texas_(BB-35)

Karluk fast i isen 1913

 Brigadine är ett tvåmastat segelfartyg och brigadinen Karluk var flaggskeppet i arktiskt expedition som skulle bedrivas av Kanada under åren 1913-16. I augusti 1913 blev fartyget fast i isen vid Herchel Island i Alaska och själva rörde på sig så fartyget hamnade vid Beauforthavet, när fartyget sjönk 1914 så beslöt besättningen att gå till Wrangelön. Dock kom de inte fram utan blev räddade av fartyget King & Wings och elva av besättningsmännen hann dö innan hjälpen kom. Själva Karluk byggdes 1884 med syfte att fånga valar och Karluk var en del av Wihjamur Stefanssons arktiska expedition. Han var från Kanada som levde mellan 1879-1962 och hans föräldrar emigrerade från Island.

Källor:

alaskaweb

https://www.heritage.nf.ca/articles/exploration/karluk-disaster.php

Wikipedia engelskspråkiga 

Om strandat ångare 1900

Från Gefle Dagblad den 21 maj 1900 och en strandat ångare mittemellan de båda fyrplatserna Understen och Svartklubben längs med Upplandskusten. Besättningen på 14 personer hade blivit räddade och till slut fick de också loss fartyget.

 

Lybska Svanen

 Lybska Svanen var Gustav Vasas stora skepp när det köptes från Lübeck 1522 för 7 600 lybska mark och som var en stor summa på den tiden. Den 7 juni under detta år kom Lybska Svanen tillsammans med nio andra skepp till Slätbaken som är en djup vik i Östergötland mellan Söderköping och Norrköping. Detta fartyg hade många kanoner ombord och efter har varit belägringen av Visby så började Lybska Svan att ta in vatten och sattes på grund utanför Ölands norra udde 1524, den exakta platsen för förlisningen är inte känd (fast dykarna.nu anger att det har varit dykare nere vid vraket och även vid Svanen som inte ligger långt ifrån). Samma sak är det med själva årtalet för förlisningen eftersom vissa källor påstår att det var 1525 som förlisningen ägde rum. Förresten led Gustav Vasa av några förlisningar i början av 1520-talet som gjorde att den svenska flottan led förluster av sin marina krigsmateriel.

Källor:

https://www2.historia.su.se/personal/jan_glete/Glete-SwedishWarshipList1521-1721.pdf

Tidskriften Populär Historia 

Wikipedia svenskspråkig 

Åhlund Bertil Åhlund, ”Medeltida flottor i Östersjön”, i Tidskrift för Sjöväsendet, nr 2, 1991

Sjunkande fartyg

 Vet inte hur länge det har varit så och har för mig att Uppsala Nya Tidning hade någon artikel om det tidigare. Fartyget på bilden har alla gånger sett sina bästa dagar och antagligen läcker det ingenting eftersom fartyget får vara kvar. Det är dock inte det för första gången som ett fartyg har sjunkit eller har fått slagsida i Uppsala Hamn. För några år sedan var det restaurangbåten Skeppet som hade fått slagsida och som senare togs bort.

Alaskas första katastrof

 Åt 1799 inträffade Alaskas första kända katastrof då 60 bidarkas (ett slags lokal sjöduglig farkost) med drygt 200 män gick förlorat med sjöfarkoster under en storm som kom plötsligt. Enligt den historiska hemsidan om Alaska så är det den största kända katastrofen i Prince Williams-sundet. Den ursprungliga källan som gör att den är känd idag är hittills okänd för mig och på den tiden som katastrofen ägde rum så var Alaska en isolerat del av Ryssland. Enligt vissa skrifter på den nämnda historiska sidan så användes bidarkas av inuiterna och det är antagligen via muntlig tradition som katastrofen är känd idag. Vad bidarka är för något finns i förklaringen i texten.

 a portable boat made of skins stretched over wood frames and widely used by Alaskan coastal natives and Aleuts.

Enligt vad texten säger så är denna typ av båt bärbar och var beklätt med skinn med ramar av trä och man kunde sätta upp segel. En bild på denna båt finns på Wikipedia.

Källor:

http://alaskaweb.org/index.html

https://www.merriam-webster.com/dictionary/bidarka

Wikipedia engelskspråkiga

Rospiggen som sjönk i Köpingsån

 Vid inloppet till Köpingsån sjönk en rospigg och man vet riktigt men det var någon gång mellan 1915-20 om när denna rospigg sjönk har gått som muntlig tradition hos många Köpingsbor i generationer. Själva skorven var i stort sett intakt medan rodret står kvar på sin ursprungliga plats. Dock finns det inga spår efter kajuta och däck; fartyget är 16-17 meter långt och ca fyra meter brett. Vraket ligger vid Malmön ca 55 meter från land och inom Köping socken.

Källa: Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Ångbåtskollision i Örsundsbro

 I oktober 1894 inträffade en liten kollision mellan ångbåtarna "Örsundsbro" och "Sigtuna" vid Örsundsbro. Det var "Sigtuna" som råkade "snudda till" den andra båten som låg vid kajen. Skadorna utgjordes av bucklor som dessutom var värre för "Örsundsbro" än för "Sigtuna". Båda fartygen fördes omedelbart till Uppsala där skadorna blev besiktade.

Källa: Tidningen Upsala 18 oktober 1894
Källnot: Fartygskollisionen skedde på tisdagskvällen den 16/10, nyheten kom ut på en torsdag via tidningen och fredagen den 19 oktober gick "Örsundsbro" åter ut i trafik.

(Tidigare publicerat)

Bärgades vid Grisslehamn

 En kungörelse från Uppsala slott den 5 januari 1837 hade följande innehåll; Den 6 oktober bärgades invid Grisslehamn 1 mast 84 fot lång, 1 5-tums vant 42 fot lång, 1 dito 53 fot lång, 1 dito 35 fot lång, 1 dito 50 fot lång med 2 block och 2 jungfrujärn, 1 dito 42 fot lång, 1 dito 47 fot lång, 1 dito om 50 fot lång, 2 tackelhängare, 1 6-tums stag 50 fot långt,1 lispund järn, 4 block och 3 jungfrujärn.

Effekterna finns hos Sjötullkammaren.
Uppsala den 5 januari 1837

Källa: utforsk.se

Måste vara en rest ifrån ett fartyg som har förolyckats och man har plockat upp rester ifrån detta fartyg. Det verkade vara lösa föremål och det krävdes möjligen ett antal man för att klara av denna uppgift.

(Tidigare publicerat)

Svenska hamnar kring förra sekelskiftet

 Nordisk familjebok är en oumbärlig källa till samhället kring förra sekelskiftet och jag har tittat på några hamnar i Sverige.

Från Nordisk familjebok(1912), Malmö

Stadens handelsflotta räknade vid 1909 års slut 4 segelfartyg om 1,688 ton och 28 ångfartyg om 19,659 ton. 1911 ankommo 5,674 ångare om 2,286,296 reg.-ton, 876 segelfartyg om 48,312 ton samt 366 pråmar om 23,589 ton samt 1,313 ångfärjor om 874,043 ton med 17,820 järnvägsvagnar. 

Det var ganska så livligt med andra ord och Malmö var också landets tredje största stad även då.

Nordisk familjebok(1899) om Kalmar

Hamnen besöktes 1895 af 4,758 ankomna och afgångna fartyg, om’ 758,302 tons, deraf 1,626 (om 196,140 tons) i utrikes sjöfart; Hamnafgifterna utgjorde 66,950 kr., tulluppbörden 731,000 kr. Stadens egen handelsflotta räknade 45 fartyg, om 8,448 tons (deraf 4 ångfaityg, om 356 tons och 140 hästkrafter). De handlandes antal var 352, med 189 betjente och en bevillning för rörelsen af 6,130 kr. S. å. funnos 28 fabriker, med 540 arbetare och ett tillverkningsvärde af 933,000 kr. (oberäknadt ångqvarnsindustrien).

Nordisk familjebok(1909) om Göteborg

År 1907 omfattade G:s sjöfart 19,109 fartyg med ett registertontal af 4,3 mill., däraf i inrikes sjö fart 11,799 fartyg och 967,792 ton. Däri ingår icke den stora trafiken å Göta älf och Trollhätte kanal, som uppgår till minst l,5 mill. reg.-ton. G:s handelsflotta, den största i landet, uppgafs vid 1907 års slut omfatta 309 fartyg om 195,989 reg.-ton, däraf 258 ångfartyg om 176,959 reg.-ton och 28,001 hkr.

Nordisk familjebok(1924) om Gävle

1921 ankommo och afgingo i in- och utrikes fart 2,139 fartyg om 695,382 ton; hamnafgifter och grundpenningar uppgingo till 419,631 kr.

Nordisk familjebok(1914) om Norrtälje

Hamnen, som är tillräcklig för 3,5 m. djupgående fartyg, besöktes 1911 af 1,326 in- och utgående fartyg om tills. 76,701 ton, de flesta reguljärt trafikerande ångbåtar. På platsen hemmahörande fartyg voro 16 segelfartyg om 4,064 ton och 4 ångfartyg om 334 ton. Hufvudexport är trävaror, förnämligast ved. 

Det varierade ganska mycket i beroende på vilka faktorer som spelade in, det var ett viktigt inslag förr att tidningarna uppdaterade hur många fartyg som anlöpte en hamn och det händer inte så mycket nu för tiden. Iallafall inte som jag har sett det. Det har iallafall kommit relativt många fartyg och ungefär lika många hade lämnat dessa hamnar. Det har varit olika typer av varor som hade blivit transporterade och uppgifter om olika laster har det varit. Norrtälje hade 1911 en totalvikt på laster på 76,7 ton som 1 326 fartyg stod för. Norrtälje ägde eller fartyg som hörde hemma i staden; 16 segelfartyg och fyra ångfartyg.

(Tidigare publicerat)

Örlogsflottans bestånd 1939

 Sveriges örlogsflotta hade 1939 sju pansarskepp, två kryssare, 1 minfartyg, 17 jagare, 16 jagare, 6 minsvepare, 26 vedettbåtar och 4 specialfartyg. Den totala siffran var då 76 fartyg varav endast 27 ansåg vara moderna. 

Källa: Mats Persson, ”Sjöfart och sjöförsvar”, Militärhistoriskt tidskrift, 1990

Antalet fartyg i kanalerna 1849

 År 1847 var det 359 ångfartyg som gick på Göta Kanal och året efter hade detta antal ökat till 365 stycken för sedan minska till 338 under 1849. Under det sistnämnda året var det 1 539 segelbåtar och segelfartyg som passerade kanalen. Trafiken på Trollhätte kanal var under 1849 tre gånger mer än på Göta kanal nämligen 4 390 segelutrustade fartyg och denna siffra hade gått ner från 5 170 sådana fartyg under 1847. Men själva kanalavgiften var dock mycket högre på Trollhätte kanal än på Göta kanal (135 731 mot 81 312 riksdaler). Däremot var det både mer trafikerat och billigare på Södertälje kanal som hade passage av 2 776 segelfartyg och segelbåtar samt 851 ångfartyg som erlade avgift på 14 685 rikdsdaler.

Källa: BiSos, Sveriges inrikes sjöfart 1849

Strandade fartyg mellan 1863-67

 1863

Strandade sammanlagt 119 fartyg längs med den svenska kusten och 33 av dessa var svenska. Av de strandade fartygen blev 66 vrak och av dessa var 33 svenska. Tyskland drabbades av 16 vrak och sammantaget var det 24 fartyg ifrån detta land som strandade längs med den svenska kusten. Det var också 24 brittiska fartyg som strandade och åtta av dessa blev vrak. Norge och Danmark blev drabbade av sju och respektive fem strandningar.

1864

Antalet strandningar ökade under detta år till 146 händelser varav 80 blev vrak. Det var 77 svenska strandningar varav 48 slutade som vrak, Norge blev drabbat av 15 strandningar varav sex slutade som vrak medan Danmark fortfarande hade fem strandningar varav fyra vrak. Engelska fartyg drabbades av 26 strandningar varav tolv slutade som vrak medan 14 fick obetydliga skador.

1865

Det var 118 strandningar varav 61 slutade som vrak och 40 fartyg fick obetydliga skador. För svensk del blev det 35 strandningar varav 24 slutade som vrak. Norge drabbades av 26 strandningar och 14 vrak medan England drabbades av 21 strandningar med endast sju vraktillfälen(11 fartyg fick obetydliga skador). Danmark drabbades bara av en strandning som slutade dess värre som vrak.

1866

Under detta år var det 104 strandningar varav 48 slutade som vrak, däremot var det 39 fartyg som fick obetydliga skador och för första gången i denna artikel var det någonlunda jämvikt med antalet obetydliga skador och antalet vrak. Sverige drabbades av 31 strandningar varav 18 slutade som vrak. Engelska fartyg drabbades av 32 strandningar med 12 med obetydliga skador, sex med betydande skador samt 14 som vrak.

1867

Det blev 155 strandningar och antalet vrak tycks minska sedan det föregående året, Sverige drabbades av 59 strandningar varav 30 slutade som vrak. England drabbades av 30 strandningar och 11 slutade som vrak. Antalet obetydliga skador inträffade vid 66 strandningar och det var följande nationaliteter; 23 svenska, 14 norska, 2 danska, 3 ryska och finska, 3 tyska, 14 engelska samt 7 franska.

Källa: BiSOS(Lots- och fyrinrättningen samt livräddningsanstalterna å rikets kust) 1873

(Tidigare publicerat)

Sveriges handelsflotta omkring 1700

 År 1693 hade Sverige en handelsflotta på 180 fartyg som var på 16 430 läster, fem år senare var det på 219 fartyg och 21 686 läster. Det var samtidigt det största beståndet av handelsfartyg som Sverige hade på den tiden. Under några år i början på 1700-talet så varierade antalet fartyg från 159 under 1708 till 1709 redan året efter.

Källa: Egna anteckningar från okänd källa (Fahlberg 1923???)

Förhållningssätt gentemot kapning

I mars 1812 kom denna förordning mot bl a kapningar mot fartyg som var vanliga på den tiden och på den tiden var sjöröveri vanliga. Gotska Sandön var känt som näste för sjörövare på den tiden. Källan till denna är http://www.ukforsk.se/kungorel/kungor2.pdf

Reglemente för handelsfartyg som beväras till eget försvar mot kaperier. Stockholm den 11 mars 1812.

De skeppare som vill bevära ett coopvaerdiefartyg till större säkerhet vid lovliga handelsföretag, skall göra anmälan som i laga ordning prövas. En borgensumma på 5.000 riksdaler som fond för ersättning eller böter som kan ådömas vid missbruk av denna tillåtelse, skall bifogas. Fullständig uppgift på fartygets namn, antal kanoner, handgevär och blanka vapen samt besättningslista.

Borgensskriften förvaras hos magistraten i Stockholm eller hos landshövdingarna. Tillståndsbrevet kan gälla för enskild resa eller viss tid, dock inte längre än 6 månader. Skeppare och besättning har rätt att försvara sig mot allt övervåld. Vid vite på 100 riksdaler och

skadestånd får de inte anfalla. Lyckas de övermanna kapare som angripit dem får de införa honom till svensk hamn och överlämna honom till ortens ämbetsman.

Skeppare och besättning står under krigsartiklarna vad gäller rättigheter och skyldigheter.

Skulle bevärat handelsfartyg med destination till främmande krigförande makt inneha persedlar som i traktaten är förklarat som krigsförnödenheter har rederiet förverkat hela borgensumman till kronan.

Detta reglemente anses inte verka till någon rubbning av de handels- och sjöfartstraktater med främmande vänskapliga makter träffade överenskommelse om coopvaerdiefartygens visitation av krigsskepp. Ett exemplar av detta reglemente skall finnas ombord på bevärade handelsfartyg annars svarar rederiet och skepparen själva för följderna om de blir uppbringade.

Stockholm den 11 mars 1812. CARL

Ångfartyget Ernst Mörck

 Detta ångfartyg byggdes 1858 av Nyköpings mekaniska verkstad och var på sin tid Sveriges största ångfartyg med längden 69,9 meter, bredden 10,4 m, djupgående 4,45 m och vägde 1 530 ton. På våren 1859 rapporterades det att hon hade avgått från London med havre i lasten. Sedan skulle fartyget korsa Atlanten till Rio de Janeiro, hennes tid som fraktfartyg varade i tio år innan förlisningen på Medelhavet.

Källor:

Göteborgs-Posten 30 april 1859

Wikipedia, svenskspråkiga, ”namnet på fartyget”

Fartygsolyckan vid Folkstone

Den 26 november 1878 kolliderade passagerarfartyget Pommerania med över 200 personer ombord med ett annat fartyg vid den engelska kuststaden Folkstone. Pommerania flöt i cirka tio minuter innan hon började att sjunka och femtio personer omkom, bl a kaptenen med sina närmaste män.

Källa: Dagens Nyheter 27 november 1878

Det finns flera uppgifter om denna olycka och dessutom om själva fartyget som då var fem år gammal (https://wrecksite.eu/wreck.aspx?74832) och där den slutade sina dagar efter denna kollision. Det finns även skisser över hur fartyget sjönk eller omedelbart efter olyckan, googlade på fartygsnamnet med årtalet 1878 och fick fram en rad andra uppgifter.

Lite mera uppgifter från den nämnda länken:

Ship assigned to Hamburg-New York line. During a trip back sfter a stopover in Plymouth with 109 passengers and 111 crew, was hit by the boat Moel Ellian near Folkestone (UK). There were 159 survivors rescued by the English steamer Glengarry Read .

Enligt Wikipediaartikeln på engelska så krävde kollisionen mellan 50-60 liv.

Lite annan rapportering i samband med Titanickatastrofen

Tidningarna rapporterade ständigt om Titanic-katastrofen under en veckas tid och i denna artikel tänker jag skriva lite grann vad som bl a Uppsala Nya Tidning skrev den 16 apri 1912 bl a;

• Det har varit landstingmannaval i olika delar av landet, bl a i trakterna av Borås och Linköping.
• Det var en "svår olyckshändelse" i Gävle.
• Påven började bli allt bättre.

Den händelse som utspelades i Gävle var en explosion i Sätra utanför Gävle som inträffade egentligen den 15 april. Det var i samband med när fyrvärkaren N Lundberg höll på i sin fabrik som tillverkade fyrverkeripjäser. I notisen stod det följande Härvid uppstod en våldsam explosion, som sprängde skjulets väggar och slungade arbetare Eriksson ett långt stycke bort från det ställe där skjulet stått. Han blef illa tilltygad; en del af fingrarna och tårna bortsletos och för öfrigt erhöll han brännskador på armarna och benen.
Notisen meddelade också om att brandkåren tillkallades till platsen och då var elden som uppkom i samband med explosionen redan släckt. Det var arbetaren som laddade raketerna lite för hårt när explosionen inträffade. Antagligen var det någon form av överladdning som man kan ihåg säga att olyckan berodde på den mänskliga faktorn. Idag skulle man har ifrågasatt om Eriksson var för oaktsam.
Lyckligvis så skördade explosionen inga dödsoffer, men en kvinna som också jobbade på fabriken fick också brännskador och offren kördes med automobil till sjukhuset i Gävle.

Om påven stod det bara att han har blivit bättre och under den 15 april 1912 så framförde han ett tal inför 400 barn från Frankrike som besökte honom.

(Tidigare publicerat)

Koleldade Mariefred

Ångfartyget "Mariefred" byggdes på Södra varvet i Stockholm 1903 för att trafikera på sträckan Stockholm-Enhörna-Mariefred och har gått på samma rutt sedan dess.

Källa: Ångfartygstidtabellen 2014

Fartygets fotogenmotor

Fiskebåten Amelie i Smögen fick i april 1897 en fotogenmotor till vinschen och det var det som stod i tidningen också. På den tiden var det mer eller mindre sensationellt att fordon fick fotogenmotor, skriv gärna in en kommentar om detta.

Källa: Bohusarkivet