måndag 10 juni 2024
Loket vid Lännaholm
torsdag 30 maj 2024
Inom svensk järnhantering 1850
Under år 1850 var det 228 masugnar igång 1850 och tillsammans var det 32 782 blåsningsdygn. I Uppsala län var det sex masugnar och 910 blåsningsdygn. Som lite kuriosa blev det 198 masugnar igång 1849 och då ökade antalet masugnar igen till den nivå som det var under 1830-talet när 225 masugnar som var igång mellan 1834-38.
Källa: Bergskollegiet 1850, SCB
torsdag 25 april 2024
Industribanan på Sladdarön
måndag 27 mars 2023
Tre masugnar 1565
I Österbybruk fanns det tre masugnar och fem hamrar 1565 och tre år senare fanns det fem masugnar vid bruket. Någon gång mellan 1560- till 1580-talen anlades bruksdammen medan den s k rännverkdamheten upphörde 1586.
Källa: Lena Berg och Örjan Hermodsson, ”Dannemora bruksområde”, 2002
tisdag 3 januari 2023
Axsjö gruva
onsdag 28 september 2022
Vallonbruken 1844
Siffrorna anger antalet ton!!!
tisdag 9 augusti 2022
På Lövstabruk
onsdag 3 augusti 2022
Kostnaden att tillverka täckjärn i Långshyttan
fredag 24 juni 2022
Gruvan var farligast
Under mitten av 1880-talet så inträffade 219 olyckor inom gruvindustrin i Sverige 2,2 på 1000 arbetare slutade med dödlig utgång medan 2,4 fick framtida men. Flest olycksfall råkade järnbruken ut för med 519 stycken i följd av jordbruket 481, sågverksindustrin 367 och byggnadsindustrin 171. Men kom inte ens upp till hälften av gruvindustrins olycksfall med dödlig utgång samt med framtida men.
Källa: Torsten Gårdlund, ”Industralismens samhälle”, Stockholm, 1942
torsdag 30 september 2021
Järnvägsbron i Strömsberg
onsdag 21 juli 2021
Skeppund
Ett gammalt mått med olika värden;
Från Norstedts uppslagsbok;1) Livsmedel; 400 skålpund=20 lispund=170 kg
2) Metaller vid gruvan=150 kg
3) Utskeppningshamnen=136 kg
4) Tackjärn=195 kg.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
söndag 8 november 2020
Tackjärnsproduktionen ökade
tisdag 25 juni 2019
Stickspåret till Svanå bruk
Källor:
Järnvägsdata", 1999
Karlsson Lars-Olov, "Ånglok vid Sveriges industrier", 2015
måndag 14 augusti 2017
Puddelprocessen
Källor:
Attman Artur, "Svenskt järn och stål 1800-1914", Södertälje, 1986
https://sv.wikipedia.org/wiki/Puddelprocess
måndag 31 juli 2017
Söderblomsloket vis Axmarsbruk
Källor:
Freding Mats, "Industrilok i Gästrikland & Hälsingland", 1992
Loklista över motorlok från Söderbloms gjuteri, Industribaneföreningen
torsdag 13 juli 2017
Vigelsbo gruvor
Citering från Wikipedia
År 1918 hade Dannemora-Hargs järnväg (senare uppköpt av Stockholms-Roslagens järnvägar) kommit fram till Vigelsbo i bygget av sin bibana som nådde Lövstabruk 1926, några månader efter brukets nedläggning. Samma år blev även Vigelsbo gruvor nedlagda. Därefter användes banan för transport av skogsprodukter fram till 1952 samt torvströ från torvströfabriken i Gubbo fram till 1954. Banan revs upp 1956–1957.
Vigelsbo nedlades alltså på 1920-talet medan de flesta av anläggningarna började att rivas under 1950-talet sedan järnvägsdriften också blivit nedlagt sedan man hade lagt ner järnhanteringen i Lövstabruk. Ett exempel man hann bygga fundamenten till en bro strax söder om Lövstabruk, men inte dra linjen ända fram till denna ort. Driften i Vigelsbo pågick i drygt 300 år och under denna tid hann man öppna två schakt. Det djupaste schaktet var Eggesunds schakt som öppnades 1886 och man kom ner till 300 meter under jord. Det äldsta gruvhålet var Storgruvan som skulle bli ett samlat namn över hela gruvområdet och den stora öppningen till Storgruvan hade tillkommit genom tillmakning. Apropå själva järnvägslinjen blev det dess sista uppgift att frakta bort rivningsrester från bl a Vigelsbo.
Källor:
Agrell Harald m fl, "Lövstabanan och dess minnen", Roslagsexpressen nr 1/97
"Bygd att vårda", del 2, Uppsala län, Uppsala, 1984
Fornminnesregistret
Järnvägsdata, 1999
"Vigelsbo gruvor", Östhammar, 1993
Wikipedia, Vigelsbo
tisdag 11 oktober 2016
Bessemerprocessen inom vapenindustrin
Källa: Roger m fl, "Den stora boken om vapen", 2010