Familjetragedin på Löddeköpinge station 1920

 Den 1 juni 1920 dödade stinsen på Barsebäck-Kävlinge järnväg hela sin familj bestående av sex personer. Hans namn var Klas Algot Lindvall och han föddes i oktober 1878. Han var stins på Löddeköpinge järnvägsstation och skälet till detta massmord på sin egen familj var att han hade under lång tid missköt familjens ekonomi. Det var när det blev alltför hållbart för honom som han sköt sig själv och hela sin familj. För att slippa ladda om hade han använt både en Browning-pistol och ett Mausergevär samt han sövde ner barnen med eter innan han sköt dem. Efter brottet tog han sitt eget liv genom att spränga sig själv och alla ligger begravda på samma kyrkogård i Löddeköpinge, familjen i en grav medan fadern vilar i en annan grav bredvid. 

Källor:

https://www.geocaching.com/geocache/GC4YVEQ

svenskamordfall.se

Snytens järnvägsstation

 Snyten är mer eller känd järnvägsknut bland järnvägskretsar men är kanske mindre omtalad bland folk i största allmänhet. Förr i tiden var den en viktig järnvägsknut mellan två enskilda järnvägsbolag. Snyten är namnet på själva stationen medan Snytsbo är namnet på den närmaste orten. Det förstnämnda ortnamnet är också namnet på sjön som ligger där. Tågen stannar numera inte i Snyten förutom när det är möte mellan två tåg. Själva byggnaden blev färdigt och öppnades för användning under sommaren 1900 och var i två våningar i s k för Krylbomodellen, själva driften lades ner 1967 och fem år senare revs det pampiga stationshuset. I Snyten gick järnvägen åt fyra olika  håll och det är enkelspåriga linjer. Dessa gick till Krylbo, Högfors (Norberg), Fagersta (Frövi—->Hallsberg) och Ängelsberg (Kolbäck—->Västerås). Personligen har inte skribenten besökt platsen för Snytens järnvägsstation och på platsen finns bara uthuset kvar. Själva objektet är inte fornminnesmärkt förutom två objekt i Snytsbo.

Källor:

banvakt.se

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Järnvägsdata med driftplatser, 2009

Sveriges järnvägsstationer, Järnvägsmuseet

Ockelbo järnvägsstation

 

Ockelbo är ett litet samhälle i Gästrikland och Norra Stambanan anlades ursprungligen med följande knutpunkter; Uppsala-Sala-Krylbo-Storvik-Ockelbo-Ånge (nu har det blivit nya stråk. Järnvägsstationen blev färdigt 1874 och ombyggdes 1929, SJ öppnade sträckan mellan Storvik-Ockelbo för allmän trafik den 1 november 1876 (38 km) och Ockelbo-Holmsveden (27 km) exakt ett år senare. Det enskilda bolaget Gävle-Ockelbo järnväg öppnades den 15 oktober 1884 och kom under staten i juli 1938, fram till slutet på 1960-talet gick Norrlandstågen via Krylbo och Storvik till Ockelbo. Sedan järnvägen mellan Ockelbo och Gävle hade rätats ut så började dessa tåg att gå där istället. Det smalspåriga Dala-Ockelbo-Norrsundet järnväg hade en egen station i samhället som drogs in 1970. Godstrafiken i Ockelbos SJ-station  drogs in i oktober 1989 och i november 1935 öppnades den 157 km långa sträckan mellan Krylbo och Bollnäs för eldrift förbi Ockelbo. År 1919 fanns det bl a en lastkaj för nio vagnar, bispår till en brädgård, två vattenkastare, vändskiva med 12,3 meter i diameter och ett lokstall.

Källor:

https://historiskt.nu/normalsp/goj/goj_inneh.html

Järnvägsdata 1999

Järnvägsdata med driftplatser 2009

Järnvägsstationer, Järnvägsmuseum 

Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1921

Norsesund järnvägsstation

 Norsesund ligger dryga milen väster om Alingsås och längs med Västra stambanan. När järnvägsstationen öppnades den 1 september 1867 så hade den klass V på stationen. I slutet på 1910-talet hade stationen ett frilastsspår för 15 vagnar och en lastkaj för sex vagnar. Godshanteringen drogs in på 1960-talet och blev då nedklassat som hållplats i maj 1986. Stationshuset byggdes i ett enkelt trähus med enbart en våning.

Källor:

Driftplatser, Sveriges järnvägsmuseum

Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1920

Sveriges järnvägsstationer (lista), Sveriges järnvägsmuseum

Biskopskulla järnvägsstation

 Denna station fanns med när UEJ (Uppsala-Enköpings järnväg) öppnades för trafik 1912. Biskopskulla järnvägsstation låg 29,2 km från Uppsala Norra och 13,1 km från Enköping. I Biskopskulla anlades ett rundspår på 107 meter och ett stickspår åt Uppsalahållet på 65 meter med lastkaj. Själva stationshuset var av samma typ som exempelvis Balingsta och Navestabro, fast i mindre storlek. När den stora kraftställverket vid Hamra började att byggas under 1960-talet så anlades det ut bredspår för lyftkran i det större formatet eftersom man skulle transportera dit transformatorer.

Källor:

”Järnvägsstationer (lista), Sveriges järnvägsmuseum

Nilson Olle, ”Tågtider”, 2015

Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1920

Rundblad Per, ”Uppsala-Enköpings järnväg”, Malung, 1986

Ekebybruks järnvägsstation

 Ca tre kilometer från Uppsala Norra ligger Ekebybruk och p g a Uppsala-Enköpings järnvägs tillkomst 1912 så fick tegelbruket normalspårförbindelse. Stationen hade ett rundspår på 275 meter och ett stickspår på 55 meter med lastkaj. Stationen hade också två stickspår till både tegelbruket och kalkfabriken. Stickspåren lades ner tillsammans med övrigt järnvägstrafik 1978 och revs upp i början av 1980-talet.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland"; 1991

Nilsson Olle, "Tågtider", 2015

Rundblad Per, "Uppsala-Enköpings järnväg", Malung, 1986

Förbättring av Vittinge järnvägsstation

Järnvägsstationen i Vittinge blev färdigt 1872 under arbetet med Norra Stambanan som öppnades för trafik året efter. Inför årsskiftet 1899 upphöjdes statusen för poststationen i byggnaden från andra till första klass och kunde då ta emot assurerade försändelser på upp till 20 000 kronor. Ordet "poststation" används i princip aldrig nu för tiden och detta ord var vanligt kring förra sekelskiftet. En liten kort historik över Norra Stambanan under denna tidsperiod.
1866 Stockholm N(gamla)-Uppsala
1873 Uppsala-Sala (i september)
1873 Sala-Krylbo(i december)
1875 Krylbo-Storvik
År 1881 var hela stambanan öppen för trafik och denna stambana gick gick mellan Stockholm-Ånge på en sträcka av 484 kilometer.
Som en liten kuriosa; idag räknas Norra Stambanan för denna avvikelse (ursprungliga bolag inom parentes).
Stockholm-Uppsala (som den urspr linjen).
Uppsala-Gävle (UGJ, Uppsala-Gävle järnväg)
Gävle-Ockelbo(GOJ, Gävle-Ockelbo järnväg)
Ockelbo ligger längs med den gamla sträckningen.
Inga Norrlandståg passerade Krylbo efter 1968.

Källor:

Järnvägsdata 1992 och 1999
Sveriges järnvägsstationer, Sveriges järnvägsmuseum
Tidningen Upsala 10 januari 1899

Den sista etappen av öländsk järnvägshistoria

Järnvägsnätet på Öland byggdes av två enskilda bolag som var BBJ (Borgholms-Böda järnväg) och SÖJ (Södra Ölands järnväg). Den 1 februari 1910 öppnades den 52 kilometer långa sträckan mellan Färjestaden och Ottenby, därmed blev den sista etappen av den öländska järnvägen fullbordat. Den 1 januari 1928 ombildades de båda bolagen till ett bolag med namnet Ölands järnvägar som den 1 juli 1947 kom under Statens Järnvägar. Den 1 oktober 1961 nedlades all trafik och nästa år var allt upprivet.

Källor:

"Järnvägsdata", 1999
http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96lands_J%C3%A4rnv%C3%A4gar

En sevärdhet är att titta på en film från SVT Arkiv om en resa på Ölands järnvägar med utan ljud.

http://svtplay.se/v/1371202/olands_jarnvagar_utan_ljud