De första kanonerna

 Från Henriksson

Kanoner kommer i bruk i Europa alltifrån 1320-talet, då gjutna sådana omtalas i Italien. Krut är en kinesisk uppfinning som har följt de mongoliska världserövrarna västerut.

De första kanonerna var av smidesjärn och projektilerna var stenar, de första dokumenterade kanonerna kom under 1300-talets andra hälft med mynningsladdning. Den första avbilden på en kanon gjordes 1326 och engelsmännen använde ett kanonliknande föremål vid slaget i Crécy 1346. Det var approximativt 70-100 år som denna utveckling fortgick och om man dra gränsen från Roger Bacons krutformel 1242 till Crécyslaget var tidspannet på drygt 100 år. Den klassiska smidesjärnkanonen Mons Meg som står utanför Edinburgh Castle i Skottland tillverkades i Flandern i slutet på 1400-talet. Det var trolingen den första varianten av den tyngre mynningsladdade kanoner som tillverkades och kunde skicka iväg projektiler som vägde 250 kg.
Avslutningsvis, ett ytterligare belägg från 1300-talet: Cederlöv fann att vissa stammar från Tyskland samt i staden Weser år 1398 hade gjutit eldrör utifrån principen "tunnkonstruktion".

Källor:

Cederlöv Olle, "Vapnets historia", Falun, 2002
"Encyclopedia of war machines", 1984
Henriksson Alf, "Alla tider", Stockholm, 1983
"Uppslagsboken Vapen", 1997

(Tidigare publicerat)

Trippelmordet i Haraker socken 1872

 Under Rättegångs- och polissaker i Göteborgsposten, lördagen den 27 april 1872 så var en av rubrikerna "En ursinnig" och det handlade om vad som inträffade i Ulvsta by i Haraker socken i Västmanland den 16 april. När f d grenadisten Olof Andersson Dahl begick ett trippelmord i sitt eget hushåll. Han hade vid händelsen varit sinnesvag under många år enligt rapporten och ändå varit lungt samt sansat. Antagligen hände det någonting som gjorde att han fick detta utbrott. På eftermiddagen under denna dag hade han gått till anfall med hammare och kokkärl slagit ihjäl sin svärfar samt svägerska. Hans fru hoppade under utbrottet ut genom ett fönster men hann inte ut förrän maken drog in henne igen. Hans svägerska nye man dog också av sviterna av sina skador. Snart kom hjälp från de utomhus arbetande människorna och de band fast honom så han kunde lugna ner sig.

Det sista i rapporten stod det följande; Mördaren blef dagen derpå införpassat till bärvar, cellfängelse, der han förhåller sig temligen lugn och ej synes röja någon ånger öfver det föröfvade dådet. Hans sinnestillstånd kommer att af läkare undersökas, innan rannsakning företages.

Att binda fast de personer som mer eller mindre våldsamma under 1800-talet var att binda fast dem. Så hände det när en person anföll prästen och klockaren i Hökhuvud kyrka i Uppland i augusti 1898.

Jag har i dagsläget inte fått reda på hur det har gått för honom, han återfinns varken bland de frigivna straffarbetsfångarna eller i avrättningsdatabasen på www.genealogi.se 

(Tidigare publicerat)

Mannen som låg bakom stölden i Riksarkivet

 Under rubriken rättegångs- och polissaker i Aftonbladet den 3 juli 1890 stod om en stöld i Riksarkivets nybyggnad. Det var arbetskarlen eller stenhuggaren Carl Johan Jansson som föddes i Bromma församling i Stockholm den 8 januari 1856 och vid den tidpunkten var bosatt i Maria församling i Stockholm.

Jansson som förut hade blivit dömd till stöld vid tre tillfällen, 1872, 1873 och 1882. Gjorde ett inbrott i Riksarkivets nybyggnad på Riddarsholmen den 11 juni. Han hade då gått igenom en del verktygslådor och tagit med sig enligt rapporten dyrbara verktyg, han hade dessutom sålt dessa till en finsk skeppare som då var inne i Stockholm.

(Tidigare publicerat)

”Ljudande” speldosa

 Tidningen Upsala hade en notis om att en speldosa mer eller mindre av okänd anledning började att spela på natten. Det är okänt när denna händelse utspelades, men det var runt månadsskiftet april-maj 1885 i Enköping. Det var en händelse som utspelades på en gata i staden och för detta fick ägaren till speldosan böta fem kronor vid rådhusrätten. Samma notis i tidningen hade också ett fall där tre personer i fyllan sjungit på en gata i samma stad under natten och fick böta lika många kronor. Enligt polisen var det en musikaliskt tid i Enköping vid denna tidpunkt.

Källa: Tidningen Upsala 7 maj 1885

(Tidigare publicerat)

Jack Slater, såväl fotboll som politik

 Jack Slater spelade för Bolton Wanderers under sin karriär som försvarare innan första världskriget. Han blev den förste före detta fotbollsspelare som blev millionär och han deltog även i parlamentet. Slater dog den 15 februari 1935 i en ålder av 46 år.

Källa: AFS; "Today in football".

(Tidigare publicerat)

Ströfynd igen

En historisk skylt uppsatt på en vägg i Uppsala.

Om en bys historia inne i de djupa skogarna i Ångermanland och några av bilderna togs under skribentens resa i Norrland. På tal om Höga Kustenbron så gick en färja över Ångermansälven inte så långt ifrån enligt den topografiska kartan från 1960-talen och Björkudden där där min familj tillbringade nätterna fanns redan på den tiden.

Båda bilderna visar Skön kyrka som ligger vackert vid E4:an i Sundsvall uppe på en skogsbeklädd höjd. 

 

Loket hos Gimo bruk

 Järnbruket i Gimo (Uppland) bekostade för att få ett eget stickspår från järnvägsstationen när Dannemora-Hargs järnväg (DHJ) öppnades för trafik 1876. Huvudspåret ledde fram till herrgården och 1,5 km långt, sedan fanns det även spår på själva bruket. I början användes hästar och sedan av DHJ egna ånglok. År 1934 anskaffades det motorlok från AB Slipmateriel i Västervik och motorn var dieseldriven från Bolinders i Eskilstuna på 75 hästkrafter. Trots dyrbar utrustning stod loket oanvänt i långa perioder innan loket såldes till DHJ tre år senare. Spåret tio herrgården revs 1959 och spåren på herrgårdsområdet 1963.

Källor:

Järnvägsdata 1999

 Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Inbrott i sommarvillorna

 Under sommaren 1890 var det många inbrott i sommarvillorna vid Mälaren som då var mer eller mindre lantliga miljöer. Inbrotten hade skett i synnerhet Hallunda, Skärholmen och Vårby, det var tjänstefolket som upptäckte inbrotten. De som hade villorna var bl a tjänstemän på olika ämbeten. Det var i källaren som tjuven/tjuvarna siktade in sig på och det var bl a mat och vin som togs av de som utförde brotten. Tjuvarna antogs komma sjövägen och en polisman sattes in för att ro under natten där det hade hänt. Han hade inte sett någonting som verkade misstänkt.

Källa Stockholms Dagblad 10 juli 1890

Två städer i Alaska

 När Ryssland sålde Alaska till USA eller om USA köpte Alaska av Ryssland är egentligen lite för komplicerad att utröna någonting om. Priset var iallafall 7,2 miljoner dollar 1867 och på den tiden hade Alaska bara två städer (Sitka 968 och St Paul 283), den förstnämnda var också en hamnstad). Amerikanen som var inblandat i denna affär var USA:S utrikesminister William Seward som dels har fått en stad uppkallat efter sig och dels fick en benämning efter sig, Sewards dumhet.

Källor:

Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rydén Daniel, ”101 historiska misstag”, Falun, 2017

Bild på utrikesministern Seward finns på nedanstående länk och han dog i början på 1870-talet.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/William_H._Seward

Blackburnspelare för England

 De spelare i Blackburn Rovers som har spelat för England är bl a Ronnie Clayton med 35 landskamper mellan 1955-60, Bob Crompton 41 mellan 1902-19, Bryan Douglas med 36 mellan 1957-63 och Keith Newton 20 mellan 1966-69 samt Mike England med 20 landskamper för Wales mellan 1962-66. Fast klubben har fler landslagsmän än dessa uppräknade spelare och Crompton har rekordet med flest landskamper som spelare för Blackburn Rovers.

Källor:

Jackman Mike, ”Blackburn Rovers—-A complete record”, Derby, 1990

vintagefootballers.com

Alnö kyrkor

Den vita är Alnö gamla kyrka som ligger ett par hundra meter från den nya kyrkan. Fr o m mitten av 1800-talet började socknen att öka sin folkmängd lavinartat och en orsak till det var en hög inflyttning. Under samma tid så etablerade den sågverksindustri som kom att prägla Sundsvallsområdet. I slutet på 1870-talet blev det dock en nedgång i produktionen av trävaror och 1879 inträffade den s k Sundsvallsstrejken med hög emigration. Den nya kyrkan byggdes för att den växande befolkningen skulle få plats. På tal om emigrationen så var det i princip ingen utvandring alls innan strejken bröt ut.

(Korten är tagna av skribenten)

 

En notis om Österbybruk

 Under året 1565 fanns det tre masugnar och fem hamrar vid Österbybruk i Uppland och någon mellan 1560-80 anlades själva herrgårdsdammen. År 1580 fanns det fortfarande fem masugnar kvar på orten, men däremot påstås det att åtminstone en hammare ligga öde.

Källa: Lena Berg & Örjan Hermodsson,”Dannemoras brukområde”, 2002

Från banorna

 Industribaneföreningen som skribenten har varit medlem i sedan 2009 lades formellt ner i slutet på oktober. I dess tidskrift har det rapporterats korta notiser utifrån geografiska orter sedan den egentliga starten 1975 och hette då Småbaneföreningen. Jag kommer att rapportera från olika industrier framöver under denna rubrik och slutar med det om tidskriften Spårläget eller en efterföljare mot förmodligen skulle dras igång.

RAMHÄLL:

Detta järnbruk har mer eller mindre legat i skuggan på jätten Dannemora några mil bort. Under en midsommarhelg för några år sedan gjorde jag en liten snabbvisit på platsen och högbanan finns fortfarande kvar. Ett motorlok fanns uppställt fram till 1990-talet för att sedan försvinna.

BERGSBRUNNA

På tegelbrukets egen bana användes tidigare oxar för att sedan övergå till två motorlok av okänt tillverkare. Enligt en obekräftat uppgift tillverkades loken på en lokal smedja eller verkstad inom Danmarks socken där Bergsbrunna är beläget. Skribenten försökte några år sedan att ta reda på lite mer om de två motorloken utan att påträffa någonting banbrytande. Förhoppningen grusades när skribenten fick veta om den man som åkte med på loken som barn inte visste någonting om dessa lok.

SPARRSÄTRA 

Mejeriet hade kontakt med den enskilda järnvägen som gick mellan Enköping och Heby som revs under 1960-talet. Det var drygt hundra meter långt trallans.

Islossningen i Fyrisån (Uppsala)

 I tidningen Upsala(tidning för Uppsala stad och län) den 10 april 1901 hade en ganska rolig statistik över islossningen i detta nummer. Notisen hade rubriken Svartbäcksgubbarnas kronologi"(modern svenska) och statistiken har fört med vissa avbrott från 1762 då islossningen skedde den 8 april. Sedan kom nästa post den 6 april 1765 och sedan 1769 som var 30 mars. Efter det kom det en genomgående serie som sträckte sig från 1774 till 1823, därefter en lucka för året 1824 och uppdatering 1825(en lång period av islossning; 29 mars-10 april) och efter det ett uppehåll fram till 1832 när detta inträffade den 15 mars. Fyrisån blev ej isbelagd 1863, 1887 fanns det inga gubbar som kunde föra dessa anteckningar och 1895 rensade ån vid tre tillfällen.

Som förklaring till denna rapportering var följande; Måhända kan det roa någon att få reda på, när "Svartbäcksgubbarne" började och eventuellt slutade sin dans utför Uppsalafallen. Se här: och följande underrubriker över statistiken: År.......Islossning.

År 1888 höll islossningen på från valborgsmässafton till 3 maj, vilket det var rekordet upp till denna notis publicering i tidningen. Ibland var det så tidigt som mitten av mars, fast året 1779 var det så tidigt som sista februari och 1 mars som det pågick islossning. Det skall bli intressant att följa denna rapportering under nästa år för nu är det som sagt vad nyårsafton i morgon.

Den första matchen på ”Studan”

 Sirius föll med 0-3 mot Malmö FF i premiären av fotbollsallsvenskan och en vecka senare spelade de sin första hemmamatch mot Studenternas den 20 april 1969. Matchen slutade 0-0 inför 7 520 åskådare och Sirius hade några farliga målchanser, Björn "Lill-Garvis" Carlsson blev frispelat av Kaj Wiestål och hade endast målvakten kvar, han bestämde sig för att dribbla målvakten och när han skulle lägga in bollen i mål så trampade han snett och det blev inget mål.

Källor:

http://www.bolletinen.se/
Uppsala Nya Tidning 21 april 1969

(Tidigare publicerat)