Visar inlägg med etikett Politik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Politik. Visa alla inlägg

torsdag 31 augusti 2023

Den tidiga agrarproduktionen

 Möjligen blir det en längre artikel om det vid ett senare tillfälle, men eftersom det är en notis så är dess syfte bara beskriva det sporadiskt. Innan 1802 när det beslutades om att börja samla in uppgifter om den svenska agrarproduktionen i större omfattning. Så känner man till att det förekom mer eller mindre sporadiskt tidigare i Sverige. Vi har relativt säkra uppgifter om skördar sedan slutet av 1500-talet i fråga om tiondelängder och den längd som upptogs i samband med Älvborgs lösen. Man känner till att vissa herrgårdar förde statistik över sin produktion innan 1800, men det var en sällsynthet i den stora bondeklass som rådde vid samma tidsperiod. Ett exempel var bl a den lantbrukare som skrev den s k Vittingedagboken(Se artikeln om "Bondedagböcker") som förde "statistik" över bl a hur mycket spannmål han köpte eller sålde vid sekelskiftet 17/1800-talet. Det är inte känt hur mycket bönderna producerade under 1700-talet, däremot känner man till hur mycket som exporterades av spannmålen under samma århundrade. Under den andra halvan av 1500-talet upptogs det som kallas för tiondelängder och då vet man på ungefär hur mycket bönderna lämnade i tionde under varje år. Dock finns det luckor över såväl år som hur mycket det blev under varje år från olika områden. De första skördeomdömen är från slutet av 1600-talet och med dessa fick man veta hur skördarna var under ett specifik år. Det äldsta skördeutdömet som jag kunde hitta är från 1683 som visar att skörden var medelmåttlig i Sverige. Under slutet av 1690-talet var det missväxt i Sverige och i synnerhet under åren 1697-98 och för bl a Närke var det likadant som själva riket(men för Asker socken i Närke visade att socknen låg något över genomsnittet för såväl riket som landskapet). I Sverige finns även uppgifter ifrån olika akademikvarnar och hospital fr o m mitten av 1600-talet, samt priser utifrån dessa på spannmål.


KÄLLOR:
Bohlin Per-Erik, "Omdömen om skördarna i Sverige under 1700-talet och början av 1800-talet", Statistisk tidskrift, 1956
Gadd Carl-Johan, "Järn och potatis", Göteborg, 1983
---"Detta är bakgrunden", Svensk jordbruksstatistik 200 år", 2002
Hannerberg David, "En Närkessockens folkmängd och spannmålsproduktion på 1690-talet", Studier tillägnade åt Helge Nilsson, Lund, 1942
---"Svensk agrarsamhälle under 1200 år", Stockholm, 1971
Hansson Göran, "Såld spannmål av kyrkotionden, priser i Östergötland under svensk stormaktstid", Umeå, 2004
Hegarth Astrid, "Akademins spannmål", Uppsala, 1974
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare, Stockholm, 1957
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1715-1830", Stockholm, 1915

(Tidigare publicerat)

fredag 30 december 2022

Jack Slater, såväl fotboll som politik

 Jack Slater spelade för Bolton Wanderers under sin karriär som försvarare innan första världskriget. Han blev den förste före detta fotbollsspelare som blev millionär och han deltog även i parlamentet. Slater dog den 15 februari 1935 i en ålder av 46 år.


Källa: AFS; "Today in football".

(Tidigare publicerat)

söndag 30 december 2018

Schartau och handelskrisen 1857

Frans Schartau som var köpman i Stockholm och politiker i borgarståndet drev fram ett utländskt lån på 12 miljoner riksdaler under handelskrisen på senhösten 1857. Det var en kris som drabbade även börser i utlandet och i Sverige var det en del handelshus som gick omkull. Det var då Schartaus krisplan kom till stånd och affärsmännen hade blivit räddade ur krisen genom en insamling på 30 000 riksdaler.

Källor:

Hadenius Stig m fl, "Sveriges historia---Vad varje svensk bör veta", Borås, 1996
Magnusson Lars, "Sveriges ekonomiska historia", Falun, 1999

fredag 4 januari 2008

Dollarn som världsvaluta

En liten historik bakom US-dollarns dominans på världsmarknaden. Det var då det hela tog fart kan man påstå nu i mer än hundra år senare.

En notis i tidningen Upsala, torsdagen den 10 januari 1901.

Dollarn skall behärska världen
Sedan flera år tillbaka ha nationalekonomerna gjort sina utläggningar öfver de ofantliga summor, hvarmed Amerika hvarje år ökar - till sin favör - omsättningen med Europa. Medan de prohibitiva tullsatserna förhindra nästan all införsel af europeiska industrialster till Förenta staterna, äro dessa i stånd att i Europa att upptaga täflan med de stora industriländerna i flera viktiga branscher. Och därtill nedtrycka Europas handelsbalans med Amerika till följd af de ofantliga summor, som måste utifvas för från de senare landet införda födoämnen och råvaror för industriella ändamål. Man har redan med fruktan framhållit, att om detta i längden får ostördt fortgå, så skall Amerika en gång har dragit till sig allt Europas guld och därmed ha orsakat dess ruin. I den nu rådande stora penningknappheten göra sig också helt visst verkningar från Amerika kännbara, då de tagit in guldvaluta för sina europeiska fordringar.

Tankarne på dollarns världsvälde ha nu så att säga fått officiell form i de ord, som en segerviss ledamot af amerikanska senaten i måndags uttalade. Ett telegram från Washington meddelar härom:

"Vid senatens sammanträde igår(måndags) yttrade Lodge, att den finansiella striden med Europa redan börjat. Striden kunde endast sluta med Förenta staternas kommersiella och ekonomiska supremati öfver världen".

Dollarn var inte världsledande just vid detta tillfälle, men det skulle snart bli, det är bakgrunden till att samtliga världens stater har sin bruttonationalprodukt kopplad mot US-dollarn. Man kan också utgå ifrån att på den tiden fanns ingen direkt sammanslutning bland europeiska industristater, speciellt de länder som var ledande i Europa som exempelvis England. Sverige har då haft industriverksamhet i drygt 40-50 år, men ändå bodde fortfarande en stor del av Sveriges befolkning kvar på landsbygden och dess befolkning fortsatte att minska, i England gick den urbana befolkningen om den rurala redan i början av 1800-talet.

Om man ser till hela 1900-talet tog det ett bra tag innan US-dollarn verkligen fick en dominans över världsmarknaden. Så där skrev exempelvis NE om "dollar"; Under 1900-talets skiftande växelkurssystem har dollarn i kraft av USA:s ledande ekonomiska och politiska ställning varit den dominerande valutan i världen. Sedan bidrog bl a världsdepressionen 1929 till att vissa hämningar tilltog på världsmarknaden gentemot US-dollarn.

När den ovanstående artikel skrevs så kände man antagligen vissa förhågor på hur ur utvecklingen blev. Han som uttalade om detta i telegrammet var den amerikanske politikern Henry Cabot Lodge som levde mellan 1850-1924(NE-CDROM). Han var för de maktposition som USA är idag, världsledande inom en rad områden som exempelvis inom ekonomi och framför allt den amerikanska flottans dominans i Latinamerika och Stilla Havet.

KÄLLOR

NE: "dollar" och "Lodge"

Upsala, 10 januari 1901