Åbro bryggeri

 Från Nationella databasen(NAD)

Åbro Bryggeri KB Åbro Bryggeri grundades 1856. Under de första årtiondena bytte bryggeriet ägare ett flertal gånger. 1889 köptes det av AB Oskarshamns Bryggerier. Som chef och bryggmästare anställdes Herman Johansson, som i sin tur inköpte bryggeriet 1906 och 1922 överlät det till sin son Axel Dunge. År 1947 omändrades firman till kommanditbolag. Vid Axel Dunges bortgång 1953 blev hans äldste son Per Dunge chef. Åbro Bryggeri visade sig vara ett mycket livskraftigt företag. Sålunda ökade omsättningen från 1 580 000 pilsner och 75 000 läskedrycker år 1917 till 4 155 000 pilsner och 3 373 000 läskedrycker år 1955. Dessutom tillverkades 1955 stora mängder enbärsdricka och svagdricka. 1956 inköptes Egnells Bryggeri i Eksjö, vars tillverkning överflyttades till Vimmerby. Eksjöbryggeriet användes senare som nederlag. Även i Tranås och Fågelfors fanns nederlag. Åbro Bryggeri hade 1956 cirka 50 anställda och för distribution fanns ett tjugotal lastbilar.

Det är inte lätt att hitta en sådan fin historik på Nationella databasen, www.nad.ra.se numera. Men liten historik om en av våra ölsorter finns det. Ett tjugotal lastbilar fanns det för att distriburera öl till olika orter under 1950-talet. Märkbart är det att produktionen ökade fr o m 1917 när pilsner var den absoluta bryggeritoppen. Läskedrycker kom inom snar framtid också ikapp.

(Tidigare publicerat)

Vittingebonden sålde brännvin i huvudstaden

Pehr Jansson som skrev den s k Vittingedagboken mellan 1795--1850 med vissa avbrott och bl a under en tid som han var i konflikt med prästen. Brännvinsförsäljningen som han gjorde inträffade den 28 februari 1809 när han sålde 80 liter brännvin i Stockholm för 1 riksdaler o 18 skilling per kanna (2,6 l=2 stop=8 kvarter).

Källor

Bondedagböcker
http://okandahandelser.blogspot.se/2017/08/boglosadagaboken.html
Morell Mats, "Mellansvenska bönders spannmålshandel mellan 1800-70 belyst utifrån bondedagböcker", Uppsala, 2003

Ölkonsumptionen

Enligt en europeiskt  undersökning som gjordes vid slutet av 1870-talet över ölkonsumptionen och det visade sig att skillnaden mellan länderna var olika. För Sverige med Norge inräknat var ölkonsumptionen 26 liter i medeltal på varje invånare i respektive land. För andra länder var siffran för England 118 liter, Österrike-Ungern 34, Ryssland 14, Frankrike 19 ½, Preussen 39 ½, Sachsen 126, Bayern 219, Belgien 145, Württemberg 154 och Holland 37 samt i jämförelse med Nordamerika med 26. T o m de delar som nu upptar dagens Tyskland var det markanta skillnader mellan dessa olika nationer. Öldrickande var inte så omfattande i Preussen som exempelvis Bayern, Sachsen och Württemberg, Bayern hade dessutom nästan större dubbelt så stor konsumption än England.

Källa: Södermanlands läns tidning 10 augusti 1878

Ibland tåls det att lägga in de notiser som inte berör den ursprungliga texten. Tidningen som utgjorde källan till själva notisen hade ibland häpnadsväckande notiser eller nyheter, en annan notis i samma tidning handlade om Göteborgs befolkning.

Denna notis har också funnits på bloggen.

Den 21 januari 1895 hade Södermanlands läns tidning en uppräkning över vad som fanns i Göteborg. Det fanns 40 000 fyllerister, 72 000 fattighjon, 50 000 tjuvar och 30 000 mördare i staden, enligt den engelske prästen S V Despard i Göteborg till tidningen Times.

Lägger man ihop dessa siffror så får man ihop till ett större antal än vad Göteborg hade för folkmängd år 1890.