Ångfartyget Ernst Mörck

 Detta ångfartyg byggdes 1858 av Nyköpings mekaniska verkstad och var på sin tid Sveriges största ångfartyg med längden 69,9 meter, bredden 10,4 m, djupgående 4,45 m och vägde 1 530 ton. På våren 1859 rapporterades det att hon hade avgått från London med havre i lasten. Sedan skulle fartyget korsa Atlanten till Rio de Janeiro, hennes tid som fraktfartyg varade i tio år innan förlisningen på Medelhavet.

Källor:

Göteborgs-Posten 30 april 1859

Wikipedia, svenskspråkiga, ”namnet på fartyget”

Frankrikes förlustsvit

 Frankrike förlorade tolv landskamper på raken mellan den 8 mars 1908 (vann med 2-1 mot Schweiz och 9 april 1911 (2-2 mot Italien). I denna svit blev det fyra tvåsiffriga förluster, bl a 0-12 mot Englands amatörer den 23 mars 1908 och den största förlusten någonsin, 1-17 mot Danmark den 22 oktober samma år.

Källa: Guy Oliver, ”The Guinness book of world’s soccer”, Enfield, 1995

Åby tegelbruk, Vallentuna

 Detta tegelbruk anlades 1927 av CJ Gustavsson och bruket var beläget invid ortens järnvägsstation. Själva tillverkningen bestod av rör samt av taktegel. Tegelbruket lades ner 1966 och själva byggnaderna brann ner på hösten 1970. Tegelbruket hade egen järnväg med spårvidden 600 mm som kom till i samband med brukets uppförande och 1929 kom det första mototloket. Det var tillverkat av Orenstein & Koppel i Nordhausen (Tyskland) med en dieseldriven motor av tillverkaren på 14 hästkrafter. Åby tegelbruk skulle senare ha två ytterligare motorlok i sina ägor. Ett av dem byggdes av delar från en personbil 1940 och blev skrotat sex år senare. Det tredje loket var också från samma tillverkare som det första loket och hade tidigare tillhört SJ Byggnadscentralförråd, det kom till bruket 1963, detta lok skrotades av museiföreningen (järnväg) i Mariefred 1970.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Priedits Janis, ”Loklistor”, Industribaneföreningens hemsida

Folkmängdsuppgifter innan 1749

 Tabellverket instiftades 1749 och då kunde man följa hur många som bodde i en specifik socken eller hur många som föddes eller dog, hur stor barnadödligheten var eller hur många hushåll det fanns. Dessförinnan var man beroende på de uppgifter som fanns i form födelse- döds- och mantalslängder.

I tabell 1 visar antalet fiskala hushåll från Lennart Andersson-Palms bok ”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997” från 2000 och antalet hushåll från summariska folkmängdsredogörelser från Tabellverket. För den värmländska socknen Brunskog som hade 1 541 invånare 1751 och hade enligt rapporten endast 48 hushåll, det är därför värdet är satt till 248 i kursiv för att bättre överensstämma med de övriga värdena. 

Länen i tabellen redovisas enligt dåvarande könsfördelningen.

Tabell 1

Skillnaden mellan fiskala hushåll 1735 samt 1751 och antalet hushåll i några socknar i Tabellverkets folkmändsredogörelser 1751 (FM)

Socken(Län)                  1735     1751     FM 1751

Brunskog(Vml).               207.     241.         248

Börje(Upp).                      106.     128.         124

Edebo(Sth).                       191.    214.         181

Gällersta(Öre).                  140.    160.          X

Lau(Got).                           33.       40.          42

Ledberg(Öst).                    42.        47.         36

Medåker(Väs).                  144.      165.        80

Norrbärke((Kop).             593.       624.       611

Sköldinge(Söd).                183.      196.       145

Torsåker(Gäv).                  261.      327.       343

Övergarn(Upp).                 137.      129.       100

I ovanstående tabell är elva geografisk utspridda socknar och den ger också en liten fingervisning över hur många hushåll det var. För Gällersta är den äldsta folkmängdsredogörelsen från 1775 och då hade denna socken 830 invånare fördelade på  123 hushåll. För Medåker som hade 798 invånare är siffran satt till 80 hushåll eftersom detta värde saknas i rapporten till Tabellverket. Multiplicera man med sju eller använder även med två decimaler efter kommatecken så kan man få fram invånarantalet utan att använda ”Tabellverket på nätet. För det uppländska socknen Övergarn kan man se en minskning med antalet hushåll och det kan man också tro om man tittar på den västmanländska Medåker. Utgår man från Tabellverkets material så hade denna socken 781 invånare och 108 hushåll 1749 och året efter 761 invånare och 82 hushåll. I mortalitetsrapporten för dessa år kan man inte tyda på att det var dödligt sjukdom eller någonting liknande.

Tabell 2

Folkmängden i ovanstående socknar 1751

Brunskog.  1541

Börje.          685

Edebo.        1477

Gällersta.    1200 (framräknad på 7,5 på 1751 i tabell 1)

Lau.              281

Ledberg.       259

Medåker.      798

Norrbärke.    3794

Sköldinge.    1108

Torsåker.       2611

Övergarn.       811

Såvitt vad jag känner till så har ett antal författare gjort s k för framräkningar när det gäller befolkningen innan 1749 och då har bl a hushållsstorleken samt antalet hushåll varit avgörandet jämte med antalet födda, döda och vigslar. Enligt Andersson-Palms andra bok som används här är ”Livet, kärleken och döden” så hade Sverige en befolkning på 1 703 407 invånare 1735 och tretton år senare så hade den ökat till 1 791 255 invånare. Under dessa två år var det följande antal;

1735: 57 583 födda, 42 638 döda o 13 673 vigslar

1748: 61 459 födda, 44 365 döda o 15 187 vigslar

Under det sistnämnda året var det i Göteborg 454 födda, 408 döda och 179 vigslar.

Här var det en liten sammanställning över Sveriges befolkning under mitten av 1700-talet.

”Vetemjölsjesus”

Det är en historisk krönika som handlar om en man som föddes i Sverige i början på 1800-talet och som levde under den första halvan av detta sekel. Någonting som jag skrev för ett antal år sedan och som påträffades i mina gömmor.

 I början på 1800-talet föddes en liten gosse i Landsberga by, det var inte enbart han som föddes då i Biskopkulla socken mellan Örnsundsbro och Enköping.

 Han föräldrar jobbade i samband med hans födsel på Landsberga gård som är en av de största gårdarna i trakten. Det var iallafall 1½ mil till Salneke slott i Gryta socken och längre till Sjöö slott i Holm socken. Så Landsberga var en av de större gårdarna som hade arbetskraft på den tiden. 
Det visade sig att det skulle vara en speciell framtid för denna gosse som fick namnet Erik Jansson. Det var på 1820-talet som han gjorde sina första framträdande och fick snabbt anhängare. Hans anhängare kom inte bara från Enköpingstrakten utan också från Hälsingland. När jag gjorde min kulturanalys i en av grannsocknarna(Österunda) så träffade jag en avlägsen släkting till honom. Det var en äldre man i 90-årsåldern som på en artificell väg är släkt med Erik Jansson. Det var en kvinna som var ett syskon till en av de ingifta i hans släkt och de frågade henne om de fick har Erik Jansson som sin släkting. 
Det tog långt tid för sockenborna i Torstuna, Biskopskulla, Österunda, Nysätra samt några andra socknar att komma över pinsamheter som Erik Jansson religiösa land. I stycket ovanför så är en av de stoltaste minnerna som vissa har i området.
 Numera är ett museum som handlar om honom inrymd i den gamla skolan(osäker) i Biskopkulla och inte så långt ifrån själva kyrkan.
 På 1840-talet så tog han över sin sekt över till USA oc
h resan gick över flera etapper, ofta strapastfyllda och färden gick i ganska dåliga skepp över Atlanten som delvis var ganska så oroligt. Erik själv blev dödad av en f d sektmedlem i sin koloni Bishop Hill 1850 och  där är han också begraven. Han blev drygt 44 år gammal. 
En lokal forskare från Torstuna, det är han som mer eller mindre är släkt med honom. Han gjorde för några år sedan en sammanställning på vilka platser Erik Jansson var bosatt innan flytten över Atlanten. Han föddes i Landsberga gård, flyttade sedan till Torstuna kyrkby, Väppeby(samma socken) och sedan på olika platser i Österunda som ligger strax norr om Torstuna. Klockargården som ligger strax sydost om Österunda kyrka bodde Erik Jansson under några kring decennietskiftet 1820/30. Det var därifrån som han "tog sats" för att flytta till Amerika. 
Varför han kallades för Vetemjölsjesus vet jag inte, men jag har sett detta smeknamn någon annanstans, det kan jag nästan lova. 

Bihang(Hans antavla från Rootsweb) 


Husband: Erik JANSSON 
-------------
------------------------
------------------------
------------------- Born: 19 Dec
 1808 at: Landsberga, Biskopskulla, Uppsala Län, Sweden 

Married: at: 
Died: 13 May 1850 at: Cambridge, IL 
F
ather:Jan MATTSSON 
Mother:Sara ERSDOTTER 
Other Spouses:
 Anna Sophia JOHANSDOTTER 
--------------
------------------------
------------------------
------------------ Wife: Maja Stin
a LARSDOTTER 
------------------
------------------------
------------------------
-------------- Born: 19 Jan 1815 at: Run
g, Torstuna Parish, Västmanland Län, Sweden 
Died: 1849
 at: Rock Island, IL 
Father:Lars JANSSON 
Mother:Cath
arina LARSDOTTER 
Other Spouses: 
---------
------------------------
------------------------
-----------------------CHI
LDREN 
--------------------
------------------------
------------------------
------------ Name: Erik JOHNSON 
Born: 
15 Jul 1838 at: Sonkarby, Österunda Parish, Västmanland Län,
 Sweden 
Married: 31 Jan 1863 at: Bishop Hill, IL 
Died:
 18 May 1919 at: Omaha, NE 
Spouses: Maria Octavia TROIL Geor
gia A. TILLINHAST 
NOTES 
------------
------------------------
------------------------
-------------------- Name: Mat
hilda JOHNSON 
Born: 12 Apr 1842 at: Sonkarby,Österunda Par
ish, Västmanland Län, Sweden 
Married: at: 
Died:
 3 Dec 1926 at: 
Spouses: Andrew RUTHERFORD Anders Gustaf WARNE
R 

Lullwater Song fem främsta svenskfödda avkommor

 Lullwater Songs främsta avkommor i kortform.

Cole Porter Song vann ett uttagningslopp till Travderby 1987 och blev tvåa i Göteborgspokalen året efter.
Don Waters vann 29 av sina 178 starter och vann inte heller några större lopp. Tvåa i Salatrofén 1985 och 1988 trea i Midsommarloppet.
Posido Song vann "Fyra kilometer" 1985 och blev senare exporterat till Norge två år senare.
Mace Song vann 22 av 119 starter och blev fyra i avkommoskaran efter insprungen prissumma.
Rita Song är hans främsta dotter, 9 av 76 lopp och moder till Demilo P. som vann 9 av 48 lopp, efter Demilo Hanover. 
 
Källor:

blodbanken.nu
travsport.se

Middlesbroughs tolvmålsklassiker

 Den 13 januari 1915 tog Middlesbrough emot Tottenham i en match i gamla division 1 inför drygt 7 500 åskådare på Ayresome Park. Matchen vanns av hemmalaget Middlesbrough och Walter Tinsley gjorde tre av hemmalagets mål medan Jimmy Cantrell stod för fyra av Tottenhams fem mål i matchen. Det var också för första gången som detta resultat blev verklighet och nästa gång det hände var också i dåvarande högsta divisionen den 10 mars 1927, matchen Newcastle United och Aston Villa.

 
Källor:
 
Matthews Tony "Middlesbrough FC Miscellany, Googles boksökning
Rollin Jack, "Soccer´s Fact book", Enfield, 1990