Folkmängdsuppgifter innan 1749

 Tabellverket instiftades 1749 och då kunde man följa hur många som bodde i en specifik socken eller hur många som föddes eller dog, hur stor barnadödligheten var eller hur många hushåll det fanns. Dessförinnan var man beroende på de uppgifter som fanns i form födelse- döds- och mantalslängder.

I tabell 1 visar antalet fiskala hushåll från Lennart Andersson-Palms bok ”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997” från 2000 och antalet hushåll från summariska folkmängdsredogörelser från Tabellverket. För den värmländska socknen Brunskog som hade 1 541 invånare 1751 och hade enligt rapporten endast 48 hushåll, det är därför värdet är satt till 248 i kursiv för att bättre överensstämma med de övriga värdena. 

Länen i tabellen redovisas enligt dåvarande könsfördelningen.

Tabell 1

Skillnaden mellan fiskala hushåll 1735 samt 1751 och antalet hushåll i några socknar i Tabellverkets folkmändsredogörelser 1751 (FM)

Socken(Län)                  1735     1751     FM 1751

Brunskog(Vml).               207.     241.         248

Börje(Upp).                      106.     128.         124

Edebo(Sth).                       191.    214.         181

Gällersta(Öre).                  140.    160.          X

Lau(Got).                           33.       40.          42

Ledberg(Öst).                    42.        47.         36

Medåker(Väs).                  144.      165.        80

Norrbärke((Kop).             593.       624.       611

Sköldinge(Söd).                183.      196.       145

Torsåker(Gäv).                  261.      327.       343

Övergarn(Upp).                 137.      129.       100

I ovanstående tabell är elva geografisk utspridda socknar och den ger också en liten fingervisning över hur många hushåll det var. För Gällersta är den äldsta folkmängdsredogörelsen från 1775 och då hade denna socken 830 invånare fördelade på  123 hushåll. För Medåker som hade 798 invånare är siffran satt till 80 hushåll eftersom detta värde saknas i rapporten till Tabellverket. Multiplicera man med sju eller använder även med två decimaler efter kommatecken så kan man få fram invånarantalet utan att använda ”Tabellverket på nätet. För det uppländska socknen Övergarn kan man se en minskning med antalet hushåll och det kan man också tro om man tittar på den västmanländska Medåker. Utgår man från Tabellverkets material så hade denna socken 781 invånare och 108 hushåll 1749 och året efter 761 invånare och 82 hushåll. I mortalitetsrapporten för dessa år kan man inte tyda på att det var dödligt sjukdom eller någonting liknande.

Tabell 2

Folkmängden i ovanstående socknar 1751

Brunskog.  1541

Börje.          685

Edebo.        1477

Gällersta.    1200 (framräknad på 7,5 på 1751 i tabell 1)

Lau.              281

Ledberg.       259

Medåker.      798

Norrbärke.    3794

Sköldinge.    1108

Torsåker.       2611

Övergarn.       811

Såvitt vad jag känner till så har ett antal författare gjort s k för framräkningar när det gäller befolkningen innan 1749 och då har bl a hushållsstorleken samt antalet hushåll varit avgörandet jämte med antalet födda, döda och vigslar. Enligt Andersson-Palms andra bok som används här är ”Livet, kärleken och döden” så hade Sverige en befolkning på 1 703 407 invånare 1735 och tretton år senare så hade den ökat till 1 791 255 invånare. Under dessa två år var det följande antal;

1735: 57 583 födda, 42 638 döda o 13 673 vigslar

1748: 61 459 födda, 44 365 döda o 15 187 vigslar

Under det sistnämnda året var det i Göteborg 454 födda, 408 döda och 179 vigslar.

Här var det en liten sammanställning över Sveriges befolkning under mitten av 1700-talet.