Liverpools legendariska matcher (Del 6)

 Denna serie tycks har varit bortglömd

***6-1 mot Coventry City (borta), 5 maj 1990

Det var den sista matchen för säsongen och den 18:e ligatiteln också bärgades, sedan tog det närmare 30 år tills nästa titel kom. Hemmakeepern Steve Ogrizovic som själv spelade fem ligamatcher för Liverpool mellan 1978-82 hade inte lätt mot sin gamla klubb. Men det var Kevin Gallacher som gav Coventry ledningen efter två minuter och i den 16:e matchminuten kvitterade Ian Rush sedan Glenn Hysén stått för assisten. I den 37:e och den 39:e matchminuterna gjorde John Barnes två snabba mål. Ronnie Rosenthal (landslagsman för Israel gjorde 4-1 efter 50 minuter och elva minuter senare var Barnes framme igen. Rosenthal gjorde sedan 6-1 i den 69:e matchminuten inför 23 204 åskådare på Highfield Road.

***7-1 mot Derby County (borta), 23 mars 1991

Liverpool slutade 5:a i gamla division 1 och den sämsta placeringen under de senaste 20 åren, de blev femma såväl 1971 som 1981. Dansken Jan Mölby sköt in en straff för The Reds efter sju minuter och i den 19:e matchminuten kvitterade den framtida Liverpool-spelare Dean Saunders som gjorde senare 25 mål på 61 matcher för just Liverpool. Sedan kom målen i följande följd; John Barnes (23), Ian Rush (39), Barnes (47), Steve Nicol (56 och 63) och Ray Houghton (90). Publik: 20 531.

***2-0 mot Sunderland (Wembley), 9 maj 1992

Denna säsong som var den sista med seriesystemet division 1-4 och klubben slutade 6:a som kan jämföras med 7:e-placeringen 1965 och samma säsong som Liverpool tog sin första triumf i FA-cupen. Liverpool hade slagit ut Aston Villa i den 6:e omgången och i semifinalen var det Portsmouths tur. Managern i The Reds var den f d legendaren och skotten Greame Souness som tyvärr inte lyckades så bra att leda klubben och Liverpool blev 8:a i den första säsongen av Premier League. Finalen var den främsta ljuspunkten för Liverpool under säsongen 1991-92 och motståndet stod Sunderland i andradivisionen för. Steve McManaman som spelade sin första match för klubben den 15 december 1990 mot Sheffield United på hemmaplan (seger med 2-0) var en av de större giganterna i finalen trots bara tio minuters spel. Han bytte av Peter Beardsley som hade svarat för de båda assisten i matchen. Det första målet gjordes av John Barnes som gjorde 108 mål på 407 matcher för Liverpool och det andra av en av de främsta målskyttarna någonsin, Ian Rush (346 mål på 660 matcher). Finalen sågs av 79 544 åskådare 

***5-0 mot Fulham (hemma), 5 oktober 1993

Robbie Fowler svarade för samtliga mål i denna match och han gjorde sin debut redan den 22 september samma år genom att göra ett mål på Craven Cottage (vinst med 3-1). De två första omgångarna av ligacupen som har haft olika namn sedan starten 1960 och det var matcherna mot just Fulham handlade om. I returen mot Fulham kom målen i följande matchminuter; 13, 21, 47, 55 och 70. Tillsammans med den senare kommen Michael Owens så var dessa två målskyttar även affischnamnen för klubben omkring milleniumskiftet. Denna match sågs av endast 12 544 åskådare på Anfield Road.

***4-3 mot Newcastle United  (hemma), 3 april 1996

Efter några medelmåttiga säsonger i Premier League blev Liverpool 3:a i divisionen säsongen 1995-96 och det var efter Manchester United och Newcastle. Manager för Liverpool var Roy Evans som själv var en f d spelare i klubben och i bortalaget basade en annan med anknytning till klubben; Kevin Keegan som blev en legend för Liverpool under 1970-talet. Evans hade då målvakten David James, i försvaret Rob Jones, Jason McAteer och Mark Wright, på mitten Jamie Redknapp, Steve McManaman och John Barnes som var i slutet på sin karriär. Längs fram Robbie Fowler, Stan Collymore och den offensive Neil Ruddock. I matchens andra minut så gjorde Robbie Fowler mål för Liverpool och sedan vände Newcastle efter mål av Les Ferdinard och fransmannen David Ginola. I Newcastle hade den f d Liverpool-spelaren Peter Beardsley kommit tillbaka till The Maggies. Fowler kvitterade för Liverpool efter den dryga timmen av matchen och strax efter gjorde landslagsmannen för Columbia, Faustino Asprilla det tredje målet för Newcastle. Liverpool avslutade målskyttet genom två mål av Stan Collymore inför 40 702 åskådare på Anfield Road och kommentatorn för Sky, Martin Tyler beskrev matchen som välspelat och att Liverpool-fansen på The Kop var vilda av glädje efter vinnarmålet i den 90:e matchminuten.

Tåget som fastnade

 Ett rälsbusståg som färdades mellan Vadstena och Ödeshög i Östergötland råkade ut för ett egendomligt missöde den maj 1962. Missödet inträffade vid Ölstorps gård och där hade man lagt upp en gödselstack cirka 30 meter från järnvägen. Stacken hade varit frusen under vintern och genom att det har regnat samt har varit ett milt väder så hade de runnit ut gödsel på järnvägen. Tåget fastnade helt enkelt där och efter ett tag fick man loss det, sedan väntades en grundligt tvättning av tåget. På platsen fick man bygga en jordvall för att förhindra att mer gödsel rann ut på järnvägsspåret.

Källa: Ola Nilsson, ”Tåget som fastnade i gödselstacken”, Tåg och spår, nr 82, vårnumret 1989

Två kyrkonotiser

Hassela kyrka

Den första stenkyrkan i Hassela i Hälsingland anlades någon gång under 1200-talet. Den nuvarande kyrkan anlades 1823-26 i Karl Johans-stil och genomgick renovering i början på 1950-talet.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Hassela kyrka, Svenska kyrkans hemsida

Branden i Österunda kyrka

Ett brandtillbud drabbade Österunda kyrka i Uppland 1652 som då kyrkan klarade sig. I början av augusti 1687 blev kyrkan träffat av en blixt och en takryttare blev förstört, men även taket behövde bytas efteråt.

Källa: Bengt Ingvar Kilström, ”Österunda kyrka”, Upplands kyrkor IX, Uppsala, 1967

Ritade bl a teater

 Axel Anderberg levde mellan 1860-1937 och ritade bl a Operan 1898, Oscarsteatern 1906 och Naturhistoriska museet 1915, samtliga ligger f ö i Stockholm. Strax innan Oscarsteatern blev klar så blev även teatern i Karlstad färdigt och Anderberg blev då även Sveriges ledande teaterarkitekt. Han ritade även teatern i Linköping 1903, Kristianstad 1906 och Norrköping 1908.

Källor:

”Norstedts uppslagsbok”, 2003

Rosander Eva m fl, ”Hela kungariket är ditt”, Statens fastighetsverk, Falun, 2008

John Bergmansloket i Bastedalen

 Bastedalen i Närke ägdes av Ab Harge i Habo, fast tegelbruket låg i Närke och tillverkningen var igång mellan 1880-1973. Bruket hade ett motorlok som tillverkades av John Bergman i Eskilstuna och loket är från 1936 års tillverkning. Motorn var en bensindriven Fordmotor och kördes på brukets korta bana (200 m). Själva banan lades ner 1950 och loket såldes omkring tio år senare till en skrothandlare i trakten av Jönköping.

Källa: ”Industrilok i Närke”, 1980

Eldsvåda i Malmö september 1890

 

Det är Stockholmstidningen den 25 september 1890 och ett telegram hade inkommit från Skåne om en misstänkt mordbrand.

Webley Pryse .45

 Under 1870-talet tillverkade den brittiske vapensmeden Charles Pryse en revolver som fick modellnamnet Webley Pryse med kalibern .45, dock kunde andra kalibrar också förekomma. Det var en brittisk double-action modell som hade ett tydligt kammarstycke som räfflat på ett speciellt sätt. Denna revolver hade en piplängd på 20 cm och en vikt på 0,7 kg. Pryse hade egentligen ingen egen tillverkning utan denna revolver blev tillverkat av Webley.

Källor:

Ford Roger m fl, ”Den stora boken om vapen”, 2010

McNab , ”Skjutvapen”, 2011

Smith & Wesson

 Lite kort om en amerikansk vapentillverkare som också är en av de mest i vapenhistorien. Denna vapentillverkare grundades i Springfield i den amerikanska delstaten Massachusetts och året var 1856, det var då Horace Smith (1808-93) och Daniel B Wesson (1825-1906) bildades detta bolag sedan föregångaren som grundades fyra år tidigare såldes till Oliver Winchester (en annan känd amerikansk tillverkare). En annan källa nämnde att dessa två herrar grundade detta bolag redan 1854.

Smith & Wesson tillverkade framför allt revolvrar och den första modellen kom i mitten av 1860-talet. Den hade kalibern .32 rimfire och trumman rymde fem skott. Men 1861 kom deras militära revolver med samma kalibern som den första modell och den militära revolvern kom ut på marknaden samma år som det amerikanska inbördeskriget startade. Av den militära revolvern som kom ut detta var också mer eller mindre en besvikelse för Smith & Wesson eftersom den såldes runt 77 000 exemplar mellan 1861-74 medan den förstnämnda revolvern tillverkades i 100 700 exemplar mellan 1868-75. Men företaget gav inte upp för det och en del andra modeller skulle komma ut på marknaden med tiden.

Företaget blev pionjär med revolver med en ”single-action, alltså med en avtryckamekanism i sina revolvrar som de började relativt sent om man dra en relation med Colt som utvecklade denna teknik under 1870-talet. Men det skulle dock bli denna firma mest berömda modell. År 1870 kom deras modell 3 med kalibern .38 (men andra kalibrar förekom också) och 1871 köpte den ryska armén 20 000 av denna modell som hade kalibern .44. Men det var framförallt den amerikanska polisen som tidigt använde sig av Smith & Wesson- revolvrar och den brittiska polisen tillhörde företagets kundkrets. 

Åter till företagets double-action mekanism, det påstås att tillverkaren höll på under flera år diverse experimenterande med flera olika lösningar. År 1889 släppte Smith & Wesson-revolvern som fick kalibern .38S&W och under samma år så kom även samma modell med en annan kaliber (.32 S&W). Från företaget såldes de två sistnämnda kalibrerna i närmare en miljon exemplar tills tillverkningen lades ner 1919.  Därefter kom det ytterligare modeller och avslutningsvis får det lov att presentera ett namn som var en stor profil sedan de två bildade företaget en gång i tiden avlidit. Det är Carl Reinhold Hellstrom som föddes i Stockholm 1895 och han blev engarerat som en tekniskt konsult 1931 och åtta år senare blev han chef på företaget sedan en kris hade brutit ut. Han var på företaget till sin död i april 1963.

Källor:

https://www.chuckhawks.com/s-w_schofield.htm

McNab Chris, ”Skjutvapen”, 2011

Miller David, ”The illutrated directory of guns ”, Maidstone, 2005

Vapentidningen nr 2/1997

Wikipedia, engelskspråkiga 

Notiser

Löner på Grycksbo järnbruk

År 1905 fanns det 27 tjänstemän som tillsammans fick 81 000 och 369 arbetare som fick dela på 297 000 kronor.

Källa: Bertil Boethius, ”Grycksbo historia”, Falun, 1942

Tillverkning av jäst

Under året 1894 tillverkade Uppsala ångkvarnsbolag 108 800 kilo jäst.

Källa: Tidningen Upsala 15 januari 1895

Messinajordbävningen

Den italienska staden på Sicilien, Messina, drabbades av en svår jordbävning 1908 då bl a hamnen förstördes och krävde 83 000 människorsliv.

Källor:

Konsten i focus, del 2, Stockholm, 1976

Norstedts uppslagsbok, 2003

Almby kyrka

Almby kyrka är en av Närkes äldsta kyrkor och den är från 1100-talet, på 1200-talet förlängdes långhuset.

Källa: Strängnäs stifts hemsida

Gick till final trots storförlust

Västerås SK gick till bandyfinalen 1978 trots en storförlust med 0-11 mot Katrineholm på bortaplan. Hos hemmalaget gjorde Håkan Ohlsson fyra av målen inför 2 068 åskådare på Backahallen.

Källa: Uppsala Nya Tidning 23 januari 1978

Krigsrykte

I Sverige blev det känt att enär ett rykte gick i Berlin om att hela armen skulle göras stridsplats.

Källa: Dagens Nyheter 4 maj 1866

Snabb demografisk förändring i Göteborg

År 1720 föddes det 352 barn och 350 personer dog, året efter var dessa siffror 377 o resp 401 och sedan 1732 var det plötsligt födelseöverskott; 408 födda mot 243 döda.

Källa: Lennart Andersson-Palm, ”Livet, kärleken och döden”, Göteborg, 2001

Tvåsiffrigt på bortaplan

Den 18 augusti 1965 tog Helsingborg emot Malmö FF hemma på Olympia och det skulle bli den enda gången som en klubb vinner tvåsiffrigt på bortaplan i Allsvenskan. Malmö FF vann med 10-1 inför 12 199 åskådare och skulle vinna Allsvenskan detta år medan Helsingborg skulle åka ur och det skulle dröja över 30 år innan denna klubb var tillbaka igen. För MFF gjorde Lars Granström och Bo Larsson tre mål vardera medan Bertil Elmstedt blev tvåmålsskytt. Övriga mål gjordes av Ingvar Svahn och Ulf Siwert medan hemmalagets tröstmål gjordes av Matts Johansson på straff.

Källor:

Aisiö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

fotbollsweden.com

Allsvenska publiksiffror 2000

 Den allsvenska säsongen som spelades 2000 sågs i genomsnitt av 6 949 åskådare vilket det var en minskning med 3,7 %. En förklaring kan vara att Malmö FF speladeci den nybildade Superettan denna säsong. 

Klubbarnas publiksnitt samt förändring 2000 i Allsvenskan!!!

AIK……………………14 402 /  6,3

Hammarby…………….12 138 / 1,9

Helsingborg IF…………9 145 / -11,0

IFK Göteborg…………..9 300 /  10,2

IF Elfsborg……………..7 627 /  24,2

GAIS……………………7 184 / Ny

IFK Norrköping…………7 050 / 16,5

Halmstads BK……………6 958 /32,4

Örebro SK…………..,……6 927/ 12,4

GIF Sundsvall…………….5 133 / Ny

Örgryte IS…………………4 713 / -6,3

BK Häcken………………..2 582 /  Ny

Trelleborgs FF…………….2 432 / -21,5

Västra Frölunda……………1 520 / 33,8

Källor:

http://www.european-football-statistics.co.uk/index1.htm

rsssf.com

Sunderland raketstartade

 Sunderland tog emot Bolton hemma på den dåvarande hemmaarenan Roker Park i den gamla division 1 den 29 oktober 1932. Hemmalaget tycktes lägga in den högsta växeln på en gång och åt andra sidan var Bolton ett bottenlag. Det första målet kom efter fyra minuter genom Jimmy Connor, i den 7:e matchminuten utökade Bobby Gurney till 2-0 och det skulle bli ytterligare tre mål av honom. Efter dryga kvarten gjorde Raich Carter det tredje målet bakom bortakeepern Bob Jones. Inom den första halvtimmen hade Gurney gjort sitt andra mål medan det femte målet gjordes av Jimmy Temple. I den 33:e matchminuten gjorde George Gibson Boltons första mål i matchen och sex minuter senare gjorde Gurney mål igen. Gibson skulle bli tvåmålsskytt och detta skedde efter 44 minuter. I den 57:e matchminuten gjorde Gurney ytterligare ett mål och Bolton gjorde de två sista och båda genom Billy Butler, matchen sågs av 10 182 åskådare.

Källor:

http://www.thestatcat.co.uk/Match.aspx?MatchID=3100&LU=S&LUID=54

https://www.worldfootball.net/report/premier-league-1932-1933-sunderland-afc-bolton-wanderers/

Objekt längs med Lövstabruksbanan

 Dannemora-Hargs järnväg (DHJ) hade ett par bibanor till bl a Ramhäll från Knaby och en bit därifrån gick den närmare två mil långa tänkta bibanan till Lövstabruk. Tyvärr hann denna bibana inte bli klar innan bruket lades ner 1926. ”Lövstabruksbanan” eller bara ”Lövstabanan” utgick från Norrmon cirka åtta kilometer väster om Gimo och där kraftledningar går över linjen mellan Dannemora -Hargshamn (sedan 1977 till Hallstavik).

Hela den forna sträckan upp till Lövstabruk är fornminnesmärkt och banan gick norrut genom ett skogsparti som är rikt på lämningar efter skogsbruksanläggningar (kolmilor). Men i närheten finns också ett hägnadssystem och ett gränsmärke. Nästan en kilometer söder om Gubbo finns en färdväg som numera är förstörd av skogsmaskiner. I Gubbo finns en torvindustri som var 200-120 meter stort och inom området finns det en husgrund efter en torvfabrik och lastageplats för torv. Denna torvindustri anlades 1918 av Gimo-Österby Bruk AB och andra världskriget inleddes driften med bränntorv. Fabriken kom 1936 under Korsnäs AB och kom att ledas av Gimo Skogsförvaltning fram till nedläggningen 1952. Anläggningarna revs under mitten av detta decennium och på anläggningen anlades ett internt järnväg med spårvidden 600 mm.Denna bana var från början en kilometer långt och blev med tiden utbyggt till totalt tre kilometer. Banan börjades att läggas ut sedan bolaget hade bildats och ett Warrant-lok från Vara Mekaniska verkstad anskaffades 1919. Det var ett fotogendrivet lok med åtta hästkrafters motor från fabrikens egna tillverkning, loket skrotades 1952.

Ca 2,5 km norr om Gubbo passerade järnvägen en liten skogssjö på dess västra sida och cirka 500 meter österut finns det en lämning efter en dammkvalster som var 105 meter lång. Strax innan Kalkbergsgruvan gick banan förbi en ytterligare dammvall som dämde upp en bäck. Lämningen efter Kalkbergsgruvan ligger 95 meter väster om järnvägen och är ett 110-50 stort område och består av 

sju gruvhål med varp av gråberg. Strax norr om denna ligger den mindre Alslygruvan och efter denna gruva svängde bana svagt åt nordost och efter en ytterligare en dammvall passerade banan ett gruvområde där Vigelsbogruvan är den mest kända.

Vigelsbo gruva har tidigare blivit behandlat i denna blogg och mätte över 330x280 meter stort område med bl a en ruin efter en kulkvarn och anriktningsverk där man gjorde ordning briketter. Denna gruva hade en årlig produktion med 1 000 ton malm fram till 1832 Efter denna blyga produktion ökades utförseln av malm och 1922 upphörde driften medan de närliggande gruvhålen så pågick driften i ytterligare tio år. Vigelsbo gruvor hade egen bana med utan lokdrift. Vid Styngsbo korsar 290:an den forna bibanan och cirka hundra efter korsningen av nuvarande länsvägen finns det en kvarnlämning. Vid Gräsbo finns det lämningar efter skogsbruksanläggningar och byns äldre bytomt. 

Banvallen passerade sedan Finnsjön på dess östra sida och där finns det också en rik förekomst av skogsbruksanläggningar. Från denna sjös norra strand är det 3,5 kilometer fram till den bro som inte hann byggas klart i samband bruket i Lövstabruk lades ner. 

Från Fornminnesregistret om denna bro som är märkt av Riksantikvarieämbetet som nummer 477 inom Österlövsta  socken.

Järnvägsbrofäste bestående av ett stenfundament, rektangulärt, 5 x 2 m (N-S), intill 1,1 m h från vattenspegeln. 
Murad i 1-2 skift av 0,5-2,0 m st huggna stenar, kallmuren väl synlig i N och i V, går i ytan i Ö samt i S.

Bron hann inte bli färdigbyggt!!!

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008

Järnvägdata, 1999

Sundberg Arne m fl, ”Malmer, Industriella mineraler och bergarten i Uppsala län”, SGU, 2006

Den f d artilleristen avled i häkter

 På juldagen 1883 avled den f d artilleristen till sjöss, Johan August Bergström eller Bark på fängelset i Landskrona och där man inhyste straffarbetsfångar. Denna man kom från Skara och föddes den 25 augusti 1807, han hade blivit dömt till stöld vid fyra tillfällen.

Källa: Polisunderrättelser, nr 1, 2 januari 1884

Tog av sig kläderna

 Från Dagens Nyheter 8 januari 1867 som handlade om en man som tog av sig kläderna framför altaret under en gudstjänst.