Snatteri av höns

 Arbetskarlen K F Sandin snodde tio höns på morgonen den 1 april 1896 från en olåst ladugård i Lagga socken i Uppland. Han greps senare på dagen inne i Uppsala då han hade sålt fem av hönsen och då hade det gått några timmar sedan inbrottet. 

Källa: Tidningen Upsala 2 april 1896

Järnvägshistoriska notiser 9 (mindre järnvägar)

Hemmabygge i  Odenslanda

Det hemmabyggda motorloket på Joshua Pettersson torvfabrik i det småländska Odenslanda byggdes 1905 och som stod avställt ännu 2004 på platsen. Loket är/var grön- och svartmålad, bensindriven med en Petter-motor (McLaren) som tillverkades av en engelsk firma. Enligt en nutida rapport var loket i ganska gott skick och det står på ett sidospår.

Källor:

Fjeld Ulf, Industrimotorlok 1, 1974

Loklistor, industribanor.se (Industribaneföreningen)

SmB-Bladet nr 3/1994

Ekolsunds leveranser 1949

Från Ekolsunds tegelbruk 1949 gick 270 000 ton på landsväg, 185 800 ton på järnväg och 827 208 ton på fartyg. Bruket var igång mellan 1913-62 (revs omgående) och viss form av tegeltillverkning hade varit igång sedan 1600-talet, men det var under tiden som bolag som anges ovan.

Källor:

Brums William, "Tegelindustrin i Mälarprovinserna", Uppsala, 1954

Freding Mats, "Industrilok i Uppland, 1991

Rye & Camber Railway

Det var en liten järnväg som öppnades för trafik i juli 1895 och nedlades i september 1939. Järnvägen hade två Baldwin-lok som var tillverkade under samma år när denna järnväg öppnades för trafik. Järnvägen hade också en viss trafik till en golfbana och även till Sandy Beach (England).

Källa: Steamindex.com

Hamnspåret i Reykjaviks hamn

Det var en av de mest kända järnvägarna på Island och järnvägen gick i Reykjaviks hamn mellan 1913-28 med spårvidden 900 mm. Det var två ånglok som tillverkades av Jung lokfabrik i den lilla tyska staden Kirchen.

Källa: Wikipedia.org; Rail transport in Iceland.

Loket på Tjällmo

Det som kallades för Tjällmo gruvor i Östergötland fanns ett tvåaxlat motorlok som tillverkades av Industridiesel i Stockholm 1947. Loket var dieseldriven med en motor på åtta hästkrafter från den engelska firman Lister. Driften i gruvan lades ner på mitten av 1950-talet och loket lämnades troligen kvar i gruvan.

Ericson Jan, "Skinnklädda tofflor i helvetet", Solna, 2005

Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland, Taberg, 1987

Salalok i Saxhyttan

Gruvan i Saxhyttan (Dalarna) hade tre elektriska lok från Sala Maskinsfabrik AB. Två var ackumulatordrivna och ett var katalysatordriven. Loken hade spårvidden 750 mm. Loken hade tillverkningsnumren 172/1946, 176/1950 och 180/1953 (katalysatordriven). De två första loken såldes vidare till andra banor medan nr 180 slopades 1976.

Källor:

Ericson Jan, "Loktillverkningen vid Sala Maskinfabriks AB åren 1932-53",Jönköping, 2002

Freding Mats, "Industribanor i Dalarna", Kalmar, 2014

Kalkbruket i Runhällen

Norr om Heby i västra Uppland finns en ort med namnet Runhällen och där fanns Runvikens kalkbrott. Brytningen av kalk påbörjades på 1800-talet och fortsatte fram till 1945. En kort bana med spårvidden 600 mm fanns och numera är brottet vattenfylld och området är ungefär 50x160 meter.

Källor:

dykanrna,nu

Fornminnesregistret

SmB-Bladet 4/1986

Banan i Edeby

 Under hösten 1918 började man arbetet med att anlägga en tre kilometer lång järnväg med spårvidden 600 mm mellan fältspatsgruvan i Edeby (Väddö) till Ortalaviken. Under sommaren 1919 var arbetet klart och i början var det hästdrift. Men redan 1920 införskaffades ett nytillverkat motorlok från Austrio Dalmier i Wien och loket var bensindriven med sex hästkrafter. P g a allt mindre utvinning från gruvan så minskade trafiken på järnvägen allteftersom. Trafiken upphörde 1927 och loket såldes till Magretelunds Gruv AB i Härsbacka (även den i Uppland). Loket såldes vidare därifrån 1947 och därefter är vidare öden okända.

Källor:

Freding Mats, "Industrilok i Uppland", 1991

Priedits Janis, "Loklista över AD-lok i Sverige", Industribaneföreningen, 2016

Nöjd med domen 1893

 En 26-årig man från Nätra socken i Västernorrlands län dömdes den 12 februari 1893 till straffarbete till två år plus ytterligare fem år i vanfrejd av Åsele tingslag. Han ansågs vara nöjd med domen och hade suttit häktat i tio dagar för andra resans stöld.

Polisunderrättelser, nr 25, 28 februari 1893

Eldsvåda hos korvgubben

Denna incident inträffade på Degerfors hemmaarena den 7 september 1952. Det skedde under matchen mot IFK Norrköping när korvgubbens stånd började att brinna bland folk på arenan. Elden kunde dock släckas snabbt och det var 10 426 betalande åskådare på matchen, fler åskådare än vanligt på Stora Valla. Matchen slutade 1-1 och båda målen kom inom den första halvleken. Denna match publiksiffra kan jämföras med 4 112 mot Örebro SK, 4 944 mot Djurgården och 5 521 mot Malmö FF på Stora Valla.

Källa: "Allsvenskan i siffror 1951-52", SFS, 2020

Fotbollsallsvenskan 1910 eller 1924

     Personligen är jag liten kluven i denna fråga eftersom man själv kommit in i att det var 1924 som fotbollsallsvenskan startade. Men jag kan inte låta bli att skriva min historiska syn om det. Om man utgår ifrån Martin Alsiö bok "Hundra år med allsvensk fotboll" så inledde den allsvenska fotbollen redan 1910 med Örgryte IS som segrare. Under den första säsongen fick det lämnas Walk-Over vid två tillfällen och matchen Vikingarna-Västmanland/Närkes BK spelades inte av någon anledning. Alsiö har också lagt fram flera påstående att det började 1910 på sin egen hemsida https://www.martinalsio.se/1910-och-1924/ som också är sevärd att läsa.

Ett klart påstående som även Alsiö tog upp var när Fotbollsbokens intiativtagare Rudolf R:et Eklöw skrev i den första upplagan som utkom 1932. Han hävdade då att Allsvenskan började 1924 och detta utslag har varit ständigt återkommande i alla möjliga verk om Allsvenskan sedan dess. Alsiö själv har hittat belägg på att serien startade innan 1924 från tidningar, årsberättelser från olika verksamhetsår, dokument från förbundet och protokoll. Varför Eklöw skrev att startåret var 1924 är det ingen som vet idag och han själv var journalist på Idrottsbladet under många år., han själv gick bort 1986.

I tidskriften Bolletinen som är ett organ för SFS så skrev Claes G Bengtsson med många år som journalist på Idrottsbladet och Expressen historiska artiklar om allsvenskan med startåret 1924 i numret 2/2014 med följande inledning;

""Söndagen den 3 augusti 1924 var det äntligen dags för allsvensk premiär. Föregångaren Svenska serien, som de två föregående säsongerna hade avgjorts i två sexlags-grupper, östra och västra, övergick då i en allsvensk serie med 12 lag. Därmed var en institution i svenskt idrottsliv född.""

Dock finns det flera litteratur som anger startåret 1924 medan de äldre eller samtida källor anger att det skrevs "den allsvenska serien" i bl a årsberättelser innan 1924. Jimmy Lindahl har gjort i ordning maratontabeller i Bolletinen för den Svenska serien mellan 1910-23, Allsvenskan sedan 1924 och de främsta klubbarna som har deltagit i de s k nationsserierna sedan 1910. Den boken med titeln "Allsvenskan genom tiderna" som utkom under 1980-talet inledde också med startåret 1924 och under samma decennium började Hans Ekman sin genomgång av varje allsvensk säsong ifrån 1924 och som han fortsatte med t o m säsongen 1945-46 (spelades med vinteruppehåll fram till 1958), därefter utgav SFS säsongen 1946-47 efter ett förarbete av Ekman som själv lämnade jordelivet 2004.

Jag själv är anhängare till IK Sirius som grundades 1907 och jag har under 15 år samlat på artiklar om klubben från tidningsarkivet på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala. I äldre nyheter från UNT har jag funnit matcher som Sirius spelade på 1910-talet att det var en match i den svenska serien.

Själv är som sagt vad kluven till det och vet inte hur jag skall ta ställning till. Jag är ju "uppfostrad" till att allsvenskan startade 1924, men är också öppen för att nya rön skall läggas fram.

Notiser (kort)

En klassiskt bro

I juni 1995 togs den klassiska järnvägsbron utanför Storvik i Gästrikland bort. Den byggdes 1902 med läge väster om själva samhället och där Norra Stambanan gick över den linje som ursprungligen byggdes av Gävle-Dala Järnväg. Även järnvägsstationen i Storvik är ur kulturhistorisk synvinkel viktig för att denna skall kunna bevaras och var en gång i tiden en viktig järnvägsknutpunkt.

Källor: 

Järnvägsstationer---Sveriges järnvägsmuseum

Lööf Bo-Erik, "Storvik---Knutpunkt i omvandling", Tidskriften Tåg 9/95

Fick tolv daler

Klockaren i Häggeby kyrka i Uppland fick tolv daler för uppsättningen av "den nya hanen" till tornet och det var samband med när en kyrktupp sattes upp på tornet. Denna form behöll tornet tills man bytte ut spiran till en tornhuv 1805.

Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Häggeby kyrka", Strängnäs, 1967

Prästen ledde styrkan

Prästen Daniel Buscovius ledde en styrka på 200 dalkarlar för att befria Särnadalen som uppehölls av danskarna under kriget 1643-45.

Källa: Norstedts uppslagsbok, 2003

Orkanen i Haparanda

En orkan drog fram i Haparanda den 17 december 1879 och det var många fönsterrutor som krossades, taken blåstes bort, höupplag gick förlorade och inga fungerande telegraf- eller telefonledningar. Det var många byar som blev drabbade av denna orkan.

Källa: Göteborgsposten 22 december 1879

Antalet sjömän i Länna socken

Länna socken i Roslagen hade 73 sjömän under året 1890 och de allra flesta var t o m födda i socknen. Bland annat var det en sjöman som var född i Stockholm 1835, en vardera i Österåker samt Rådmansö 1839 och en på Ljusterö 1864.

Källa: SVAR (Befolkning), Riksarkivet

Watfords publikrekord

Watfords publikrekord är 32 384 åskådare mot Manchester United i FA-cupens fjärde omgång den 28 januari 1950 och hemmalaget vann med matchens enda mål av John Rowley.

Källa: Association Football Statistician, "Today in football".

"Vad en gosse fick"

En gosse som var på Stäket som då låg i Uppsala län fick mellan 1749-51 en tunna råg samt korn, 0.75 tunna ärter, 1,88 markpund kött o fläsk och tre markpund fisk.

Källa: Eli Heckscher, "Sveriges ekonomiska historia", 2:2, Stockholm, 1949

Tackjärnsproduktionen ökade

 Tackjärnsproduktionen ökade i Sverige under den andra halvan av 1800-talet och i början gick denna produktion trögt med exempelvis 80 000 ton under tiden 1815-30 samt cirka 130 000 ton i mitten av 1830-talet. När det gällde konstruktionen av masugnar föregick inga större förändringar före 1800-talets mitt förutom en tekniskt nyhet som under 1830-talet. Då introducerades nämligen varmbläster i både masugnar och smideshärdar och under åren 1833-34 provades dessa vid några järnbruk med framgång som t ex Brevens Bruk i Närke 1834. Det visades sig att varmbläster på 300 grader ökade själva produktionen med 50 procent och sänkte kolutgången med 28 procent. I Edske masugn utanför Sandviken provade grosshandlaren i Gävle, Göran Fredrik Göransson den s k för bessemermetoden och ett lyckat resultat skedde 1858 på denna masugn. En process som gjorde att själva tackjärnsprocessen kunde öka markant i Sverige. År 1861 producerade 226 masugnar 170 000 tackjärn i Sverige och fram till 1890 ökade produktionen medan antalet masugnar minskade. År 1890 producerade 154 masugnar 456 000 ton och det var så även på Bredsjö bruk i Västmanland. Under året 1861 producerade bruket 403 ton tackjärn medan det var 3 000 ton 1890.

Källor:

Attman Artur, "Svenskt järn och stål 1800-1914", Södertälje, 1986

Gustavsson Kjell, "Bruksbanan Kilsmo-Breven", i Svenska småbanor, 1979

"Industrilok i Närke", 1981

Larsson Mats, "Arbete och lön i Bredsjö bruk", Uppsala, 1986

Schön Lennart, "En modern svensk ekonomisk historia", Falun, 2012

Torquay mot Aston Villa

 I den första omgången av FA-cupen säsongen 1970-71 vann Torquay United med 3-1 mot Aston Villa hemma på Plainmoor Ground. Aston Villa spelade sin allra första säsong i den gamla division 3 och slutade efter denna säsong 4:a. Torquay United höll till mera i den fjärde divisionen och hade en liten uppsving då. Denna klubb slutade på 10:e plats och i FA-cupen gick Torquay till den fjärde omgången (föll mot Leicester City med 0-3).

Aston Villa gick till final i ligacupen och föll då mot Tottenham Hotspurs. Säsongen 1971-72 vann Aston Villa den tredje divisionen medan Torquay blev näst sist med nedflyttning som följd. 

I ligan slutade matcherna mellan dessa två klubbar följande;

1970-71: Aston Villa-Torquay 0-1 den 7 november och Torquay-Aston Villa 1-1 (20 mars).

1971-72: Torquay-Aston Villa 2-1 (12 april) och Aston Villa-Torquay 3-1 (29 april).

Det var troligen ett öde som sammanstrålade dessa två klubbar. Aston Villa med sju ligatitlar (den sjunde togs 1981) som åkte ur den högsta divisionen 1967 och även den andra divisionen tre år senare. Torquay United har aldrig spelat i de två högsta divisionerna och de blev trea i division 4 1966, gick därmed upp.

Källor:

Rothmans Football Yearbook 1999-2000

Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992

Norrländska glasbruk

 Det var ett par norrländska glasbruk som anlades under 1700-talet och de belades också med lyxskatt. Det anlades bruk utanför Umeå och på Sandön i Ångermanland under mitten av 1700-talet. Senare under samma sekel grundades ett glasbruk i Sandösund i Nederluleå socken och exakt när detta bruk anlades vet man inte, men det var iallafall omkring sekelskiftet med 1700. De bruk som var utanför Umeå och på Sandön hade en större produktion än de övriga norrländska glasbruken.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Nyström Mauritz, "Norrländska ekonomin i stöplevern", Umeå, 1982

Framgångsrika under den första kvarten

 Liverpool har iallafall vid två tillfällen gjort fyra mål under de första 15 minuterna för att sedan hålla det till matchslutet och båda var i den gamla division 1. Den 15 november 1902 vann de med 4-1 mot Wolverhampton genom mål av George Livingston i den 2:a matchminuten, Jack Cox i den 7:e matchminuten, Arthur Goddard matchminuten efter och Sam Raybould i den 11:e matchminuten. I matchen mot Leicester City den 21 september 1968 gjorde Ron Yeats mål i den 2:a matchminuten, Tommy Smith på straff i den 4:e matchminuten, Alun Evans i den 10:e matchminuten och Ian Callaghan i den 12:e matchminuten, denna match vann Liverpool med 4-0.

Källa: Brian Pead, "Liverpool---A complete record", Derby, 1990

Klockstapeln i Almunge

 Klockstapeln till Almunge kyrka i Uppland syns vida omkring i det öppna landskapet och härrör från 1500-talets senaste del, när vet man inte. År 1602 fanns det en klockstapel där och mellan 1791-93 fick den sitt nuvarande utseende.

Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Almunge kyrka", Eskilstuna", obekant år.

Churchill och mausern

 Den brittiske premiärministern Winston Churchill var beväpnat med en Mauser C/96 med kalibern 7,65 mm när han deltog i slaget vid Omdurman i nuvarande Sudan den 2 september 1898. Han var då 24 år och var löjtnant i kavalleriet. Han var också krigskorrespondent åt tidningen Morning Post och p g a axelskada kunde han inte använda sabel. 

Mausern C/96 började att tillverkas 1896 och var en halvautomatiskt pistol som tillverkades fram till 1937, enbart under första världskriget tillverkades cirka 150 000 exemplar. Den hade en piplängd på 19 cm och tillverkaren var Waffenfabrik Mauser i tyska orten Obernhof.

Källor:

Ford Roger m fl, "Den stora boken om vapen", 2010

Grant R B m fl, "Historiens slagfält", 2006

Miller Roger, "The Illustrated directory of guns", 2005

Norstedts uppslagsbok, 2003

Sindelars öde

 Mattias Sindelar var den stora stjärnan i Österrikes Wunderteam som gick under när Adolf Hitler annekterade Österrike 1938. Sindelar gjorde 27 mål på 39 landskamper och Österrike vann den centraleuropeiska cupen för landslag 1932 samt vann silver när OS gick i Berlin fyra år senare. Efter en landskamp mellan Österrike och Tyskland i Wien 1938 så vägrade Sindelar att skaka hand med Hitler, i en match där han dessutom hade gjort ett solomål. Sindelar påträffades död i sin lägenhet i Wien i januari 1939 och om det var självmord eller förgiftning har inte gått att utröna. Dödsorsaken var av Kolmonoxidförgiftning. 

Källor:

"1001 fotbollsminnen", 2008

Oliver Guy, "The Guinness book of World Soccer", Enfield, 1995

Radnedge Keir, "Världens fotbollsrekord", sv version, 

"Sjunkande"

 I november 2010 färdades jag på ett lokaltåg mellan Göteborg och Lerum. Ungefär där Aspentunneln är belägen observerade jag att en skjul eller ett uthus var på väg att sjunka eller falla samman. Denna lilla byggnad var då förfallen och såg ut att falla ihop ner i sjön Aspen t o m. Såvitt vad jag vet så är sjön Aspen näringsfattig sjö och det kan vara en fiskebod från tiden när sjön var mer rikare på näring.