Hemmabygge i Odenslanda
Det hemmabyggda motorloket på Joshua Pettersson torvfabrik i det småländska Odenslanda byggdes 1905 och som stod avställt ännu 2004 på platsen. Loket är/var grön- och svartmålad, bensindriven med en Petter-motor (McLaren) som tillverkades av en engelsk firma. Enligt en nutida rapport var loket i ganska gott skick och det står på ett sidospår.
Källor:
Fjeld Ulf, Industrimotorlok 1, 1974
Loklistor, industribanor.se (Industribaneföreningen)
SmB-Bladet nr 3/1994
Ekolsunds leveranser 1949
Från Ekolsunds tegelbruk 1949 gick 270 000 ton på landsväg, 185 800 ton på järnväg och 827 208 ton på fartyg. Bruket var igång mellan 1913-62 (revs omgående) och viss form av tegeltillverkning hade varit igång sedan 1600-talet, men det var under tiden som bolag som anges ovan.
Källor:
Brums William, "Tegelindustrin i Mälarprovinserna", Uppsala, 1954
Freding Mats, "Industrilok i Uppland, 1991
Rye & Camber Railway
Det var en liten järnväg som öppnades för trafik i juli 1895 och nedlades i september 1939. Järnvägen hade två Baldwin-lok som var tillverkade under samma år när denna järnväg öppnades för trafik. Järnvägen hade också en viss trafik till en golfbana och även till Sandy Beach (England).
Källa: Steamindex.com
Hamnspåret i Reykjaviks hamn
Det var en av de mest kända järnvägarna på Island och järnvägen gick i Reykjaviks hamn mellan 1913-28 med spårvidden 900 mm. Det var två ånglok som tillverkades av Jung lokfabrik i den lilla tyska staden Kirchen.
Källa: Wikipedia.org; Rail transport in Iceland.
Loket på Tjällmo
Det som kallades för Tjällmo gruvor i Östergötland fanns ett tvåaxlat motorlok som tillverkades av Industridiesel i Stockholm 1947. Loket var dieseldriven med en motor på åtta hästkrafter från den engelska firman Lister. Driften i gruvan lades ner på mitten av 1950-talet och loket lämnades troligen kvar i gruvan.
Ericson Jan, "Skinnklädda tofflor i helvetet", Solna, 2005
Gyllenberg Bo, "Industrilok i Östergötland, Taberg, 1987
Salalok i Saxhyttan
Gruvan i Saxhyttan (Dalarna) hade tre elektriska lok från Sala Maskinsfabrik AB. Två var ackumulatordrivna och ett var katalysatordriven. Loken hade spårvidden 750 mm. Loken hade tillverkningsnumren 172/1946, 176/1950 och 180/1953 (katalysatordriven). De två första loken såldes vidare till andra banor medan nr 180 slopades 1976.
Källor:
Ericson Jan, "Loktillverkningen vid Sala Maskinfabriks AB åren 1932-53",Jönköping, 2002
Freding Mats, "Industribanor i Dalarna", Kalmar, 2014
Kalkbruket i Runhällen
Norr om Heby i västra Uppland finns en ort med namnet Runhällen och där fanns Runvikens kalkbrott. Brytningen av kalk påbörjades på 1800-talet och fortsatte fram till 1945. En kort bana med spårvidden 600 mm fanns och numera är brottet vattenfylld och området är ungefär 50x160 meter.
Källor:
dykanrna,nu
Fornminnesregistret
SmB-Bladet 4/1986
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar