Ladan bakom Grissla värdshus

Grissla värdshus inte långt ifrån Tierps kyrka revs för drygt tio år och det fanns en lada bakom själva värdshuset. Den nedanstående notering är från 2018.

På äldre bilder fanns det en äldre ekonomibyggnad bakom själva värdshuset i Grissla som nu rivs, ladan som var förfallen redan på 1950-talet revs under en okänd tidpunkt.

Skutskärs kyrka

 Kanske Upplands nordligaste kyrka eller på gränslandet mellan Uppland och Gästrikland. Kyrkan är iallafall från 1906, orten är ungt och ortens folkmängd togs fart när sågverket anlades på 1870-talet.

Från svenska Wikipedia!!!

Edebo kyrka

 Söder om Hallstavik i Uppland ligger Edebo kyrka som byggdes någon gång under den s k för folkungatiden och tidsperioden omfattar 1250-1350. Långhuset byggdes under 1400-talet, vapenhuset kort därefter och kalkmålningarna tillkom under 1500-talet av Tierpskolan.

Vid den norra stigporten finns en liten fattigbössa där folk kunde lämna en liten slant åt socknens fattigare befolkning. Den är inte så stor som fattigbössan är i Övergran utanför Bålsta.

Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Byggda båtsliprar på Söderarm

 Det har byggts flera s k för båtsliprar på fyrplatsen Söderarm längs ut i kustbandet utanför Roslagen. Den första båtslipen byggdes 1848 då fyrplatsen hade funnits i drygt tio år. År 1893 byggdes det två båtsliprar som blev ersatt av en ny båtslip 1926. Tre år senare byggdes bryggan av betong som finns kvar än idag.

Källa: 

Dan Thunman, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Arsenik i Biskopskulla prästgård

 I Uppsala Nya Tidning den 27 juni 1912.

I Biskopskullas prästgård har konstaterats förekomst af arsenik i oljefärg af omkring 20 gånger mera än lagen tillåter. Officiellt utlåtande föreligger hos handelskommistern d:r Zetterberg i Stockholm.

Såvitt vad jag vet ifrån en obekräftat källa så åtgärdades detta problem inom den närmaste framtiden.

(Tidigare publicerat)

Led eller brydde han sig inte???

 Jag hittade i födelse- och dödsboken för Husby-Långhundra i Uppland en notis över en 36-årig man som dog den 6 mars 1889. Det var drängen Frans Olov Wahlberg som tjänstgjorde i Gröndal i denna socken.

Han dog såväl av förkylning som kallbrand, det måste har varit ledsamt för honom eller var han en sådan som inte brydde sig. Ett svar som man aldrig få veta. På tal om detta dödsfall så var han sjuk en tid innan han dog och antagligen var det så att döden kom som en befrielse.

(Tidigare publicerat)

Rovdjuren i Österunda socken 1836

 Året 1836 antecknade man i sockenstämman att rovdjuren hade rivit två hästar, 22 kor, 39 får, 36 svin och 19 gäss i Österunda socken norr om Enköping. Enligt källorna för detta år upprättades i augusti under samma år en skallgång efter rovdjuren och varje hushåll/matlag skulle hålla så mycket folk som möjligt. År 1835 fanns det 155 hushåll i socknen och tre färre fem år senare.

Källor:

Bladh Arvid, "Tre sockenkrönikor", Östervåla, 1979
Folkmängdsredogörelse, Tabellverket

(Tidigare publicerat)

Dopfunten i Jumkils kyrka

 Jumkils kyrka norr om Uppsala har en dopfunt från 1100-talet som kan tillskrivas att vara gjord av Semi-Byzantinos. Den anses vara vackert gjort och det finns fyra dopfuntar till som kan anknytas till denna mästare. Samtliga fyra finns på Gotland och är från samma tid. 

Källa: Johan Anund o Linda Qviström, ”Det medeltida Uppland”, 2012

Salagatan i Uppsala

 

Man får en känsla av gammalt när man står på Salagatan i Uppsala med ryggen mot såväl Vaksala torg som Vaksalaskolan. Bilden är klickbar och då blir den större. Det är äldre hus som ligger längs med denna gata och de flesta är från 1900-talets första hälft. Port Arthur som ligger lite längre fram på bilden byggde åt de anställda på järnvägen en gång i tiden, om jag inte minns fel så byggdes Port Arthur någon gång under 1910-talet.

Vad det verkligen en sjöorm???

 Tidningen Upsala 3 juni 1882

Den stora sjöormen, som förra sommaren i gestalt af en död ko gjorde visit i Fyrisån, har nu, enligt utländska tidningar, börjat detta års sommarresa. Han har valt till utgångspunkt Kap Elisabeth vid kusten af den nordamerikanska staten Maine, der en sjökapten J Y Leavitt påstår sig hafva sett honom.

Finns det verkligen sjöormar som är större, vattenormar har man hört talas om och inte sjöormar som simmar kors och tvärs över oceaner.

NE har följande definition på sjöorm;

sjöorm, folkloristiskt och/eller kryptozoologiskt fenomen av omstridd karaktär. Den hör främst hemma i sjömansfolkloren, och det finns en mängd iakttagelser av den, som dock knappast kan ges en gemensam förklaring. De flesta observerade sjöormar sägs ha slingrat sig i vertikal riktning, vilket gjort att de kunnat iakttas över vattenytan. Anknytning till verkliga ormars horisontella rörelsesätt har gjort att t.ex. ett stim delfiner eller en flock sjöfåglar kunnat uppfattas som en jätteorm. Den i norsk fiskar- och sjömanslore vanliga kraken tänks vanligen som en jättebläckfisk. I svensk folklore är sjöormar ovanliga; här domineras de landlevande av typ "lindorm" eller "drakorm".

Man kan nog infinna sig att det var ett folkloristiskt inslag som kom med i tidningen denna junidag 1882. Om man utgår från slutet av NE:s definition så är det inom svensk folklore, sjöormar ovanliga. Men uppenbarligen hade någon sett "sjöormen" i Fyrisån under en sommardag 1881. Jag fundera på om det skulle vara någon form av trädstam som var under vattnet som denna person tycks har sett. Nu är det självfallet underförstått att denna person är död för länge sedan. Men jag skulle vilja få mera uppgifter kring denna händelse som dock inte bör betraktas som efterlysning.

(Tidigare publicerat)

Vådaskottet i Bälinge 1891

 I Uppsala Nya Tidning den 29 april 1891

Å akademiska sjukhuset afled i söndags eftermiddag skomakaren Wenngren från Bälinge. Han hade på morgonen samma dag gått ut på jakt och därvid träffats af den olyckan att ett skott, som aflossades af våda, gick genom högra handen och inträngde i hals och hufvudet. Wenngren var 27 år gammal.

Den 29 april under detta år var en onsdag.

(Tidigare publicerat)

En god skördenyhet från Funbo-Lövsta

 Från Svenska dagbladet den 17 december 1900; Vid Funbo-Löfsta egendom har förliden sommar skördats å 36½ tunnland 62 050 kg korn o å 24 tunnland 38 640 kg hvete, hvilket gör pr tunnland 1 700 kg korn och 1 610 kg hvete. Enligt notisens rubrik rörde sig om en ovanligt rik skörd från godset utanför Uppsala. Funbo-Lövsta egendom ligger alltså i Danmarks socken precis på gränsen till Funbo socken.

(Tidigare publicerat)

Guifmacken

 Här är tre bilder på en Guif-mack utanför Alunda i Uppland. Det ser precis ut som på äldre tider med telefonkiosk och äldre bensinpumpar.

Salneckebesök

 Salnecke slott i Uppland fick under den sena kvällen i december 1655 ett besök av den engelske ambassadören Bulstrode Whitelock som önskade sig nattkvarter och fick det också. Herrgårdens ägare som hette Georg Grigsbach hade tagit över gården efter sin far med samma namn som hade dött två år tidigare. Whitelock skrev senare i sin dagbok om Salnecke och jämförde det med den engelska byggnadstraditionen.

Källor:

Brander Jonsson Hedvig, ”Vasatiden”, i ”Konst och visuell kultur i Sverige före 1809, 2007

Ulväng Göran, ”Herrgårdarnas historia”, 2008

Byn Ovanberga

 Denna by låg vid korsningen Thunbergsvägen-Dag Hjalmarskölds väg i Uppsala på samma sida som Engelska parken. Man vet inte när byn försvann eller med exakthet vad den låg någonstans och enligt äldre källor så låg den vid Uppsalas västra utkant vid åsen. Enligt en skriftlig källa så hade byn 14 landbor 1530-33 och mellan åren 1540-55 redovisade byn olika antal tomter som exempelvis 25 mellan 1540-47 och 17 mellan 1551-55.

Källor:

Fornlämningsregistret; Uppsala, RAÄ-nr 527

"Det medeltida Sverige", Tiundaland, 1:2, Stockholm, 1984

Byggdes av studenter

Omkring 1980 byggde ett gäng studenter som gick på gymnasieskolan Fyrisskolan i Uppsala. Bron ligger inte långt ifrån nuvarande polishuset och ett stenkast därifrån går Dalabanan på en 80 meter lång bro som byggdes när dåvarande Norra Stambanan öppnades i sin helhet mellan Uppsala-Sala 1873. 

 

Aprilvädret

 Fram till mitten av april 1889 var det vackert väder med vårkänningar med bl a soliga dagar. Men den 14 april slog det om till snö och det blev vitt på markerna omkring Uppsala. Natten mot den 16 april bröt en snöstorm ut som ändå fortgick under dagen.

Källa: Tidningen Upsala 16 april 1889

Brandtillbudet hos Läkarföreningen

 På morgonen den 16 april 1889 råkade gnistor från en tänd kakelugn sätta eld på några sängkläder hos Läkarföreningen i Uppsala. Trots eldgallret så tog det eld och tur var det att det upptäcktes i tid och blev släckt innan elden fick ännu mera fäste.

Källa: Tidningen Upsala 16 april 1889

Affären i Åkerö

 Affären i Åkerö lades ner vid en okänd tidpunkt!!!

Statoilmacken i Björklinge

Statoilmacken i Björklinge är numera riven och få betraktas som en försvunnighet, bilden togs omkring 2005. Denna bild var tidigare publicerat