Visar inlägg med etikett Vädret. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vädret. Visa alla inlägg

tisdag 25 april 2023

Aprilvädret

 Fram till mitten av april 1889 var det vackert väder med vårkänningar med bl a soliga dagar. Men den 14 april slog det om till snö och det blev vitt på markerna omkring Uppsala. Natten mot den 16 april bröt en snöstorm ut som ändå fortgick under dagen.

Källa: Tidningen Upsala 16 april 1889

söndag 24 mars 2019

Skördarnas beskaffenhet

I augusti 1821 var det frostnätter i slutet på augusti och början på september som orsakade allmän missväxt i Norrland (från Hälsingland och norrut). Det var även problem med skörden i norra Dalarna och i Småland skadades den viktiga potatisen av kyligt väder. År 1822 var det missväxt av hö och särskilt vårsäden var under medelmåttet. Det var en mycket mild vinter 1925-26 och i Mellansverige var det missväxt av potatis och hö. Sverige råkade ut för två mycket stränga vintrar mellan 1828-30 som även hämmade på skörden.

Källa: Gustav Utterström, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

tisdag 29 november 2016

Lass överallt

I Filipstadstrakten hade en stor mängd snö kommit och lass, som forbönderna hade fraktat står överallt norr om staden och det var framför allt på sjöarna som dessa finns uppställda. En del lass fanns begravda under snön.

Källa: Göteborgsposten 11 februari 1860

fredag 31 oktober 2014

Stormen i norra Sverige 1897

Den 31 oktober 1897 stormfälldes drygt en miljon träd i området kring Arvidsjaur, Gällivare och framförallt vid Jokkmokk. Eftersom Inlandsbanan inte var anlagt så drabbades inte järnvägstrafiken så mycket. Malmbanan som drogs igenom Gällivare verkar som den klarades sig från längre trafikuppehåll.

Källor:

Charpentier Lundqvist Fredrik, "Klimat, missväxt och extremt väder 1830-1920", i Sveriges historia (Norstedt), band 6, Värnamo, 2012
Järnvägsdata 1999

fredag 1 november 2013

Plockade blommor i november 1862

Göteborgsposten den 18 november 1862; "Mild höst; I förra veckan plockades mogna smultron i en trädgård i Nora och en hel bukett blommor i en trädgård i Örebro som innehöll bl a flera friska törnrosknoppar, som börjat öppna sig. På tal om detta kan man titta på vädersbulletinen i samma tidning som visade att det var två-tre plusgrader.

måndag 13 februari 2012

Snöstormen 1888

Jag antar att väderkatastrofen som utspelades i kustlandet av Södermanland och Östergötland 1850 när det helt plötsligt blev kallare som krävde drygt 150 människoliv är mera känt än den storm som drog fram i Sverige vid månadskiftet februari/mars 1888. Källmaterialet som jag har valt att använda är det som rapporterades av Svenska Dagbladet under de första dagarna av mars. Antar också att det finns människor idag i Roslagen som känner till en händelse som utspelades mellan två öar i Rådmansö socken.

Temperaturen understeg på många håll mellan 20-35 minusgrader och det var många som blev antagligen mer eller mindre överraskade av snöstormen. Den värsta katastrofen utspelades i Roslagen mellan öarna Sundskär och Vidinge. En grupp ungdomar mellan 11-23 år från Vidinge var på ett religiös möte på Sundskär och efter mötet beslöt sju av åtta ungdomarna att gå hem över isen till Vidinge. De kände till hur de skulle gå och vägen dit var märkt med enris som var "fast i isen". Vinden var åt rätt håll och helt plötsligt blev det värre när de också kom ifrån varandra. Döden inföll troligen omgående och på morgonen när deras anhöriga började att undra, gick ut på isen för att leta efter dem. Sex av ungdomarna hittades ganska så omgående medan den sjunde hade inte påträffats enligt en notis den 8 mars 1888. I en annan notis som fanns i Svenska Dagbladet dagen efter hade följande text; till följd av häftiga yrvädret icke lyckades taga sig hem, ehuru de endast hade ungefär 1/4 mils väg att tillrygalägga, utan gingo vilse och kommo långt ifrån hemmet, till Kudoxa der man följande dag fann dem liggande ihjelfrusna på isen, med undantag av en man som hittades först den 7:e. Det var två ynglingar och fem kvinnor, varav tre var systrar som dog i stormen och enligt samma notis var det Leonard Söderman, gossen Norberg, pigan Karla Södergren, flickan Sundell, Johan Janssons två döttrar och Klara Westerman som samtliga var livfulla personer.

Det hände också på andra håll mer eller mindre tragiska händelser, i Tärna socken utanför Sala frös en änka ihjäl och hon påträffades på en väg i socknen. I östra Västmanland fick en dräng övernatta i skogen och först på morgonen nådde han fram till en gård i närheten, där gick man ut för att leta reda på hästen med ekipaget som han hade kört tidig under den gångna helgen. Man kan undra vad arbetskarlen Carl Dahlgren hade i sina tankegångar eller om han hade varit medveten om den nalkande snöstormen. Det händer än idag att folk blir överraskade av vädrets makter, om man utgår ifrån det så är det mer förståligt över hans handlande. Han var i tjänst hos herr Fornstedt i Heby och hade varit i Sala under dagen. Han hade bytt till sig brännvin genom ett byte av sina kraftiga stövlar till trasiga resårskor. På den tidiga kvällen gick han hemåt och tvingades efter ett par timmar att ge upp, försökte knacka på hos flera hushåll och fann sedan sitt "tillhåll" i en öppen lada. Där han körde sig djupt ner i den ringa halmtäcket och somnade in, när han vaknade hade hans fötter förfrusna och han fördes in till Sala lasarett, enligt tidningen så blev han krympling resten av livet. I Hällestad i Östergötland blåste ett antal bod ner i stormen. I Vimmerby i Småland var det 34 minusgrader i början av mars och posten från bl a Stockholm var tre-fyra dagar försenade. I Grän i Rasbo socken utanför Uppsala blev ett antal personer innestängda p g a snöstormen och i Sevalla socken i Västmanland hade en man inte samma tur som drängen i samma område. Han påträffades vid en gård på vägen hem till sitt hus.


KÄLLOR

Svenska dagbladet 5-9/3-1888

Om Roslagen ser bl a recenssionen till Lennart Molanders bok "Natten då Gud blundade", googla på Vidinge eller Sundskär på nätet.

Artikeln var tidigare publicerat på bloggen!