måndag 28 oktober 2024
Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet
måndag 30 september 2024
Fotbollslaget Almtuna IS
Almtuna är numera känt som en ishockeyklubb från Uppsala som är hemmahörande i en ishall som är en av de minsta i landet. Almtuna har haft andra idrotter på programmet och fotbollslaget var i seriespel mellan 1934-91 och bl a mött Sirius vid några tillfällen. Den första säsongen var 1934-35 då laget blev 3:a i Upplandsserien klass två med totalt fem klubbar. Det har blivit tre säsonger i division 4 som var följande; 1946-47 (en säsong) och två säsonger mellan 1951-53, en åttonde plats under den är fösta säsongen är klubbens högsta någonsin. De mötte då Sirius samt några klubbar från Västmanland och nästa säsong åkte de ur serien. Under 1962 spelade klubben i femman och därefter i såväl sexan som sjuan. De spelade i Upplands division från 1976 till de lämnade fotbollsserien efter har slutat sist i division 7 (Uppland, Norra) 1991.
Källa: https://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=2036
måndag 16 september 2024
Ön utanför Kapellskär
söndag 1 september 2024
Svartklubben
Svista värdshus skall rivas
Rubriken kanske inte klingar historisk men för skribenten är det ganska mycket symbolvärde utifrån historiskt perspektiv liksom en del andra Uppsalabor. Skribenten fotograferade Svista värdshus norr om Uppsala under sommaren 2018 och värdshuset har stått öde sedan den nya E4:an öppnades några kilometer bort 2007. Sedan dess har det förra värdshuset blivit utsatt för både klotter och vandalisering. När tiden begav sig så skribenten ätit där vid ett flertal tillfällen med återstående av sin familj. Ofta var det efter ett bad i exempelvis Fyrishov eller Fyrisbadet som det hette innan 1988 då det började att byggas om. Det var inte alltid efter ett bad som vägen bar till Svista utan även efter utflykter eller t o m att inte laga maten hemma. Svikta värdshus öppnades på den aktuella platsen 1972 och innan dess var verksamheten igång på andra sidan vägen.
Länken till bilderna!!!
https://stephannium-mm.blogspot.com/2019/04/svista-vardhus.html?m=0
torsdag 29 augusti 2024
Enslingen på Stångharen
tisdag 27 augusti 2024
Tågmissödet i Marielund
Ett tåg som var på resa från Länna in till Uppsala den 1 juli 1913 råkade ut för ett missöde i Marielund. Då en fjäder gick sönder i loket och ett nytt lok måste sändas till platsen. Detta tåg blev en halvtimme försenat medan ett annat tåg blev försenat i 20 minuter.
Källa: Uppsala Nya Tidning 2 juli 1913
onsdag 21 augusti 2024
Demografiska nyheter om Nysätra 1782
torsdag 8 augusti 2024
Branden i Börstils fattighus 1882
Natten till den 31 maj 1882 blev fattighuset i Börstil socken utanför Östhammar träffat av blixten och byggnaden antändes. Tidningen Upsala skrev torsdagen den 1 juni följande; En förfärlig olycka timade natten till igår i Börstils församling, om hvilken följande telegram ingick från Östhammar. En förfärlig eldsvåda har inatt ödelagt Börstils församlings fattigvårdskasern, som i grund nedbrann. Af de 46 der inneboende fattighjonen blefvo 22 innebrända och 6, som hoppade ut från husets öfre våning, skadades mer och mindre svårt samt fördes till lasarettet.
Enligt den rapport som tidningen hade fått in utbröt elden vid ettiden på natten och eftersom det var ett åskväder som drog fram över Uppland så antogs det att åskan hade någonting att göra med själva branden. Huset var försäkrat för 15 000 kronor hos länets brandstodsbolag.Artikeln i tidningen Upsala hade två telegram som mer eller mindre skiljdes sig på ett par detaljer. Det ena kom som har nämnts ifrån Östhammar medan det andra telegrammet kom från borgmästaren för Stockholms län (Börstil socken tillhörde Uppsala län på den tiden) hade följande innehåll; elden hade brutit ut vid midnatt, 20 personer innebrända och två saknades.
Artikeln i samma tidning den 3 juni informerades om att samtliga elva inhysehjonen i gumrummet hade omkommit, åtta av de nio intagna i gubbrummet omkom samt tre i andra utrymmen. Samtliga dödsoffer var bosatta på övervåningen medan samtliga boende på undervåningen klarade sig. I samma artikel skrevs det också om att kvarlevor från flera personer hade fått rum i en likkista.
Källor:
http://www.brandhistoriska.org/
Upsala: 1/6 och 3/6 1882
måndag 5 augusti 2024
Veckholm kyrka i bilder
Veckholm kyrka som också kallats för Trögdens domkyrka blev uppfört i slutet 1200-talet. Kyrkan var låst när besöket varade!!!
onsdag 31 juli 2024
Försvunna föremål från uppländska kyrkor
Jag har inte gått igenom alla de drygt 190 landsortkyrkorna i Uppland och har bara valt ut 14 kyrkor runt om i landskapet. Antag att omfattningen är mycket större än det som jag för närvarande känner till. De kyrkor som jag har valt ut utgör endast en mindre del av de verkliga totala antalet stölder i kyrkor. I denna artikel kommer jag inte bara skriva om stölder utan också det som kyrkorna har blivit av med. Det är framför allt tre olika kategorier som man kan dela in i när man skall skriva om försvunnen gods från kyrkorna.
- 1) Gustav Vasas konfiskation av kyrkskatt under 1500-talet.
- 2) Stulna föremål och i synnerhet kyrksilvret.
- 3) De kyrkogods som för närvarande är bevarade på Statens historiska museum.
Det är uppenbart för mig att en eller flera ligor specialiserade sig på inbrott i kyrkorna under 1800-talets första hälft. Tre av kyrkorna drabbades i början av 1800-talet med ett mellanrum på cirka tio år, två av dessa gick det endast en månad emellan inbrotten. Dessa tre kyrkor ligger inte så långt ifrån varandra heller, drygt 10-15 kilometer ifrån varandra och det var antagligen lätt att nå dessa kyrkor. Vilka det är Vänge, Ärentuna och Åkerby, Vänge samt Åkerby drabbades av inbrott endast en månad emellan. I mars 1808 bröt en eller flera tjuvar in i sakristian till Åkerby kyrka och stal all kyrksilver, vid slutet av nästa månad råkade Vänge ut för samma sak. På grund av dessa kyrkors lägen så antar jag att det rörde sig om samma gynnare och det är lätt att tro det också, dels p g a att Vänge och Åkerby ligger enbart en mil ifrån varandra och dels om förrövarna bodde i området så kände de dessutom till dessa kyrkor. Ärentuna kyrka har genom årens lopp råkat ut för en del såväl försök som rena inbrott och om kyrkan låg närmare någon annan bebyggelse under 1800-talet känner jag för dagsläget inte till. Om kyrkbyn såg ut under början av 1800-talet som den gör idag så kan man nog påstå att kyrkans läge var mer eller mindre riskfyllt. Denna kyrka råkade ut för ett stor inbrott 1819 då nästan allting bestals. Kyrkan råkade dessutom ut för en relativt omfattande konfiskation under 1500-talet och efter det så införskaffades ett nytt kyrksilver.
Övriga kyrkor som jag nämnde i inledningen drabbades av motsvarande under mitten av detta århundrade. Skuttunge kyrka råkade ut för en stöld av en oblatask 1848 som påträffades senare och efter en reparation året efter så kom föremålet tillbaka till kyrkan. Alunda råkade ut för en stöld av kyrksilver 1851 och två år senare råkade både Tillinge samt Vassunda ut för samma händelse. Den förstnämnda kyrkan som råkade ut för inbrottet 1853 kunde de bestulna godset påträffats och då var det redan förstörd. År 1858 drabbades Lillkyrka ut för en omfattande kyrkostöld när denna kyrka blev av med i stort sett allting av värde. Tensta kyrka norr om Uppsala råkade ut för en stor stöld under 1860-talet.
Två kyrkor som båda är grannkyrkor nämndes ingenting om inbrott, däremot om Gustav Vasas konfiskation av kyrkoskatt under 1500-talet. I Boglösa kyrka strax utanför Enköping fick lämna en skatt på drygt sju kilo(34 lödiga mark och 7½ lod) under året 1545, samma år råkade även den närbelägna Vallby kyrka ut för samma sak och som dessutom råkade ut för en motsvarande konfiskation fjorton år tidigare(1531).
Länna kyrka sände två altarskåp till Historiska museet 1879 och det var ganska vanligt under denna tidsperiod att kyrkorna skickade in föremål till detta museum.
Alunda, Bengt Ingmar Kilström, 1986
Boglösa, Mats Åmark, 1963
Hjälsta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Lillkyrka, Mats Åmark, 1999
Länna, Gustav Björklund, 1981
Skuttunge, Bengt Ingmar Kilström, 1991
Tensta, Bengt Ingmar Kilström, 1994
Tillinge, Bengt Stolt, 1979
Vallby, Mats Åmark(viss redigering av Kilström), 1981
Vänge, Rune Norberg, 1983
Åkerby, Åke Nisbeth, 1984
Ärentuna, Bengt Ingmar Kilström, 1996
Östuna, Åke Nisbeth, 1970
söndag 28 juli 2024
Markim och Orkesta kyrkor
tisdag 23 juli 2024
Boskapen i några uppländska socknar 1905
I Vassunda socken fanns det 1905 följande antal boskapsdjur; 205 hästar över tre år och 35 under tre år, vidare fanns det 32 oxar, 19 tjurar, 652 kor, 161 ungnöt under tre år, 189 får inklusive lamm, 141 grisar och 1 050 fjäderfä. I grannsocknen Haga som är mycket mindre i storlek än Vassunda hade under detta år 20 bisamhällen. Däremot hade endast två socknar bland det uppländska urvalet getter, en i Harg och tre i Faringe. Det redan nämnda Vassunda tillhör de socknar som inte hade något bisamhälle. Annars hade Roslags-Bro 79 bisamhällen, de socknar som hade en del bisamhällen var Husby-Lyhundra 47, Estuna 44, Ununge 46, Skederid 35 och Fasterna 85. Gemensamt för dessa fem socknar var att de antingen ligger längs med Roslagskusten eller i granne med en kustsocken. Några mil längre upp ligger Börstil som hade 61 bisamhällen och det var bara en socken inåt land som kunde mäta sig med att ha flera bisamhällen nämligen Vallentuna med 54 bisamhällen. Förutom Vassunda fanns det inga bisamhällen i Gräsö, Vada, Angarn, Markim och Singö. Den sistnämnda socken var också den enda socken som inte hade någon oxe men däremot sju tjurar. Samtliga socknar i listan hade hästar, tjurar, kor (alla hade antingen tresiffrigt eller fyrsiffrigt antal kor), får, grisar och fjäderfä. I t ex Forsmark fanns det 120 hästar över tre år, 27 under tre år, 24 oxar, 10 tjurar, 522 kor, 247 ungnöt, 309 får, 166 grisar, 11 bisamhällen och 225 fjäderfä. Avslutningsvis antalet kor i några nämnda socknar; Lagga 679, Östuna 587, Husby-Långhundra 823, Gottröra 671, Alsike 482, Haga 260, Vidbo 496, Vada 269, Gräsö 594, Knutby 1 178, Almunge 1 589 och Husby-Lyhundra 607.
Källa: BiSOS, ”Boskapsskötsel och jordbruk”
lördag 13 juli 2024
Järnvägsstationen i Knivsta
Det har alltid varit en järnvägsstation i Knivsta söder om Uppsala medan godshanteringen drogs in i juni 1971. Efter denna indragning förekom bl a vagnshantering från sågverket som också är rivet sedan drygt femton tillbaka. Stationen är på tolv meters höjd ovanför havet. Alsike som ligger fyra kilometer norr om Knivsta var det en hållplats fram till 30 maj 1976.
Källa: Järnvägsdata med driftplatser”, 2009
måndag 24 juni 2024
Fyrplatsen Tistelön
måndag 3 juni 2024
Åkerlunds grav
söndag 2 juni 2024
Karlströms skutor
Vid Vettershagabrons ena ände fanns det tre skutor som kallades för Karlströms skutor. Ingen vet exakt hur länge dessa skutor var där innan man slutligen tog bort dessa 1997. De hade iallafall legat på samma plats i drygt 40 år och en av skutorna hade då börjat att ta in vatten. Vettershaga ligger cirka två mil söder om Norrtälje.
torsdag 30 maj 2024
Ångbåtskollision i Örsundsbro
I oktober 1894 inträffade en liten kollision mellan ångbåtarna "Örsundsbro" och "Sigtuna" vid Örsundsbro. Det var "Sigtuna" som råkade "snudda till" den andra båten som låg vid kajen. Skadorna utgjordes av bucklor som dessutom var värre för "Örsundsbro" än för "Sigtuna". Båda fartygen fördes omedelbart till Uppsala där skadorna blev besiktade.
Källa: Tidningen Upsala 18 oktober 1894
Källnot: Fartygskollisionen skedde på tisdagskvällen den 16/10, nyheten kom ut på en torsdag via tidningen och fredagen den 19 oktober gick "Örsundsbro" åter ut i trafik.
tisdag 7 maj 2024
Ransta gruva
Enligt fornlämningsregistret så finns det följande beskrivning; Gruva, öde, inom ett ca 70x40 m st område (N-S), bestående av ett gruvhål och ett område med malmhögar. Gruvhålet är ca 20x10 m st (V 15cg N-Ö 15cg S) vattenfyllt, höjden mellan vattenytan och kanten varierar ca 1 m i NV, ca 2,5 m i SV och ca 3 m NÖ.
En övergiven väg finns också på platsen och riktningen på vägen är norr till söder.
Enligt Bygd att vårda för Uppsala län så nedlades gruvan någon gång under 1700-talet.