”Vetemjölsjesus”

Det är en historisk krönika som handlar om en man som föddes i Sverige i början på 1800-talet och som levde under den första halvan av detta sekel. Någonting som jag skrev för ett antal år sedan och som påträffades i mina gömmor.

 I början på 1800-talet föddes en liten gosse i Landsberga by, det var inte enbart han som föddes då i Biskopkulla socken mellan Örnsundsbro och Enköping.

 Han föräldrar jobbade i samband med hans födsel på Landsberga gård som är en av de största gårdarna i trakten. Det var iallafall 1½ mil till Salneke slott i Gryta socken och längre till Sjöö slott i Holm socken. Så Landsberga var en av de större gårdarna som hade arbetskraft på den tiden. 
Det visade sig att det skulle vara en speciell framtid för denna gosse som fick namnet Erik Jansson. Det var på 1820-talet som han gjorde sina första framträdande och fick snabbt anhängare. Hans anhängare kom inte bara från Enköpingstrakten utan också från Hälsingland. När jag gjorde min kulturanalys i en av grannsocknarna(Österunda) så träffade jag en avlägsen släkting till honom. Det var en äldre man i 90-årsåldern som på en artificell väg är släkt med Erik Jansson. Det var en kvinna som var ett syskon till en av de ingifta i hans släkt och de frågade henne om de fick har Erik Jansson som sin släkting. 
Det tog långt tid för sockenborna i Torstuna, Biskopskulla, Österunda, Nysätra samt några andra socknar att komma över pinsamheter som Erik Jansson religiösa land. I stycket ovanför så är en av de stoltaste minnerna som vissa har i området.
 Numera är ett museum som handlar om honom inrymd i den gamla skolan(osäker) i Biskopkulla och inte så långt ifrån själva kyrkan.
 På 1840-talet så tog han över sin sekt över till USA oc
h resan gick över flera etapper, ofta strapastfyllda och färden gick i ganska dåliga skepp över Atlanten som delvis var ganska så oroligt. Erik själv blev dödad av en f d sektmedlem i sin koloni Bishop Hill 1850 och  där är han också begraven. Han blev drygt 44 år gammal. 
En lokal forskare från Torstuna, det är han som mer eller mindre är släkt med honom. Han gjorde för några år sedan en sammanställning på vilka platser Erik Jansson var bosatt innan flytten över Atlanten. Han föddes i Landsberga gård, flyttade sedan till Torstuna kyrkby, Väppeby(samma socken) och sedan på olika platser i Österunda som ligger strax norr om Torstuna. Klockargården som ligger strax sydost om Österunda kyrka bodde Erik Jansson under några kring decennietskiftet 1820/30. Det var därifrån som han "tog sats" för att flytta till Amerika. 
Varför han kallades för Vetemjölsjesus vet jag inte, men jag har sett detta smeknamn någon annanstans, det kan jag nästan lova. 

Bihang(Hans antavla från Rootsweb) 


Husband: Erik JANSSON 
-------------
------------------------
------------------------
------------------- Born: 19 Dec
 1808 at: Landsberga, Biskopskulla, Uppsala Län, Sweden 

Married: at: 
Died: 13 May 1850 at: Cambridge, IL 
F
ather:Jan MATTSSON 
Mother:Sara ERSDOTTER 
Other Spouses:
 Anna Sophia JOHANSDOTTER 
--------------
------------------------
------------------------
------------------ Wife: Maja Stin
a LARSDOTTER 
------------------
------------------------
------------------------
-------------- Born: 19 Jan 1815 at: Run
g, Torstuna Parish, Västmanland Län, Sweden 
Died: 1849
 at: Rock Island, IL 
Father:Lars JANSSON 
Mother:Cath
arina LARSDOTTER 
Other Spouses: 
---------
------------------------
------------------------
-----------------------CHI
LDREN 
--------------------
------------------------
------------------------
------------ Name: Erik JOHNSON 
Born: 
15 Jul 1838 at: Sonkarby, Österunda Parish, Västmanland Län,
 Sweden 
Married: 31 Jan 1863 at: Bishop Hill, IL 
Died:
 18 May 1919 at: Omaha, NE 
Spouses: Maria Octavia TROIL Geor
gia A. TILLINHAST 
NOTES 
------------
------------------------
------------------------
-------------------- Name: Mat
hilda JOHNSON 
Born: 12 Apr 1842 at: Sonkarby,Österunda Par
ish, Västmanland Län, Sweden 
Married: at: 
Died:
 3 Dec 1926 at: 
Spouses: Andrew RUTHERFORD Anders Gustaf WARNE
R 

Det tragiska svartsjukedramat i Simtuna 1894

 Tisdagen den 7 augusti 1894 inträffade en tragisk händelse i Simtuna socken och närmare bestämt i Råby. Det var drängen Gustav Andersson som innerst inne var kär i pigan Anna Carlsson och eftersom han tyckte att hon visade ett avvikande beteende och bestämde sig för att besöka henne på gården där hon tjänade.

Från Tidningen Upsala 9 augusti 1894

Andersson hade någon tid tyckt sig finna att fästmön ådrog sig för honom. Han blef grubblande och tungsint samt deltog ej i arbetet. I måndags (6 augusti) köpte han genom annan person en revolver i Enköping, men fann den för liten och bytte mot en större under nästa dag.

Det var på tisdagskvällen som han kom till gården där Anna tjänstgjorde som piga. När Gustav Andersson kom fram träffade han på en yngre kvinna som fästmön brukade dela rum med. Till den yngre kvinnan hade han sagt att på morgonen skulle två lik hittas i sovkammaren. När Gustav och Anna gick upp till sovkammaren så dröjde det inte lång stund innan ett skott avlossades mot kvinnans bröst. Hon rusade då upp från soffan och mannen avlossade då ett ytterligare skott som gick in under armen, fästmön segnade då ner på golvet. Gustav Andersson såg vad som hände och utgick ifrån att hans fästmö var död, han tog då livet av sig. 

Nu vet man inte idag vad han hade för tankar och uppenbarligen ville han inte att hon skulle få en annan fästman än honom själv. När skotten brändes av så hade paret och barnen i huset redan lagt sig eftersom landsbygdsbefolkningen brukade lägga sig tidigt. De väcktes av skotten och fann henne omtöcknat på knä. Hon fördes till sjukhuset i Västerås eftersom hon hade fallit i medvetslöshet. Enligt rapporteringen från dagspressen var hon mycket klen. Enligt ett telegram som inkom den 9 augusti så kämpade hon fortfarande för sitt liv och ett av skotten hade dessutom trängt sig in i underlivet. Båda var då 23 år gamla. Hon fick lämna lasarettet i slutet på oktober utan att kulorna kunde plockas ut och trots att hon var nedsatt så var hon då utan fara.

Källa: Tidningen Upsala 9/8-1894, 15/8-1894 och 23/10-1894

Antalet brukningsdelar öster om Göteborg 1860

Socknarna öster om Göteborg var under exempelvis under 1500-talet en oroshärd i gränsbygd. År 1860 hade exempelvis Bergstena socken 28 brukningsdelar och 45 "jordtorp".

Sn                         Brukningdelar-                     Jordtorp                  Hushåll(1860)

Bergstena                      28                                      45                                 86
Lerum                           114                                    168                              337
Skallsjö                          88                                     126                              335
Bergum                         141                                      77                              210
Bergum                         185                                     130                             333  

Källor:

BiSOS: Befolkning 1860
BiSOS: Jordbruk och boskapsskötsel 1860

Hökhuvuds personal

På Hökhuvuds kungsgård i socknen med samma namn (Uppland) hade en personalstyrka på 33 personer 1554 som tillsammans hade en årsinkomst på 268 mark. Det var myntenheten i Sverige mellan 1512-1664 enligt följande; 1 mark=8 öre=24 örtugar=192 penningar.

Källor:

Norstedts uppslagsbok", 2003
Stenberg Ragnar, Hökhuvud kyrka", Strängnäs, 1979

Många gårdar i öde

Mellan 1610-32 fanns det mellan 749-754 gårdar i det småländska häradet Uppvidinge. Från att bara hade haft elva gårdar i öde 1610 så ökade detta antal lavinartat under de efterföljande åren. År 1615 fanns det 88 gårdar som låg i öde, två år senare hade det ökat till 123 gårdar och som mest i källan var det 145 gårdar i öde 1628. Under de nästföljande åren så sjönk detta antal till 49 ödegårdar 1640. Ett skäl till detta var att Sverige oftast var i krig och Småland utgjorde dels en oroshärd och dels gränsades till det dåvarande Danmark. Fast i Uppvidinge härad så var det inga brända gårdar mellan 1571-1640 och det var småländska härader som blev brända, exempelvis hade Konga härad 135 nedbrända gårdar 1571.

Källor:

Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Skalin Ole, "Gränsgårdar i centrum", Surte, 1979
Österberg Eva, "Gränsbygd under krig", Varberg, 1971

Historiska nyheter om Malsta kyrka

Denna kyrka ligger i Roslagen och mellan 1764-65 ersatte man den gamla trähägnaden av en bogårdsmur av gråsten som senare blev täckt av torv på ovansidan. Vid den södra muren fanns en gång ett materialbod som togs bort 1785. Klockstapeln som finns på en höjd norr om kyrkan är från 1831 och innehåller två klockor; storklockan är enligt uppgift från 1300-talet medan lillklockan blev gjuten 1878.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lindgren Mereth, "Malsta kyrka", Strängnäs, 1975

Kyrkklockan i Lännajön

Har det verkligen nedsänkt i Lännasjön i Roslagen? Enligt Fornminnesregistret så gjordes det antagligen under ofredstid vid en okänt tidpunkt. Man vet inte riktigt när denna klocka blev nedsänkt och den ligger på följande koordinater (visas här nedanför); ligger på den smala remsan av sjön på den östra sidan.
 

Koordinater (x/y)

6621328 / 1659518

Turerna kring en sakristia

Långtora kyrka i Uppland hade en tur med en sakristia under en tidsperiod. Den allra första sakristian var knuten till en träkyrka som fanns innan den nuvarande kyrkan av sten byggdes. Denna sakristia blev åsatt p g a sättningar i marken och en sakristia uppfördes på en annan plats i kyrkan 1826. Denna sakristia revs i samband med en restaurering 1952-53 och en ny uppfördes på den ursprungliga sakristians plats.
Därmed fick kyrkan tillbaka sin medeltida form!

Källor:

Anund Johan & Linda Qviström", Det medeltida Uppland", 2012
Sundquist Nils, "Långtora kyrka", Katrineholm, 1984

Hushåll i Kinnarumma

Under 1600-talet fanns det 56 redovisade bönder i Kinnarumma socken i Västergötland och sedan var det bl a 67 under 1614, 65 under 1615 samt 67 under 1620. Under 1570-talet hade denna socken drygt hundra hushåll varav ett runt tiotal var i öde av olika anledningar. Så antagligen fanns det fler bönder på 1570-talet än drygt 30 år senare. Tyvärr finns det inga uppgifter hur många soldater eller bönder som var skrivna i socknen.

Källor:

Andersson-Palm Lennart, "Människor och skördar", Göteborg, 1993
Österberg Eva, "Gränsbygd under krig", Varberg, 1971

Knutby har också en historia

I samband med det riksbekanta Knutby-mordet för ett par år sedan så visste alla var Knutby låg någonstans i Sverige. På sajten Lunarstorm såg jag ett par s k lajvmeddelande som kom ifrån personer som uppenbarligen inte har haft någon direkt anknytning med socknen sedan tidigare, oavsett om det rörde sig om släktband eller kunskap om bygden. Dessa lajvmeddelande bestod av larviga inslag, men någonting som har glömts bort i denna debatt att Knutby socken är faktiskt en gammal kulturbygd.

I Knutby finns det cirka 1 3o0 fornlämningar alltifrån lämningar från de äldsta tider till husgrunder eller bebyggelselämningar från 1800-talet och 1900-talets början. Kyrkan låg förut vid sjön Sotterns strand, det är en s k hallkyrka från 1200-talet och förut gick också en järnväg förbi orten. Åker man förbi tätorten Knutby och närliggande bebyggelsen så märker man att det finns historia bakom. Socknen har varit agrart mestadels under sin historia förutom småskalig industri. I Åsby finns det en gammal hyttlämning, hos Riksantikvarieämbetet finns det som RAÄ-nummer 111 med flera olika typer av lämningar. Det är ett bruksområde som utbreder sig 400x400 meter och består av tretton olika lämningar. Huvudbyggnaden består av en envåningshus med rödmålade fasader samt en del bostadslängor varav en är daterad till 1832. Sedan finns det gott om äldre fornlämningar som exempelvis fyra fornborgar, 64 gravfält är daterade till stenåldern och tretton av lägenhetsbebyggelse(alltså äldre former av bostadshus).

Lite befolkningshistoriska uppgifter från förr; år 1749 hade socknen 1 233 invånare som huvudsakligen var bönder, 1 249 invånare 1758, 1 315 invånare 1769, 1 313 invånare 1780, 1 212 invånare 1810 och 1 520 invånare 1850. Innan 1971 tillhörde församlingen Stockholms län och tillhör numera Uppsala län.

Källor:

NE(CD-ROM)
Fornminnessökning på http://www.raa.se/
Emigrationsutredningen 1907-14
Tabellverkets folkmängdsrapporter

(Tidigare publicerat)

Biskopskullahistoria

En natt under ett oangivet år såg en pojke på hemväg en likprocession med sex svartklädda män som bar på en kista. Med fasa i kroppen berättade han för sina föräldrar som visste om sanningen. De intygade honom att det inte var en likprocession utan en täckmantel för att genomfara en spannmålstransport i skydd av mörker. Det var ett sätt för att få extra på det som man tjänar och man borde nog vara tyst om detta.

Källa: Jon Hogdal, "Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993

(Tidigare publicerat)

Spannmålsmagasinen

Spannmålsmagasinen byggdes för att täcka upp svårare år med lägre avkastning från jordbruket. Dessa började att byggas omkring 1750 och under cirka hundra år framåt byggdes flesta i Sverige. Dessa placerades vid kyrkorna eller i närheten av dessa. De uppländska socknar som fick spannmålsmagasin först var Håbo-Tibble, Danmark, Lena, Härnevi, Vittinge, Västerlövsta och Enåker 1750 och under närmaste åren fick ett antal socknar sina "magasin". Under 1751 fick bl a Åkerby, Skuttunge samt Rasbo, 1752 Närtuna och Rimbo, 1753 Vänge med Läby och 1758 började de socknar som låg i dåvarande Stockholms län att få dessa enheter, nämligen Husby-Långhundra, Alsike och Knivsta. På ett fåtal platser blev det fler än ett sockenmagasin som exempelvis Frötuna utanför Norrtälje (1780 och 1817), Tierp (1774 och 1802), Vittinge fick sitt andra 1810 och Frösthult fick sina 1751 och respektive 1780. Den sistnämnda socken hade magasinen plats för 282 och för den yngre 80 tunnor. De var olika kapacitet med magasinen och dessa rymde som sagt vad olika mycket. Balingsta som fick sitt magasin 1758 hade plats för 735 tunnor, hade en penningfond på 3 061 riksdaler för året 1832. Tyvärr är den enda bok som behandlar sockenmagasinen över hundra år gammal.

Källor:

Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", det svenska jordbrukets historia, del 3, Borås, 2000
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1721-1850, Stockholm, 1915

Stigluckor i Malsta kyrka

Först omgärdades Malsta kyrka utanför Norrtälje av träbalkar som även syns på en teckning av I H Rhezelius 1635. Sedan av två timrade träluckor åt både norr och söder fram till 1752 då de ersattes av trägrindar. När Malsta socken bytte ut dessa med dubbelgrindar av smidesjärn finns ingentinng angivit om. Den norra bär iallafall årtalet 1814 och man antar att den norra ingångeen låg på samma plats som den norra stigporten av trä en gång i tiden låg.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lindgren Mereth, "Malsta kyrka", Upplands kyrkor XII, Strängnäs, 1975
Stockholms länsmuseums databas

Pesten i Jumkil

Jumkil socken i Uppland drabbades inte av pesten 1710 som exempelvis grannförsamlingen Björklinge. Under detta år i Jumkil dog tio personer året efter åtta, endast två personer dog av pesten i januari 1711. I Björklinge dog 14 av pesten under 1710 och totalt femtio dödsfall rapporterades under detta år från denna socken (året efter dog en femtedel så många).

Källa: O T Hult, "Pesten i Sverige 1710", Stockholm, 1916

Byn Bista i Vidbo socken

Enligt karteringen av byn Bista i Vidbo socken (Uppland) som gjordes mellan 1637-39 bestod byn av tre gårdar (hemman). Byns totala areal var 226,70 hektar varav 54,43 ha var åkermark.

Källa: Örjan Kardell, rådatafiler

Husby-Sjutolfts födelsesocknar 1910

År 1910 fanns det 237 personer som var födda i Husby-Sjutolft socken i Uppland födda i socknen. De andra födelsesocknarna var 41 födda i Litslena, 19 i Övergran, 16 i Hjälsta, 15 i Härkeberga och Villberga samt 13 i Boglösa. M a o var det en stor del av befolkningen även födda i närområdet eller i grannsocknarna.

Källa: SVAR, databasen "Befolkning"

Finnsholmen

Detta ortnamn finns i Harbo socken i Uppland och enligt jordeboken från 1716 var det ett frälsehemman. Enligt den lokala traditionen har finnar bott på platsen under 1600-talet och som kan antyda namnet därifrån, men själva namnet härstammar från mansnamnet Finn. Gården ligger på en mindre höjd vid Vretaån och innan ågrävningarna inleddes på 1890-talet var gården i princip omsluten av vårfloderna.

Källor:

Ortnamnsarkivet
Wahlberg Mats, "Bebyggelsenamnen i Våla härad", Uppsala, 1988

Biskopskulla prästgård

Prästgården i Biskopskulla socken har medeltida ursprung medan den nuvarande är från mitten av 1700-talet. I början av 1900-talet upptäckte man att det fanns arsenik i själva byggnaden.

Källor:

Egen samling
"Mälarvik och skogsbygd", Uppsala, 1993

Folkmängden i By socken i slutet av 1600-talet

År 1620 hade By socken i södra Dalarna en beräknad folkmängd på 524 invånare och 1699 var den på 1 864 invånare. Det råder dock en liten avvikelse mellan två författare och tänker citera den ena av dem.
Från Isacson; "Efter gjorda korrigeringar av husförhörslängdens uppgifter har invånarantalet i By socken den 21/12-1687 beräknats till 1 848 personer, fördelade på 322 hushåll. I sin ovannämnda bok har emellertid Nils Friberg en någon högre folkmängdssiffra för By socken samma datum. Hans siffra är 1 923 individer, d v s 95 personer fler än jag har räknat fram. Friberg har nu haft vänligheten att granska mina exerpter och diskutera avvikelsen med mig. Tillsammans har vi dragit slutsatsen att den mest troliga befolkningssiffran i By socken vid årsskiftet 1687-88 bör vara 1850".
Det var innan Tabellverkets tillkomst och den tiden få man räkna fram uppgiften med hjälp av såväl husförhörslängden som mantalslängden. Nils Friberg genomförde en avhandling under 1950-talet om just Dalarnas befolkning under 1600-talet och de första åren under nästkommande sekel. En liten statitisk genomgång av den husförhörsberäknande befolkningen för By socken var 1 510 invånare 1673 fördelat på 271 hushåll, 1684) 1 747/321, 1688) 1 923/322, 1696) 1 976/344 och 1699) 1 864/398.

Källor:

Andersson-Palm Lennart, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997", Göteborg, 2000
Friberg Nils, "Dalarnas befolkning på 1600-talet", Geografiska annaler, 1953
Isacson Mats, "Ekonomisk tillväxt och social differentisering", Uppsala, 1979

Trollsländornas framfart

Den 5 juni 1800 uppmärksammade prästen Öhrströmer i Väddö socken att trollsländorna kom i stora tjåk. De första kom mitt på dagen och varade i drygt sex timmar, det kanske fanns gott om denna insektart på den tiden.

Källa: Fredric Wilhelm Badhoff, "Beskrivning öfver Roslagen", Norrtälje, 1910