Hjälmarens sänkning

Vattennivån i sjön Hjälmaren sänktes under 1800-talets sista kvartal och mannen bakom denna idé hette Gabriel Djurklo, Sjön var en av de få sjöar som sänktes mer eller mindre kraftigt under 1800-talet för att få mer odlingsbar mark. Det var den största sjösänkningen som ägde rum i Sverige som annars drabbade småsjöar som t ex Ekebysjön strax utanför Uppsala som försvann helt. Det var i sin tur 14 000 hektar ny odlingsbar mark som utvanns genom sjösänkningen. Det var framför allt den norra delen av sjön som sjösänkningen ägde rum. När det stod klart med sjösänkningen vid slutet av 1880-talet uppgick kostnaden till 4 078 000 kronor (som var ännu större summa på den tiden) och även sjön Kvismaren väster om Hjälmaren sjösänktes också. Djurklou var även kulturhistorisk intresserad och han skrev också en språkhistoria som bl a innehöll lokala ord från Närke.

Källor:

Henriksson Alf, "Sveriges historia", 1963

"Norstedts uppslagsbok", 2003

Wetterhall Alf, "Den stora sjösänkningen", Närke, Svenska Turistföreningens årsskrift, 1975

Kyrkklockan i Lännajön

Har det verkligen nedsänkt i Lännasjön i Roslagen? Enligt Fornminnesregistret så gjordes det antagligen under ofredstid vid en okänt tidpunkt. Man vet inte riktigt när denna klocka blev nedsänkt och den ligger på följande koordinater (visas här nedanför); ligger på den smala remsan av sjön på den östra sidan.
 

Koordinater (x/y)

6621328 / 1659518

Ångbåtsbryggan i Rättvik

I Rättvik går en brygga ut från fastlandet och ut i sjön Siljan och den är 627 meter lång, bryggan anlades i juni 1897. Bryggan hade normalspårigt bana som ångbåtspassagerarnas bagage kunde fraktas in till land med hjälp av en tralla. Spåret gick mellan fastlandet och en ö ute i sjön som även bryggan slutade vid. Banans spårvidd ändrades i början på 1930-talet till 600 mm spårvidd och samtidigt anlades även en vågbrytare av decauvillematerial. Spåret på själva bryggan togs bort under 1940-talet och idag kan man se svarta bräder där spåret hade legat.

Källor:

Freding Mats, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014
Olofsson Helena & Mats Olofsson, "Upptäck Sverige", Värnamo, 2008

Märgelgravar

Citat från Czerhalmi
Märgel är en mycket kalkrik, lerig jordart som länge varit känd och använd av jordbruksbefolkningen. 
I Sveriges sydligaste delar som Skåne och Halland finns det mer märgel än någon annanstans i Sverige. De märgelgravar som finns i dessa två landskap uppstod när man grävde upp märgeln för att kalkförbättra den egna jorden. Numera är dessa vattenfyllda och har antingen kvadratisk eller rektangulär form.

Källor:

Czelhalmi Niklas, "Fårad mark", 1998
"Småvatten och våtmarker i odlingslandskapet", Jordbruksverket