Historiska skyltar på byggnader i Strängnäs

 Tagna i juli 2021 och bildens kan förstoras;

Uppsala Brandkår

 På Dragarbrunnsgatan i Uppsala och inte så långt ifrån korsningen med Linnégatan så finns en skylt om Uppsalas brandkår. Den 7 april gjorde jag en liten kulturinventering på platsen. Tog också ett kort på en äldre byggnad inne på gården som visar sig att ha tillhört den gamla brandstationen. 

Källor (ej tematisk ordning)

Uppsatt skylt

Egen dokumententation

http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/gamla-brandstationen/

Norrländska glasbruk

 Det var ett par norrländska glasbruk som anlades under 1700-talet och de belades också med lyxskatt. Det anlades bruk utanför Umeå och på Sandön i Ångermanland under mitten av 1700-talet. Senare under samma sekel grundades ett glasbruk i Sandösund i Nederluleå socken och exakt när detta bruk anlades vet man inte, men det var iallafall omkring sekelskiftet med 1700. De bruk som var utanför Umeå och på Sandön hade en större produktion än de övriga norrländska glasbruken.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008

Nyström Mauritz, "Norrländska ekonomin i stöplevern", Umeå, 1982

Siggbo rallarby

Ett par kilometer väster om Heby finns det lämningar efter Siggbo rallarläger. Detta läger anlades 1871 och bestod av fem arbetarbaracker som stod på grunder som rallarna själva hade anlagt, dessa byggnader var mobila enheter. Flera av rallarna var gifta och enligt Västerlövsta födelsebok så föddes det ett 20-tal barn mellan 1871-73 när Norra stambanan drogs igenom området. Det var etappen mellan Uppsala-Krylbo som anlades vid den tiden.

Källor:

Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet
Nilsson Olof, "Tågtider", 2013

Antalet brukningsdelar öster om Göteborg 1860

Socknarna öster om Göteborg var under exempelvis under 1500-talet en oroshärd i gränsbygd. År 1860 hade exempelvis Bergstena socken 28 brukningsdelar och 45 "jordtorp".

Sn                         Brukningdelar-                     Jordtorp                  Hushåll(1860)

Bergstena                      28                                      45                                 86
Lerum                           114                                    168                              337
Skallsjö                          88                                     126                              335
Bergum                         141                                      77                              210
Bergum                         185                                     130                             333  

Källor:

BiSOS: Befolkning 1860
BiSOS: Jordbruk och boskapsskötsel 1860

Tog 600 år att bygga

Katedralen Kölnerdome i Köln tog 600 år att bygga och när den stod färdig 1880 mätte tornen till 157 meter som gjorde att tornen var högst i världen. Det tog bara fyra år innan den petades ner av Washingtonmonumentet som blev 169 meter hög. Katedralen började att grundläggas 1248 och arbetet fortskred till 1560 då bygget avbröts, bygget återupptogs igen på 1840-talet.

Källor:

"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Lundberg Björn, "100 historiska listor", Falun, 2012

Djursten

Fyren Djursten uppfördes mellan 1838-39 och dessförinnan var det en fyrbåk på platsen. Denna fyrbåk uppfördes 1759 för att varna för en farlig passage mellan Gräsö och fastlandet. Åtta år senare anlades en enklare fyr som var koleldat och som var på platsen tills den nuvarande fyren byggdes, arkitekten var J T Byström. År 1854 byggdes det ett nytt bostadshus som blev panelat 1856 medan det förra bostadshuset från 1767 ändrades om till uthus. Ett fyrskepp lades 1872 ut vid den farliga passagen Länsmansgrundet och dess uppgift blev också att leda båttrafiken i det yttre Öresundsgreppet. Liksom andra fyrar blev även Djursten automatiserat och detta inträffade 1962, nio år tidigare hade en fyrmästarbostad blivit byggt. Den nuvarande fyren är femton meter högt, den förra fyrvaktarbostaden finns kvar, den nuvarande lanterninen är från 1862 och fyren blev byggnadsminnesförklarat 1935. Den sista fyrmästaren flyttade ut 1964 och Djursten är den äldsta bäst bevarade på östkusten.

Källor:

"Bygd att vårda i Uppsala län", nr 2, Uppsala, 1984
Faktakalendern 2002
Rietz Magnus & Harry Sellman, "Svenska fyrar", 2009
Thunman Dan, "Svenska fyrplatser", 2000

Domtrappkällaren

Restaurangen Domtrappkällaren ligger i s k domtrappshuset med anor från 1200-talet. Den är en av Uppsalas dyraste restauranger och den har funnits sedan 1930. Själva huset har bl a används till vapenhus och under 1700-talet var den t o m fängelse åt studenter, idag kan man se galler för ett fönster.

Källor:

"Domtrappkällaren", beskrivning
Olausson Mats o Åsa, "Upplev Sverige", 1908

Örsundsbro bio

I Örsundsbro finns en biograf av äldre modell och allt sedan starten inte har genomgått någon förändring. Biografen grundades 1925 av snickaren Edvard Johansson som hade sin verkstad i byggnaden tidigare och flyttade då sina maskiner till en trång källare. Den första filmen som visades var "Fyrtornet och släpvagnen" och biljettpriset var på 75 öre. Johansson stod själv i entrén för att riva biljetterna innan filmen började. På framsidan eller på fasaden som vetter mot vägen står det "BIO" med stora bokstäver.
Örsundsbro bio ligger i nordöstra delen av samhället och längs med vägen som går förbi vägskälet mot Gryta kyrka efter man hade passerat bron efter där bl a ICA ligger. Byggnaden är väl synlig från vägen och det finns en liten parkering.

Källor:

"Bygd att vårda", del 1, Uppsala, 1984
Hogdal Jon, "Liv och landskap i Uppsala län", Uppsala, 1993
Wikipedia, "Biografen i Örsundsbro"
gamlabion.se

Utöhus

Utöhus är en byggnad på en halvö ute i Mälaren och den ligger på Arnön, på medeltiden var Utö och Arnö två seperata öar. Utöhus är ett stenhus som är känt sedan 1300-talet och blev ombyggt med gråsten samt tegel drygt tvåhundra år senare. Huset har två portar och huvudentrén var på den andra våningen, en vindbrygga ledde troligen dit när denna tid begav sig. Själva ombyggnaden på 1500-talet sköttes om av byggherren Nils Gjurdsson (Schack) vars släkts vapensköld finns bevarad i Arnö kyrka.
Citering från Anund & Qviström
Under slutet av 1990-talet kopplades ett stort antal forskare in i ett projekt för att utforska Utöhus historia. Arkeologer, historiker, experter, konsthistoriker, dendrokronolog och en kulturgeograf hjälptes åt att teckna en bild av stenhusets och gårdens historia. Det gjordes utgrävningar framför och bakom huset, men även golvet en trappa upp genomgick en undersökning. Det sistnämnda gjorde att ett tidigare okänt hittades. Det kan vara platsen för en motvikt till en vindbrygga.
Enligt vissa bedömare är byggnaden ett medeltida skrytbygge och Utöhus har som sagt vad blivit alltmer intressant utifrån historiskt perspektiv på senare tid.

Källor:

Anund Johan & Linda Qviström", Det medeltida Uppland", 2012
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Blent Karin m fl, "Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", Uppsala, 1997
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

Triewalds maskinhus

Mårten Triewald levde mellan 1691-1747 och han var en misslyckat pionjär inom ångkraften. Han vistades i England mellan 1716-26 och fanns på plats när Newcomers pionjärsmaskin presenterades. Han lärde sig den nya tekniken med ånga som kraftkälla och fick tillstånd att göra det samma i Dannemora. Den 4 juli 1728 provades maskinen för första gången och maskinen var dels Sveriges första och dels världens hittills största ångmaskin. Det tog drygt två år att pumpa ut all vatten ur gruvan och då var gruvledningens tålamod slut, maskinen revs 1735 och året efter träffades själva byggnaden av ett blixtnedslag. Byggnaden som maskinen hade varit inrymt i användes efter reparationen till bl a som smedja. Men man behöll byggnaden som ångmaskinen var inrymt och under 1700-talet började man se efter andra sätt att bryta sig ner i gruvor än den tillämpande tillmakningen. Trots misslyckandet med maskinhuset så var Triewald med för att starta vetenskapsakademin 1739.

Källor:

"Bygd att vårda (del 2), Uppsala län, Uppsala, 1984
Hadenius Stig m fl, "Vad varje svensk bör veta om svensk historia", Borås, 1996
Hildebrand Karl-Gunnar, "Svenskt järn", Södertälje, 1987
"Triewalds maskinhus vid Dannemora gruva", Länsstyrelsen, Uppsala län

Hilleshög kyrka

Denna kyrka är från den romanska tiden (1100-talet och början på 1200-talet) och i bygden finns det sex andra romanska kyrkor från samma tid. Hilleshög ligger på Svartsjölandets nordvästra del med Färentuna kyrka strax till väster och i söderut ligger Sånga kyrka. Det är en romansk stenkyrka som byggdes omkring 1200 och är byggt i fyra delar som skiljer sig emellan. Tornet i väster är den största enheten i kyrkans konstruktion som efterföljs av långhus, kor och absid (från själva tornet räknat mindre-mindre-minst). Alla delar av kyrkan har bevarat sina medeltida proportioner och uppföranden Kyrkan är byggt av väl utvalda gråstensblock som har kluvits för att passa in i själva konstruktionen. Hilleshögs kyrka ligger i ett väldokumenterat historiskt område med bl a Birka och Alnsö hus där den historiska Alnsö stadga  skickades ut omkring 1280 från en byggnad som bara är ruin idag. Alnsö Hus ligger i Adelsö kyrka som inte ligger långt ifrån Hilleshög.
Under tidigare sekel har det berättat att kyrkan hade problem med boskap och i synnerhet svin som rotade runt på kyrkogården.

Källor:

Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981
"Medeltidens ABC", Borås, 2002
Svanberg Jan, "Hilleshög kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969

Spannmålsmagasinen

Spannmålsmagasinen byggdes för att täcka upp svårare år med lägre avkastning från jordbruket. Dessa började att byggas omkring 1750 och under cirka hundra år framåt byggdes flesta i Sverige. Dessa placerades vid kyrkorna eller i närheten av dessa. De uppländska socknar som fick spannmålsmagasin först var Håbo-Tibble, Danmark, Lena, Härnevi, Vittinge, Västerlövsta och Enåker 1750 och under närmaste åren fick ett antal socknar sina "magasin". Under 1751 fick bl a Åkerby, Skuttunge samt Rasbo, 1752 Närtuna och Rimbo, 1753 Vänge med Läby och 1758 började de socknar som låg i dåvarande Stockholms län att få dessa enheter, nämligen Husby-Långhundra, Alsike och Knivsta. På ett fåtal platser blev det fler än ett sockenmagasin som exempelvis Frötuna utanför Norrtälje (1780 och 1817), Tierp (1774 och 1802), Vittinge fick sitt andra 1810 och Frösthult fick sina 1751 och respektive 1780. Den sistnämnda socken hade magasinen plats för 282 och för den yngre 80 tunnor. De var olika kapacitet med magasinen och dessa rymde som sagt vad olika mycket. Balingsta som fick sitt magasin 1758 hade plats för 735 tunnor, hade en penningfond på 3 061 riksdaler för året 1832. Tyvärr är den enda bok som behandlar sockenmagasinen över hundra år gammal.

Källor:

Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", det svenska jordbrukets historia, del 3, Borås, 2000
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik 1721-1850, Stockholm, 1915

Många hus blev bränsle under andra världskriget

För att återigen knyta till den kulturinventering som jag gjorde för kulturgeografiska institutionen för några år sedan (omkring 2004-05)  i Österunda socken. Jag diskuterade med två äldre män som sade att många torp och backstugor slutade som kaffeved under andra världskriget. Allt sedan 1860-talet hade landsbygden erfarit flyttningsförluster gentemot städerna och många mindre boningsenheter stod då tomma, en del hade gjort det sedan ett par decennier tillbaka. En av dessa äldre männen gjorde just då på ett privat intiativ en torpinventering och enligt en artikel i UNT för ett par år sedan var den klar. På fornminnesregistret kan man hitta arkeologiska undersökningar på olika husgrunder, inte bara ifrån senare tid utan även också under tidigare decennier. Titta även i min artikel om eventuell en kyrkogård i Österunda socken.

(Tidigare publicerat)

Fyrisvallsbron

Där Fyrisvallsgatan går över Fyrisån i Uppsala uppfördes 1962 och den ersatte i sin tur en träbro som uppfördes av ett privat initiativ 1914.

Källa: "Äldre vyer i Uppsala", CD-rom, Uppsalas landsarkiv

Tornet till Skepptuna kyrka

Tornet till Skepptuna kyrka i Uppland hade Uppsala domkyrka som förebild när den byggdes och på den tiden var inte tornen till domkyrkan så höga. kyrkan sitt västtorn någon gång under mitten av 1400-talet som dessutom ansåg vara påkostat.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Wilcke-Lindquist Ingeborg, "Skepptuna kyrka", Eskilstuna, 1998

Rivningen av Skattmansö

Bröderna Viggendal sprängde skorstenen till Skattmansös tegelbruk med sju kilo dynamit en 17 oktober 197. Detta tegelbruk hade köpts av Uppsala-Ekeby AB 1929 och nedläggningen äge rum 1968 (numera är hela bruket rivet).

Källor:

Hansson Kenth, "Bakom minnernas grind i Skattmansö", 1927
Nilsson Olle, "Tågtider", 2015

Hultängen

Det är namnet på ett torp i Boglösa socken i Uppland och som bara lämnade ett par spår efter sig. Det låg i Boglösa sockens östligaste del och 1544 fick fyra timmermän lön i natura sedan de hade rivit en lada i Hultängen.

Källa: "Det medeltida Uppland", del 1:9, Uppsala, 2010

Biskopskulla prästgård

Prästgården i Biskopskulla socken har medeltida ursprung medan den nuvarande är från mitten av 1700-talet. I början av 1900-talet upptäckte man att det fanns arsenik i själva byggnaden.

Källor:

Egen samling
"Mälarvik och skogsbygd", Uppsala, 1993

Öregrunds stadshotell

Öregrunds stadshotell revs den 11 april 1973 och det var byggt 1886-87, byggt av nyfällt timmer. Hotellet låg där som systembolaget flyttade in i.

Källa: Uppsala Nya Tidning 12 april 1973