Svista värdshus skall rivas

Rubriken kanske inte klingar historisk men för skribenten är det ganska mycket symbolvärde utifrån historiskt perspektiv liksom en del andra Uppsalabor. Skribenten fotograferade Svista värdshus norr om Uppsala under sommaren 2018 och värdshuset har stått öde sedan den nya E4:an öppnades några kilometer bort 2007. Sedan dess har det förra värdshuset blivit utsatt för både klotter och vandalisering. När tiden begav sig så skribenten ätit där vid ett flertal tillfällen med återstående av sin familj. Ofta var det efter ett bad i exempelvis Fyrishov eller Fyrisbadet som det hette innan 1988 då det började att byggas om. Det var inte alltid efter ett bad som vägen bar till Svista utan även efter utflykter eller t o m att inte laga maten hemma. Svikta värdshus öppnades på den aktuella platsen 1972 och innan dess var verksamheten igång på andra sidan vägen.

Länken till bilderna!!!

https://stephannium-mm.blogspot.com/2019/04/svista-vardhus.html?m=0

Ett par notiser

 Sirius i slutspelet

Sirius har i bandy spelat tolv finalmatcher (fem vinster), 23 matcher i semifinalen som har givit åtta vinster, 69 matcher i kvartsfinalen med 27 vinster och 18 matcher i åttondelen eller förkval med 13 vinster. Sirius har spelat tio finaler och vunnit fem (senaste 1968).

Källa: bandyresultat.se

Kollekt för barn

I Aftonbladet den 29 augusti 1890 hade en notis om en kollekt som skulle hålla tre dagar senare och pengarna skulle gå till Allmänna Barninrättningen som då hade 3 300 barn i hela Sverige.

Ett grundår 

Det amerikanska kreditföretaget American Express Company grundades i New York 1850 och har nu kontor i ett flertal länder.

Källa: ”Norstedts uppslagsbok”, 2003

Walthers P-versioner omkring 1930

 Den tyska vapentillverkare Walther som hade sin fabrik i den lilla orten Zella-Mehilis och den första versionen av en pistol var avsedd för den tyska polisen. Det blev då modellen Walther PP (PP stod för Polizei-Pistole). Denna version börjades att tillverkas 1929 och var en halv-automatisk pistol med flera kalibrar, bl a kalibern 7,69 mm samt hade ett tungt slutstycke. Pistolens skjuthastighet var 290 m/s och laddades varje gång med 8 skott i magasin. Året kom Walther PPK som en förbättrat version än den förra med fler förbättrade funktioner. K:et i själva beteckningen stod för kurz som betyder kort på tyska. Den var lämpat även för civila poliser som kunde dölja vapnet om det skulle se någonting för att sedan ingripa. Förutom den tyska polisens användning som använde flera vapen från Walthers produktion så såldes dessa två versioner även till polisen i andra länder. PPK hade dock lägre skjuthastighet med 280 m/s och sju skott i magasin. Enligt en uppgift förbjöds den senare versionen att användas.

Källor: 

https://www.chuckhawks.com/index2m_collectors_corner.htm

McNab Chris, ”Skjutvapen (sv version)”, 2011

Miller David, ”The illustrated directory of Guns”, Maidstone, 2005

Wikipedia engelskspråkiga 

Schackspelande turken

 År 1769 konstruerade baron Wolfgang von Kempelen en automat föreställande en turban-klädd finklädd man med mustasch som satt framför ett schackbräde. Under schackbrädet var det en låda som kunde rymma en person som var kunnig i schack. Före ett parti så öppnades alla lådor och dörrar i byrån så all den mekaniska eller tekniska delarna kunde ses av publiken. Det var baronen själv som gjorde detta och publiken var oftast de olika hoven i Europa. En del av Wikipedia vars artikel om baronen kan man läsa följande;

” Kempelen själv brukade stå vid en låda ett par steg därifrån och ge intryck av att han på något sätt inverkade på spelet. Ovanpå byrån brukade det placeras ett levande ljus för att dölja lukten från ett annat ljus som fanns inne i byrån, så att den mänsklige schackspelare som gömde sig där skulle se något. Fast schackturken var en illusionistisk apparat, så var den ändå en mycket snillrik konstruktion i vilken magnetism utnyttjades så att den gömde schackspelaren kunde se pjäsernas position.”.”

I Wikipedia-artikeln om Kempelen finns också ett kopparstick föreställande den schackspelande turken. Den fraktades sedan över till USA och förstördes i en brand i det kinesiska museet i Philadelphia 1854.

Källor:

”Otroligt, men sant”, 1977

Wikipedia svenskspråkiga 

Bil-intresse

 I somras köpte jag ett böcker på Motala Motormuseum och en av dem var guideboken till museet. En av Sveriges mest historiska författare var Verner von Heidenstam och som också var intresserat av bilar. Det var en bil som han tyckte mycket och det är en Chrysler Imperial från mitten av 1920-talet. Efter hans död 1940 så stod bilen i ett kallt garage vid hans gård Övralid och den var knappast körbar när den transporterades till Motala 1971. Efter det så har den sin givna plats i Motala Motormusem.

Rossö kolgård

 Utanför Nyland i Ångermanland låg en gång i tiden Rossjö Kolgård och ca en kilometer från Nyland gick ett sidospår som anlades 1900. Sidiospåret togs bort omkring 1920 och då var kolgården borta.

Källor:

http://www.samlingsportalen.se/bandata/bandelsdata/Baslista/Index.htm

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Salsta tegelbruk

 När Nils Bielke var på närliggande Salsta slott norr om Vattholma så började man på 1600-talet att slå tegelstenar på ett hantverkarmässigt sätt. Själva tegelbruket har anor från omkring 1750 och 1873 flyttades bruket intill den nyanlagda Uppsala-Gävle järnväg och 1899 blev det ångdrivet. Omkring 1960 revs det gamla bruket för att ersätta med ett nytt med både konsttork och tunnelugn, man inriktade sig då på fasadtegel. Bruket lades ner 1977!!!

Redan 1875 anlades ett normalspårig stickspår från Salsta lastplats och det var i drift fram till 1968, stickspåret revs vid okänt tidpunkt. En 600 mm järnväg anlades mellan lerrasen som låg både norr om bruket och väster om UGJ, banorna både ändrades och utbyggdes emellanåt. Totalt var längden omkring 1,2 km och driften pågick till 1960.

Två motorlok är kända, dels ett bensindrivet lok som köptes begagnat och det är inte mycket känt om detta lok som köptes 1948, det såldes tre år senare. Dels ett Simplex-lok som tillverkades på fabriken i Bedford i England. Det tillverkades 1950 med numret 20022 och hade en dieselmotor på 25 hästkrafter av märket Dorman. Detta lok såldes till Vaksala tegelbruk 1960 och som blev avställt 1969 med skrotning några år senare.

Källa: Mats Freding, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Enslingen på Stångharen

 På den lilla skogsklädda ön Stångharen i Karlholmsfjärden (eller Lövstabukten) i Norduppland levde under mitten av 1900-talet en fiskare som också kan gå under enslingen eller eremiten. Han levde i en koja som han inte fick plats i och fötterna fick vila i en liten ”tillbyggnad” till kojan. Denna fiskare var isolerat speciellt när isen varken bar eller brast under såväl hösten och våren. Han påträffades död i sin koja under juletiden omkring 1950 och sedan dess har ingen övervintrat där. På Stångharen byggdes senare 10-20 sommarstugor och den enda kända fornlämningen är efter en träbåt i den södra delen av ön, det är inte mycket känt om denna båt som registrerades 2013.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

Källgård Anders, ”Sveriges öar”, 2022

Willie Maxwell

 Maxwell var en skotte som spelade först för de skottska klubbarna Arbroath, Hearts och Dundee innan han kom över till Stoke under sommaren 1894. Han bildade då ett starkt anfall ihop med två andra spelare från Skottland som var Billy Dickson och Tommy Hyslop. Sedan dessa två hade försvunnit så blev Maxwell klubbens främsta målskytt under fem säsonger. Under tiden i Stoke spelade han också sin enda landskamp för Skottland 1898.  Han såldes för 250 pund till Third Lanark 1901 så var han tillbaka till den skottska ligan och det var efter han hade gjort 85 mål på 175 matcher för Stoke. 

Efter ett fåtal matcher för Third Lansrk gick han till Millwall i Southern League och det blev 34 mål på 54 matcher för Londonklubben som redan då hade problem med ”trubbelmakare” hos sin publik. 

Hans nästa klubb som var Bristol City och var också hans sista klubb i karriären. Det var också hans främsta period under karriären med bl s kaptensbindeln. Han gjorde 27 mål när klubben vann gamla division 2 före Manchester United säsongen 1905-06 och 19 säsongen när klubben blev tvåa efter Newcastle United som är Bristol Citys högsta placering någonsin. Han spelade sin sista match i april 1909 och spelade i klubbens framträdande i FA-cupfinalen samma säsong som förlorades mot Manchester United. Han stannade många år i Belgien och tränade även deras landslag, han dog dock hemma i Skottland i juli 1940 (63 år gammal).

Källor:

https://www.arbroatharchive.co.uk/player.php?id=617

https://en.m.wikipedia.org/wiki/William_Maxwell_(footballer)

https://www.vintagefootballers.com/product/maxwell-willie-image-4-bristol-city-1907/

Tågmissödet i Marielund

 Ett tåg som var på resa från Länna in till Uppsala den 1 juli 1913 råkade ut för ett missöde i Marielund. Då en fjäder gick sönder i loket och ett nytt lok måste sändas till platsen. Detta tåg blev en halvtimme försenat medan ett annat tåg blev försenat i 20 minuter.

Källa: Uppsala Nya Tidning 2 juli 1913

Om mordet i Sala hytta 1888

 Från tidningen Upsala 22 september 1888

Förvildade får

 I närheten av en okänd ort i Jämtland hade man skjutit förvildade får som dessutom har blivit för skygga. Dessa var enligt källan inte undernärda och vissa antydningar som då gjordes var att dessa får inte har blivit lidande av den jämtländska vintern.

Källa: Stockholmstidningen 31 december 1889

(Tidigare publicerat)

Dumas medhjälpare

 Från Göteborgsposten 11 januari 1860

Alexander Dumas medarbetare Maquet har nyligen förlorat den process han öppnat mot sin vidt beryktade yrkesbroder. Käranden hade nemligen fordrat, att hans namn skulle jemte Dumas utsättas på 18 af dennes romaner, enligt en påstådd öfverenskommelse mellan de båda skriftställarne.

Vem den där Maquet är vet jag inte heller för det är första gången som jag stötte på hans namn. Men det var visst en liten strid mellan två herrar om handlingen i denna notis stämmer överens med verkligheten.

(Tidigare publicerat)

Sirius i division 3 säsongen 1949-50

På tiden hade svensk fotboll vinteruppehåll och Sirius spelade en säsong i division 3 Norra säsongen 1949-50 som dock slutade med trea från slutet med nedflyttning som följd. På 18 matcher vann Sirius fyra matcher, spelade oavgjort två gånger, förlorade 12, målfacit 21-57, 10 poäng och fem poäng upp till Falu BS. På hemmaplan vann de bara en match och det var med matchens enda mål mot Ludvika. De spelade också 1-1 mot klubbarna som kom efter dem i serien som vilka var Skutskär och Brynäs. Sirius gjorde flera brakförluster på hemmaplan (spelade både på Studenternas och Grindstugan på den tiden) med 1-9 mot IFK Östersund och 0-6 mot Sandvikens IF som vann serien. I derbyt mot IF Vesta slutade med förlust i båda matcherna med 0-2 (hemma) och 1-2 (borta). Sirius lyckades vinna en målrik match mot Falu BS med 5-4 på bortaplan och den största segern för säsongen var 3-1 i bortamötet med Skutskär. På bortaplan blev ideliga förlustrr mot topplagen och det skulle dröja tio år innan Sirius var tillbaks i de nationella seriesystemet igen.

Källa: https://www.sodertaljefotbollen.eu/uploads/1/2/0/2/12027160/1949-50.pdf

Spenshult sanatorium

 Spenshult ligger i södra delen av Halland och inte så långt ifrån Halmstad. Såväl ett sjukhus som ett sanatorium  fanns igång och byggnaderna finns kvar. En smalspårigt bana anlades 1911 för interna transporter och den var i trafik till början på 1950-talet. Själva banan revs då för ge plats åt andra transportmöjligheter.

Källor:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Spenshult

Priedits Janis, ”Industribanor i Halland”, del 7, ÖSJ-Bladet, nr 1/2012