Om en snopet tjuv

 Från tidningen Upsala den 3 mars 1896 om en snopen tjuv som tillgrep en krus med brännvin i Enköping och sedan kan man läsa om två artillerister som hade varit lite väl våldsamma.

Siriusbilder från slutet på 1960-talet

 Samtliga från Uppsala Nya Tidning!!!

Den 31 augusti 1968 vann Sirius med 7-0 borta mot Västerås SK på Arosvallen och matchen spelades i division 2 (Svealand) som Sirius vann med  39 poäng (22 matcher) med åtta poäng ner till tre klubbar på 31 poäng (Hammarby, Degerfors och IFK Eskilstuna).

Kvalet till Allsvenskan mot Landskrona BoIS inför publikrekordet på 12 446 åskådare på en smockfullt Studenternas och Sirius vann med matchens enda mål av Ulf Wahlquist den 13 oktober 1968.

Den 11 september 1966 vann Sirius med 12-0 mot Verdandi på Studenternas och det var regn samt ganska så regntung plan som matchen spelades på. Det var i division 3 (Östra Svealand) som Sirius vann denna säsong före Råsunda IS och Älvsjö AIK.

Travaren Sven Olof

 Sven Olof föddes 2006 efter Korean-Nina-Turbo Thrust och var en brun valack som föddes upp av Knutsson Trotting AB i Göteborg. Han blev exakt tio år gammal och startade 34 gånger med segerraden 5-2-4 och tjänade ihop 380 750 kronor, en av hans meriter var en seger i ett försökslopp i klass III (tre) på Örebro den 7 maj 2011 och det var Åke Svanstedt som körde honom. Han var då favorittippat och vann till oddset 2,55 före Marjons Kiss (Richard Jansson) och Art On Line (Jorma Kontio).

Lite kort om härstamningen, fadern Korean är/var verksam i hemlandet Frankrike och vann sex av 31 starter, det sista loppet var 2001. Han har 131 svenskregistrerade avkommor och de främsta utefter prissumman var Sebastian K och Zlatan Blou. Modern startade vid nio tillfällen och vann ett lopp, hon har Supergill-sonen Turbo Thrust som far. Hon är undan Miss Tibur och då har hon den franska avelsgiganten Tibur som fader. 

Källor:

blodbanken.nu

https://qhurth.com/trav/lopp/klass2.htm

travfakta 

travsport.se

Från banorna

 Presentation: Se denna artikel;

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/11/fran-banorna.html?m=0

LAVER

Denna gruva låg cirka tre-fyra mil väster om Älvsbyn och i en tidigare notis om denna gruva nämndes det att inga lok har gått i det underjordiska systemet. Men nu har det kommit fram uppgifter att det har antagligen funnits lok i Laver.

UPPSALA

För drygt ett par veckor noterade skribenten att det var en grävmaskin där spåret till energiverket gick. Detta spår trafikerats för tillfället inte och vid ett par tillfällen hade bommarna över Björkgatan fått ”tokspel” och hindrat trafiken, någon gång har även bommarna på Danmarksgatan varit nere eller så har rödsignalerna blinkat.

ÖSTERVÅLA

Detta sågverk kom inte med i ”Industrilok i Uppland” från 1991, orten ligger i Uppland men har legat i Västmanlands län och Heby kommun överfördes till Uppsala län sedan många lokala ortsbor hade önskat sig detta. Sågverket var ännu i drift på 1970-talet och då fanns det banor som trafikerades av trallor. Enligt Anders Johnssons bok ”Fånga platsen” från 2008 finns det en uppgift om att Kartans snickerifabrik som var i drift mellan 1917-96 och numera är ett museum. Orten är också känd som för sina stolar med namnet ”Östervålamöbler”.

Sirius klådde upp ett svagt Morgongåva

 I division 4 Uppland den 1 (Datumredigerat) september 1956 tog Sirius emot Morgongåva SK och vann matchen med 7-0 vilket Sirius gav en tredjeplats med nio poäng efter sex omgångar. Eftersom tabellfyran Örbyhus förlorade på bortaplan mot Harbo med 2-0 så fick Sirius lite fritt spelrum. Morgongåva låg sist med noll poäng och 1-39 i målskillnad.

Säsongen 1956-57 slutade följande; Rimbo IF vann serien med 38 poäng och gick upp till trean, Hallsta som vid tidpunkten av den sjätte omgången var fortfarande obesegrat kom tvåa med 32 poäng och därefter kom Sirius med 28 poäng. Under denna säsong vann Sirius 13 matcher, spelade två oavgjorda, förlorade sju, gjorde 62 mål och släppte in 37. De kom en poäng före Enköpings SK började säsongen ganska så svagt och var på den undre tabellhalvan.
Morgongåva blev sist med en poäng och 107 insläppta mål och på bara ett par år har denna klubb blivit svagare.

Källor:

http://home.swipnet.se/clasglenning/Sweden/4thlevel/41957.htm

Uppsala Nya Tidning 3 september 1956

(Tidigare publicerat på den nedlagda Sirius historiska bloggen)

Sextonårig mordbrännare

 Någonting måste har inträffat i detta hushåll när tonåringen Nils Gottfrid Öberg dels misshandlade sina föräldrar och dels tände eld på huset. Öberg föddes den 12 maj 1884 och bodde i Ytter-Sandviken i Högbo socken och häktades den 27 juni 1900 av länsmannen för Valbo & Högbo distrikt.

Källa: Polisunderrättelser nr 77 3/7-1900

(Tidigare publicerat)

Höbanan i Näsbyholm

 Höbanan var tre kilometer lång med spårvidden 891 mm, vars syfte var att transportera hö och banan var i drift mellan 1869 fram till de allra första åren under 1880-talet. Först drog de varje vagn för sig och sedan inskaffades det hästar som dragkraft. Denna bana låg utanför Skurup i Skåne.

Källor:

"Järnvägsdata", 1992, Stockholm
Priedits, "Industrilok i Skåne---Malmöhus län", 1995

(Tidigare publicerat)

Tidningsnotis om en stortjuv

 I en tidigare artikel om stortjuven Andersson-Sundberg!!!

Sök på hans namn längst upp till vänster om du har mobilversionen som du kan ändra på längre ner på förstasidan!! Från lokalpressen i slutet på 1890-talet!!!

F d SJ-ånglok vid Hissmofors

 Hissmofors bruk ligger inte så långt ifrån Krokom i Jämtland och år 1894 bildades aktiebolaget med samma namn. Man byggde ett kraftverk, en trämassefabrik som stod färdigt 1899 och ett sågverk som stod färdigt året efter. Hissmofors började att ägas av NCB sedan 1963 och spårvidden blev normalspårig precis som statsbyggande järnvägssträckor. 

Fem av sex ånglok som tjänstgjorde på Hissmofors hade förflutit i SJ förutom det första ångloket som hade gått på Kristianstad-Immeln järnväg med nr 2 Immeln. Detta ånglok tillverkades av Kristinehamn Mekaniska Verkstad med tillverkningsnummer 38/1885. Detta lok kom 1901 direkt från denna järnväg och slopades 1913 när man köpte ångloket som blev tillverkat av Nohab 1883 med tillverkningsnumret 165. Detta lok var ett sadeltankslok med axelfölden B1 och hos SJ fick det litteran P med numret 314. Priset  som var under 1913 var på 6 000 kronor och på Hissmofors gick loket till slopningen/skrotningen 1935. I början av 1910-talet hade Hissmofors tre ånglok och det andra loket kom 1903 också från SJ. Det var ett ånglok med axelföljden B1 och som blev tillverkat av Yorkshire Engine Co i Sheffield 1874 och tillhörde från början Hallsberg-Motala-Mjölby järnväg som nr 5 och när detta bolag blev den första enskilda järnväg som kom under SJ 1879 så fick det litteran Qt med numret 360. Detta lok skrotades 1927 och därefter var det tre ånglok som hade axelföljden C som tjänstgjorde på Hissmofors. 

Samma år som det äldsta loket skrotades så inköptes ett ånglok som tillverkades av Motala Verkstad 1903 med tillverkningsnumret 284 och det stod i Östersund när bruket köpte loket för 20 000 kronor 1927. Hos SJ hade det litteran Ke med SJ-nr 719 och var i tjänst under tolv år på bruket, slopades 1939 och skrotades omkring 1950.

Atlas 141 som tillverkades 1913 stod i Bräcke när detta lok såldes till Hissmofors för 6 500 kronor i januari 1935 och hos SJ hade det litteran Ke med numret 1163 och användes så sent som 1964, slopningsbeslutet togs dock 1958 och skrotningen ägde rum 1966 på en firma i Härnösand. Det sista loket tillverkades av Vagn och Maskinfabrik i Falun som nummer 180 under 1914. SJ byggde om detta lok till överhettning 1928 och litteran blev då bytt från Ke till Kh, hos SJ hade loket numret 1210 och köptes för 7 500 kr i februari 1939. Loket torrkokades 1946 och blev dock inte reparerat förrän 1950 i Falun. Loket avyttrades 1963 till en skrotfirma i Krylbo och som avslutning kan nämnas att Hissmofors hyrde in ytterligare två ånglok under drifttiden. Förutom de sex ångloken fanns även två diesellok och en sidobana finns ännu till Hissmofors från Krokom, trafikeras t o m och det finns även minst en film som färden visas från förarhytten.

Källor:

Diehl Ulf m fl, ”Normalspåriga ånglok hos Statens Järnvägar”, 1973

Ericson Jan, ”Industribanor i Jämtland och Härjedalen”, 2015

Karlsson Lars-Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Tidigare publicerade notiser, ev dubbletter

Denna uppställning finns enbart notiser som var tidigare publicerade och i dagsläget är inte bestämt om det skulle en liknande uppställning med notiser.

Uppsalassnus 

 I tidningen Upsala den 2 juli 1883 var en liten notis om att snus med märket "Uppsalasnus" har kommit i handeln. Snuset var tillverkat under docenten A Ekstrands ledning och enligt notisen var varan av utmärkt kvalite.

Uppsalas kalkhaltighet

Uppsala har som bekant "hårt vatten", i en notis i tidningen Upsala den 6 mars 1908 stod det att det fanns 1/10 milliliter kalk i vattnet. Det var en person som hade kommit på det av någon anledning.

Jackson Haines

Skridskokungen Jackson Haines gjorde mycket lyckade företag i Wien, där han hade sin skridskosklubb och hade då bl a gjort i ordning en bana med sittplatser för flera hundra åskådare, enligt Göteborgsposten den 9 januari 1871.

Predikstolarna i Irsta kyrka

Irsta kyrka utanför Västerås bevarar sin f d predikstol från 1642 i gravkoret medan den nya är från 1806. På den senare står ett timglas som inköptes för femton daler 1736.
Källa: Bengt Ingmar Kilström, "Irsta kyrka", Stockholm, 1999

Kungabesöket kostade skjortan 

I Stockholmstidningen den 5 september 1895 stod det att kungabesöket i Jönköpingstrakten hade gått på 50 000 kronor, en avsevärd hög summa på den tiden.

108 806 kg jäst

Under 1894 tillverkade Upsala ångkvarns bolag 108 806 kg jäst. 
Källa: Tidningen Upsala 10 januari 1895

Islands beräknade budget 1874

Islands beräknade budget för år 1874 var 106 393 riksdaler.
Källa: Göteborgsposten 26 november 1873

Tjänstefolkets årslöner i Länna socken

Årslönen för drängar var för Länna socken i Roslagen under tidsperioden 1854-56 mellan 70-100 riksdaler, varav kontant 45-60 och småpersedlar 25-50. För pigorna var det mellan 45-50 riksdaler och mestadels i kontanter.
Källa: Gustav Utterström, "Jordbrukets arbetare", Stockholm, 1957

Sålda separatorer

Antalet sålda separatorer ökade markant det sista kvartalet av 1800-talet, under tidsperioden 1878-82 såldes i genomsnitt 182 separatorer per år medan det var 18 067 mellan 1893-97.
Källa: Jan Kuuse, "Från redskap till maskiner", Göteborg, 1970

Hälsopolisen var i farten

Den 12 januari 1899 rapporterade tidningen Upsala om att hälsopolisen i staden hade gjort ett tillslag mot en slaktare i Stabbylund som hade bl a tagit emot en självdöd ko samt en del andra föremål som man misstänkte att det var misskött med, som exempelvis lungor.

Änkedrottningen skänkte pengar 1909

Änkedrottningen skänkte 200 kronor till hem för dövstumma i Stockholm.
Källa: Stockholms Dagblad 5 juni 1909

Tång som jordförbättringsmedel

Det äldsta jordförbättringsmedlet är tång som hade flutit upp på land och användes på västkusten fram till 1950-talet. Tång är någonting som folk kan rynka näsan åt, men som gödningsmedel är det ett bra alternativ.
Czerhalmi Niklas, "Fårad mark", Stockholm, 1998

Öländska sockenmagasin 

Det upprättades sex sockenmagasin på Öland i denna ordning; Böda 1802, Källa samt Köping 1812, Högby 1815 och Löt samt Alböke 1824.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik", Stockholm, 1915

Antalet boskap i Teda socken 1865

Teda socken hade under året 1865 följande antal; 76 hästar(varav åtta över tre år), 122 oxar, 9 tjurar, 291 kor, 76 ungnöt under två år, 248 får och 100 svin.
Källa: BiSOS(Jordbruk och boskap) 1866

Mer fattigdom i skogsbygd än i slättbygd

Mellan 1821-71 låg den s k fattigdomskvoten högre hos skogsbygderna där värdet var mellan 21,3-31,7 medan det var lägre än i slättbygderna. En förklaring var att jordbruksproduktionen var högre på slätten än i skogen.
Källor:
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, Del 3, Borås, 2000
Wickmann Kurt, "Fattigdomen i agrara samhället", rec av Johan Söderbergs "Agrar fattigdom i Sydsverige under 1800-talet", Historisk tidskrift, 1980

Orkanen i Haparanda i december 1879

En orkan drabbade Haparanda i december 1879 och en mängd fönsterrutor krossades samt att hustak lyftes bort, däremot var inga rapporter om skadade eller döda.
Källa: Göteborgsposten 22 december 1879

Sexton mål

Den 26 mars 1881 vann Blackburn Rovers med 16-0 mot den nybildade klubben Preston North End och åtta av målen gjordes av okända målskyttar.
Källa: Mike Jackman, "Blackburn Rovers-A Complete Record", Derby, 1990

”Pustnäsliket 1897

Drygt 125 år sedan uppflöt ett lik efter en man i Fyrisån vid Pustnäs söder om Uppsala och det var en man från Storvik(Gästrikland). Enligt vad man kom fram till så var det en man som hade försvunnit därifrån och han var en handlare med namnet Henning Lind.
Källa: Tidningen Upsala 6 maj 1897

Ångbåtsolycka 1872

Ångaren Oceanus exploderade på Mississippifloden och av de 100 personer ombord så omkom 60 personer. Telegrammet kom den 12 april och i tidningen några dagar senare.
Källa: Dagens Nyheter 19 april 1872

Kyrkogolvet i Skövde kyrka

I augusti 1892 var kyrkogolvet i Skövde kyrka endast tre år gammalt och redan angripen av fukt samt svamp. Hela golvet var genomruttet och två orsaker nämndes som orsaker till själva undermåliga golvet; dålig luftväxling och markens fuktighet.
Källa: Skara Tidning 17/8-1892

 Väderleksflaggor

Började att användas på ångare som trafikerade Mälaren under sommaren 1890, det var två ångare som fick sådana flaggor.
Källa: Stockholms dagblad 10 juli 1890

Jan Janssons självmord 1836

Nu vet man inte exakt hur förhållandet var innan självmordet som Jan Jansson på Löparö i Länna socken(Stockholms län) gjorde 1836. Han var dräng på Löparö och var 26 år när denna händelse inträffade.
Källa: Lännabygden, 2003

Dömda soldater

Under det första halvåret av 1890 blev arton soldater straffade av allehanda företeelser och dessa är fyra som tillhörde livgardet till häst, Svea livgarde och porttonnerbataljonen samt tre i vardera Andra livgardet o flottan.
Källa: Stockholms dagblad 10 juli 1890

Mejerihataren eller mejerihatarna

En händelse som utspelade vid slutet av september 1881 i Stora Hyllinge i Skåne, var att någon eller några gjorde ett inbrott i mejeriet på orten och dessutom förstörde all mjölk o grädde.
Källa: Dagens nyheter 2 oktober 1881

Tvådagarsjakten

Från en liten notis i tidningen Upsala handlade det om att man hade skjutit 88 rapphöns under två dagar i nordvästra Uppland av en grupp jägare från Uppsala.
Källa: Tidningen Upsala 18 september 1894

Var Lasse-Maja även i Yttergran kyrka?

 Den historiske stortjuven Lasse-Maja eller Lars Molin som han egentligen hette, det påstod att han stal all kyrksilver från kyrkan utanför Bålsta i Uppland och det påstår iallafall en lokal legend. Om inbrottet hade ägt rum så borde det vara under 1800-talets initialsskede eftersom han dömdes till livstids fängelse 1813. I artikeln om försvunna föremål från kyrkorna så drabbades en del kyrkor av stölder emellanåt och ett företeelse som tyvärr pågår fortfarande trots att många kyrkor är larmade.

Källor:

”Försvunna föremål i uppländska kyrkorna”, min artikel

"Norstedts uppslagsbok", 2003

Tuulse Armin, "Yttergran kyrka", Strängnäs, 1981

(Tidigare publicerat)

Den tidiga agrarproduktionen

 Möjligen blir det en längre artikel om det vid ett senare tillfälle, men eftersom det är en notis så är dess syfte bara beskriva det sporadiskt. Innan 1802 när det beslutades om att börja samla in uppgifter om den svenska agrarproduktionen i större omfattning. Så känner man till att det förekom mer eller mindre sporadiskt tidigare i Sverige. Vi har relativt säkra uppgifter om skördar sedan slutet av 1500-talet i fråga om tiondelängder och den längd som upptogs i samband med Älvborgs lösen. Man känner till att vissa herrgårdar förde statistik över sin produktion innan 1800, men det var en sällsynthet i den stora bondeklass som rådde vid samma tidsperiod. Ett exempel var bl a den lantbrukare som skrev den s k Vittingedagboken(Se artikeln om "Bondedagböcker") som förde "statistik" över bl a hur mycket spannmål han köpte eller sålde vid sekelskiftet 17/1800-talet. Det är inte känt hur mycket bönderna producerade under 1700-talet, däremot känner man till hur mycket som exporterades av spannmålen under samma århundrade. Under den andra halvan av 1500-talet upptogs det som kallas för tiondelängder och då vet man på ungefär hur mycket bönderna lämnade i tionde under varje år. Dock finns det luckor över såväl år som hur mycket det blev under varje år från olika områden. De första skördeomdömen är från slutet av 1600-talet och med dessa fick man veta hur skördarna var under ett specifik år. Det äldsta skördeutdömet som jag kunde hitta är från 1683 som visar att skörden var medelmåttlig i Sverige. Under slutet av 1690-talet var det missväxt i Sverige och i synnerhet under åren 1697-98 och för bl a Närke var det likadant som själva riket(men för Asker socken i Närke visade att socknen låg något över genomsnittet för såväl riket som landskapet). I Sverige finns även uppgifter ifrån olika akademikvarnar och hospital fr o m mitten av 1600-talet, samt priser utifrån dessa på spannmål.

KÄLLOR:
Bohlin Per-Erik, "Omdömen om skördarna i Sverige under 1700-talet och början av 1800-talet", Statistisk tidskrift, 1956
Gadd Carl-Johan, "Järn och potatis", Göteborg, 1983
---"Detta är bakgrunden", Svensk jordbruksstatistik 200 år", 2002
Hannerberg David, "En Närkessockens folkmängd och spannmålsproduktion på 1690-talet", Studier tillägnade åt Helge Nilsson, Lund, 1942
---"Svensk agrarsamhälle under 1200 år", Stockholm, 1971
Hansson Göran, "Såld spannmål av kyrkotionden, priser i Östergötland under svensk stormaktstid", Umeå, 2004
Hegarth Astrid, "Akademins spannmål", Uppsala, 1974
Utterström Gustav, "Jordbrukets arbetare, Stockholm, 1957
Åmark Karl, "Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1715-1830", Stockholm, 1915

(Tidigare publicerat)

Hur åkern användes i Uppsala län 1903

 Liksom andra delar av landet så upptog höstsäden mer plats än omfattningen var för vårsäden; 31,3 mot 13,8 procent. Exakt tre procent användes för att odla rotfrukter och potatis medan 34,3 procent gick åt gräs och foder. Den odlingsbar mark som låg i träda uppgick till 17,6 procent. 

Källa: BiSOS, jordbruk 1903

Demografiska notiser i Härnevi socken 1822

 Härnevi socken strax norr Enköping tillhörde på den tiden Västmanlands län liksom andra socknar som ligger samma område. Några demografiska notiser därifrån 1822 och källan är Tabellverkets material.

***17 barn föddes som fördelades på 12 pojkar och fem flickor varav en pojke som föddes utom äktenskapet.

***Sju personer lämnade jordelivet och inga barn under tio år dog.

***En man dog fattig.

***Fyra vigslar ägde rum.

***En flicka i tonåren fick barn.

***Fyra dog av ålderdomsbräcklighet.

Några händelser under 1600-talets första kvartal

1600: Linköpings blodbad och i april besökte det första holländska skeppet ”Liefde” Japan och med på skeppet fanns bl a William Adams (1564-1620) som var den första engelsmannen i Japan och som även bosatte sig där. Befälet hade Jacob Quaeckernaeck som avled sex år senare.

1601: En svält pågick i Ryssland mellan 1601-03.

1602: Ett handelsmonopol inrättades mellan Danmark och Island som varade fram till 1786.

1603: Skolkappsimning i Japan. I England dör drottningen Elisabeth I och tronen går till Maria Stuarts som Jakob I som dock inte hade något intresse att leda landet och starkt missnöje uppstod.

1606: Den engelske dramatikern och satirdiktaren John Marston upprättade sitt eget skådespel inför den danska monarkens vistelse i London. Samma år begravdes byn St Ismael i närheten av Kidwelly (Wales). Londonkompaniet stiftades för återupprätta kolonien Virginia i Nordamerika.

1608: Fransmännen grundlägger Quebec

1609: Keplers lagar

1611: Galliei upptäcker solfläckar och Gustav II Adolf blir kung. Filipstad blev stad

1613: Stegeborg slott vid inloppet till Söderköping blev ruin efter Kalmarkriget.

1617: Trelleborg brann ner och två år senare även Halmstad. 

1618: Harvey upptäcker blodomloppet och trettioåriga kriget börjar (avslutas 1648)

1619: Göteborgs tillkomst och Gustav II Adolf beskrev det svenska vägnätet som enkla gångstigar. De flesta kartor från den tiden visade vägar som var riktiga ridvägar.

1621: Kungen återupprättar Uppsala universitet som hade varit nedlagt sedan Uppsala möte 1593.

1622: Den ”den lilla tullen” inrättas

1623; Gymnasiet i Göteborg

1624: Danska postverket bildades; i Japan utvisas samtliga spanjorer och förbindelserna med Filippinerna avbröts.

1625: En eldsvåda i Stockholm skapade en radikal förändring. Hugenotterna i Frankrike reser sig under hertigarna Rohan och Soubise. I Jerusalem kastas 16 rabbiner i fängelse

Källor:

”Boken om uppfinningar”, Borås, 1993

Brandhistoriska sällskapets hemsida

Henriksson Alf;

”Svensk historia”, 1963, nyutgåva 2007

”Alla tider”, Stockholm, 1983

Faktakalendern, skilda årgångar

Hedenborg Susanna m fl, ”Sveriges historia”, 2003

Magnusson Lars, ”Sveriges ekonomiska historia”, Falun, 1999

Norstedts uppslagsbok, 2003

Petersen Kai, ”När hände var—-Världshistorisk uppslagsbok 1500-1992;”, Borås, 1993

Wikipedia, den engelskspråkiga