Vidbo klockstapel

Denna klockstapel som ligger norr om själva kyrkan i Vidbo i Uppland blev färdigt 1744 och var då enklare i sin omfattning. Under år 1786 brädfordrades den med sina två klockor. Storklockan är från 1907 och blev gjuten av Joh A Beckman medan lillklockan är från 1759. Elektrisk ringning började man med 1952 och under åren 1967-69 genomgick klockstapeln en omfattande renovering.

Källa: Ingeborg Wilcke Lindqvist, "Vidbo kyrka", Katrineholm, 1984

Notiser februari

Försvunnen villa på Kronparksvägen

På Kronparksvägen i Uppsala fanns en stor fyrkantig villa som nu är riven sedan sju-åtta år sedan och just nu finns en annan villa på samma tomt, denna modell var vanligt under 1960- och början på 1970-talet.

Produktionen på Storfors bruk 1620

På Storfors bruk tillverkades följande i skeppund 1620; Grovt stångjärn 215, dragjärn 169, spik 148, rörplåtar 14, stål 5 och diverse manufakturer 10.
Källa: Jalmar Furuskog, "De värmländska järnbruken", Filipstad 1924

Antalet kor i Medelpad 1600

År 1600 fanns det 5 613 kor fördelat på 883 bönder i Medelpad. I Njurunda socken hade  23 bönder sex kor vardera medan 20 bönder hade kor, två bönder i Torps socken hade sexton kor vardera.
Gösta Boethius, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal i Norrland", Historiskt tidskrift, 1928

Färnebosjälvmordet (OBS: obehaglig läsning)

Den 19 april 1859 påträffades en arbetare i Färnebo socken med en avskuren strupe och bredvid honom låg en rakkniv, han hade en längre tid varit grubblande.
Källa: Göteborgsposten 30 april 1859

Konfirmationen

Den svenska konfirmationsakten från 1811 bygger på tyska evangeliska förebilder.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Understen vid Singös nordspets

Denna fyr byggdes 1916 och är 39 meter hög, ligger ute vid vattnet cirka en mil nordost om Singö i Södra Kvarken.
Källor:
Faktakalendern 2005
"Stockholms länsmuseum, databas"

Öster höll på att komma ikapp

I allsvenskan den 3 oktober 1976 tog Djurgården emot Öster och ledde med 3-0 i halvtid, istället vann de med 4-3. I tabellen låg Öster då på en tredjeplats medan hemmalaget låg på 10:e plats.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 oktober 1976

Vände till en storseger

Swindon City låg under efter tio minuter mot Bournemouth på hemmaplan den 2 januari 1926 och det var i division 3(Södra), hemmalaget vände till seger med slutligen 8-2 (Frank Richardsson gjorde fyra av målen).
Källa: Rothmans Football Yearbook 1992-93

Twickenham

Denna rugbyarena i London öppnades 1908 och där det engelska rugbylandslaget har spelat sina hemmamatcher, publikkapaciteten har ändrats igenom åren (i början av 1970-talet höll den för 72 500 åskådare varav 32 500 var sittplatser).
Källa: Trevor Arlott (redaktör), "The Oxford Companion of Sports & Games", Oxford, 1975

Ainofolket underkuvades

Mellan åren 802-812 varade ett krig i Japan som slutligen underkuvade Ainofolket.
Källa: Alf Henriksson, "Alla tider", 1983

Tärna kyrkas byggnadskropp

Tärna kyrka ligger söder om Sala och dess byggnadskropp har spår från medeltiden, 1700-talet och 1890-talet.
Källa: Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Samma publiksiffra

Det två första hemmamatcherna för säsongen 1936-37 hade Halmstads BK exakt samma publiksiffra. Det kom 2 694 åskådare mot IFK Helsingborg och Landora från Landskrona, serien var division 2 (Sydöstra).
Källa: Idrottsbladet 105, 19 augusti 1936

Ett OK-lok i Högsby

År 1938 tillverkades ett dieseldriven motorlok av den tyska firman Orenstein & Koppel i Berlin som hade en motor på elva hästkrafter som också tillverkades av firman. Det var tillverkarens typ RL1a som var en ganska vanlig loktyp av O & K i Sverige. Loket hade spårvidden 600 mm och först till AB Berga Tegelbruk, under 1964 blev loket överflyttat till det närbelägna Högsby Tegelbruk (båda i Småland). Före 1970 skrotades detta lok efter drygt 30 års användning på två tegelbruk i Småland.

Källor:

Fjeld Ulf, "Svenska industrimotorlok", 1974
Orenstein & Koppel motorlok, Industribaneföreningen

Födda på 1800-talet i Uppsala kommun 1990

Under slutet på året 1990 fanns det 552 personer som var födda på 1800-talet i Uppsala kommun, varav 299 var födda i Uppsala län. Det var sex kvinnor som var födda under 1880-talet varav fyra var födda 1888 medan de övriga två var födda året efter. Av de som var boende i Uppsala kommun 1990 så var 108 födda under 1898 och 158 var födda året efter.

Källa: "Sveriges befolkning 1990", Uppsala landsarkiv

Gasade ihjäl sig själv

Fredagen den 24 augusti 1917 anträffade en 40-årig kvinna död i sin bostad. Han hade tagit ut sängen till köket, satt på kranen till gasledningen till spriten och därefter inväntat döden. Det var på den tiden när det var vanligt att massmedia rapporterade om självmord.

Källa: Uppsala Nya Tidning 27 augusti 1917

Antalet hushåll och folkmängd

Enligt min lilla samling av akademiska artiklar så fanns det 64 bönder med kor i Färila socken (Hälsingland) 1557 varav en bonde hade 18 kor. År 1609 fanns det 56 bönder i Kinnarumma socken och varje bonde måste har haft sitt eget hushåll. Sedan måste man utgå ifrån att det fanns fler än 64 hushåll i Färila under mitten av 1500-talet. Enligt Andersson-Palms framräknade folkmängdsuppgifter hade Färila socken 293 invånare 1571 och om man leker med tanken att det fanns 64 hushåll under 1500-talet så borde själva hushållsstorleken ligga på nästan fem individer per hushåll. Men uppgifterna måste vara större eftersom Färila socken även innehöll Los som 1748 bröt sig loss från Färila. Efter denna församling hade gjort det så har Los gränser i efterhand blivit kraftigt förändrade och de försök till homogeniseringar som har blivit gjorda får anses vara tillräckliga. Enligt Andersson-Palms uppgifter hade Färila socken 398 invånare 1620 och 853 invånare 1699. För motsvarande uppgifter för Kinnarumma var det 299 invånare 1571, 485 för 1620 och 517 för 1699, enligt boken "Människor och skördar" hade Kinnarumma socken 27 "redovisade" bönder 1620.

Källor:

Andersson-Palm Lennart
"Människor och skördar", Göteborg, 1993
"Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"; Göteborg, 2000
Boethius Gösta, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal", Historiskt tidskrift, 1928

Irländaren McCluggage

Andy McCluggage är en spelade både i den nordirländska och engelska ligan under mellankrigstiden. Han föddes i Larne på Nordirland i september 1900 och spelade för Inverville och Cliftonville innan han kom över till England. Gjorde sin ligadebut under säsongen 1922-23 för Bradford Park Avenue och gjorde två mål på 85 ligamatcher. Inför säsongen 1925-26 gick han över till Burnley och där skulle det bli 22 mål på 204 ligamatcher fram till säsongen 1930-31. Han spelade sedan för Dundalk i den irländska ligan innan han kom tillbaka till den engelska för att spela tre ligamatcher för Preston under säsongen 1931-32. Efter hade spelat för den icke-ligaklubben Morecambe så avslutade han sin karriär för födelseortens fotbollsklubb.

Källor:

allfootballers.com (en tidigare version)
Wikipedia; (engelska), "Andy McCluggage

Olyckshändelse med yxa

Den 30 mars 1872 inträffade en olyckshändelse på en gård i Drängsmark när en husbonde med sin dräng utförde hyggesarbeten. En yxa som hölls av husbonden råkade lossna från skaftet och for in i magen på drängen. En läkare tillkallades och tyvärr dog drängen strax efter av sina skador.

Källa: Dagens Nyheter 21 april 1872

Kyrkohistoriska notiser 23(tre notiser)

Nytt fönster i Gryta kyrka

Det var länge många klagomål över att Gryta kyrka i Uppland var mörkt och 1697 upptogs ett nytt fönster i långhuset.
Källa: Aron Andersson, "Gryta kyrka", Eskilstuna, 1995

Kyrkklockorna i Sparrsätra

De båda kyrkklockorna som hänger i klockstapeln till Sparrsätra kyrka norr om Enköping är båda från l741. Dessa gjöts av Isaac Rockman och innan den nuvarande klockstapeln byggdes i slutet på 1700-talet, fanns det en tidigare klockstapel.
Källor:
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Rosell Ingrid, "Sparrsätra kyrka", Strängnäs, 1972

Lännäs kyrka i Närke

Det är en medeltida kyrka med bl ett torn från 1100-talet och en av de äldsta kyrkklockorna i landskapet som är daterat till 1200-talet.
Källa: Strängnäs stifts hemsida

Två lyktstolpar

År 1880 köpte två lyktstolpar av järn för att placeras vid rådhuset i Strängnäs och som skulle skötas av en man med smeknamnet "Olle med benet" som fick 1 000 kronor i lön under 1881. Han skall hålla med fotogen samt tända, släcka och underhålla lyktorna.

"Från gammeldags idyll till levande nutid", Strängnäs, 1972

Vann med 8-3 mot samma klubb

Den 2 januari 1932 vann Aston Villa med 8-3 mot Leicester City på bortaplan och George Brown gjorde fem av målen. Som lite kuriosa kan nämnas att Brown gjorde fyra mål i nästa ligamatch mot Liverpool på hemmaplan som Aston Villa vann med 6-1. Den 21 april 1962 vann Aston Villa återigen med 8-3 mot Leicester på Villa Park inför 24 184 åskådare och båda matcherna var i den gamla division 1.

Källa: David Goodyear & Tony Matthews, "Aston Villa---A complete record", Derby, 1992

Ett par förändringar

Svinnegarns kyrkas vapenhus revs 1770 och först 1808 fick kyrkan en ny ingång till kyrkorummet när även ett fönster  uppsattes där vapenhuset en gång stod. Kyrkan fick ett nytt yttertak 1826-27 då man bytte ut taket från 1602. När vapenhuset revs så hade denna del stått på platsen sedan medeltiden.

Källa: Ingrid Rosell, "Svinnegarns kyrka", Katrineholm, 1985

Sveriges första överhettarlok

År 1905 anskaffade Bergslagarnas järnvägar (BJ) ett ånglok som fick en överhettare och som tog död på ångpannor när det gällde ånglok. Loket fick littera C med bolagets nummer 52 och byggdes av Nohab i Trollhättan och det var en maskindirektör som kom på att testa denna nymodighet som föll väl ut. En överhettare installerades på loket som ännu finns kvar som museilok.

Källor:

"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Diehl Ulf m fl, "Normalspåriga ånglok vid Statens Järnvägar", 1973

Uppehåll p g a tvist

Nässjö-Oskarshamns järnväg(NOJ) öppnades för allmän trafik mellan Oskarshamn-Nässjö (65 km) den 29 juni 1874 och Eksjö-Hultsfred (62 km) den 4 november samma år. Men redan under vintern 1874 var trafiken inställt på det östra avsnittet p g a en tvist mellan järnvägsbolaget och Oskarshamn stad. Den 1873 års öppnade etapp mellan Eksjö-Nässjö berördes dock inte av tvisten.

Källor:

historiskt.nu
"Järnvägsdata", 1999