Liverpools legendariska matcher (Del 1)

 Liverpool bildades 1892 efter en konflikt mellan Everton och ägaren till Anfield Road som hette John Houlding, han bildade en ny klubb sedan Everton hade flyttat till Goodison Park.

Året efter startade Liverpool i den gamla division 2 och vann ligan för första gången 1901, året efter avled Houlding. Sedan har det blivit bl a 18 ligatitlar för Liverpool.

***Middlesbrough Ironopolis (borta), 2-0

Liverpool vann sin första ligamatch den 2 september 1893 genom att vinna med 2-0 borta mot Middlesbrough Ironopolis som dock inte är samma klubb som dagens Liverpool. Den första målskytten var skotten Malcolm McVean (enligt vissa källor gjorde han inte det första målet). Liverpool kallades då för ”Team of the Macs” med tanke på alla skottar i lager. I lagupoställningen mot Ironopolis så hette sju av elva med Mc och den andra målskytten var Joe McQue. Liverpool vann den gamla division 2 under klubbens första säsong.

***Newton Heath, 2-0 (på er Park, kvalets)), 2-0

Matchen spelades på Blackburn Rovers hemmaarena och det var kvalet till gamla division 1 och motståndarlaget skulle byta namn till Manchester United 1902. Patrick Gordon inledde målskyttet efter tjugo minuter och Harry Bradshaw fastställde slutresultatet tio minuter senare medan klubbens främsta målskytt Jimmy Stott spelade inte (14 mål i ligan).

***Rotherham Town (hemma), 10-1

Liverpool blev sist i division 1 säsongen 1894-95 och åkte ur efter kvalspel. Malcolm McVean gjorde tre mål på tio minuter under den första halvleken (annars fungerande inte tidtagningen perfekt innan första världskriget). George Allan (avled 24 år gammal 1899) gjorde fyra mål, den f d Prestonspelaren Jimmy Ross medan en annan Prestonbekanting Frank Becton gjorde ett mål. Tröstmålet av bortalaget gjordes av A Cutts och publiksiffran var drygt 2000 på Anfield Road. Klubben gjorde 106 mål på 30 ligamatcher och det är ett klubbrekord. Liverpool vann bl a med 7-0 såväl mot Burton Swifts som Crewe på bortaplan.

***Manchester United (hemma), 7-4

En match som spelades inför drygt 10 000 på Anfield i den gamla division 1. Hemmalaget raketstartade genom mål av Joe Hewitt i den 4:e matchminuten, Bill McPherson 9:e matchminuten, Bobby Robinson 19:e och McPherson igen strax innan halvtid. United som ledde ligan då såg knäcka ut och de ryckte upp sig genom två snabba mål av George Wall. McPherson gjorde i samma veva sitt tredje mål, Robinson gjorde sitt andra mål i den 74:e matchminuten, United gjorde ytterligare två mål genom Jimmy Turnball och Jimmy Bannister innan Hewitt avslutade målskyttet.

***Burnley (Crystal Palace), 0-1

Den 25 april 1914 spelade klubben sin första FA-cupfinal inför 72 778 åskådare på Crystal Palace i London. Matchen bevittnades av George V som var den första monarken som bevittnade en FA-cupfinal. Liverpool hade slutat på 16:e plats i gamla division och gjorde 73 mål i ligan medan Burnley slutade 12:a. Liverpool dominerade matchen och hade flera chanser, Bert Freeman gjorde finalens enda mål efter 57 minuter.

Källor:

Redovisas senare

Walsalls lag 1932-33

 Säsongen 1932-33 slog Walsall ut giganten Arsenal med fem liga- och två FA-cuptitlar under 1930-talet, med 2-0 i den tredje omgången. I ligan blev Walsall 5:a i division 3 (Norra) medan Arsenal tog sin andra ligatitel. 

I mål hade Walsall målvakten Joey Cunningham stod i samtliga ligamatcher (42 stycken), i försvaret Jack Bennett med 32 ligamatcher, Sid Bird 42 (2 mål varav ett på straff), Sammy Langford 24 med ett straffmål, George Leslie med 34 ligamatcher som centerhalv, Jack Reed med 24 matcher i försvaret, framåt hade de den viktiga Billy Coward med åtta mål på 35 ligamatcher, Bill Sheppard fem mål på 18 ligamatcher och Bert Turner med sju mål på 18 matcher. Den betydelsefulla yttern Freddie Lee som gjorde tolv mål på 39 ligamatcher. Längst fram hade de Gilbert Alsop som vann den interna skytteligan med 28 mål på 41 ligamatcher.

I cupmatcher gjorde Alsop och Sheppard målen, Walsalls lag hittas på denna hemsida. (http://walsallweb.weebly.com/the-early-years.html).

Källor:

allfootballers.vom

Wikipedia, engelskspråkiga 

vintagefootballers

Mordet på änkan i Bred socken 1826

 Från landshövdingens kungörelse;

Vid Åsunda Häradsrätt hölls den 3 dennes rannsakning angående änkan Stina Andersdotter i Ängesta, Breds socken, som den 27 maj hittades mördad i fähuset. Vid undersökning samma dag i hennes boningsrum saknades en dubbel guldring, en silverbägare, en matsked och en tumlare av silver, alla märkta. En silkesduk, 5 matskedar av tenn, 1 par glasögon samt 8 skuldsedlar ställda till Stina Andersdotter.

Källa: utforsk.se

Det är lite svårt att komma åt enskilda mordfall som hände under 1800-talets första hälft. I mortalitetsrapporten för det året står att en kvinna/flicka dog p g a en olyckshändelse. I landshövdingskungörelsen som var en efterlysning saknades ganska mycket av hennes ägodelar när en undersökning vidtogs. Ett par glasögon, om man tänker i nutida tankebanor så kan man undrar varför hennes glasögon försvann, men under 1820-talet var det nog uppenbarligen en annan syn på detta.

I födelseboken som också innehåller döda under samma tidsperiod nämnde att hon var född i Björksta den 10 januari 1760 och hon hade ett gott uppförande. I dödsboken (1791-1830) stod det bara "mord" utan att komma vidare med detta.

(Tidigare publicerat)

Lyktstolpen

 Denna lyktstolpe som finns i närheten av Vettershagabron i Roslagen och hade troligen flera ledningar på sig förr i tiden innan man började att gräva ner dessa ledningar. Sådana stolpar har en viss kulturhistoriskt värde eftersom dessa speglar en förgången teknikhistorisk epok. Bilden är tagen av skriftställaren!!!

Antalet människor omkring 1570-1630

 Man vet att det fanns följande redovisade gifta bönder i några socknar i Västergötland under år 1610; Berghem 77, Fotskäl 98, Grimmared 42, Gunnarsjö 31, Istorp 77, Kinnarumma 56, Kungsäter 44, Älekulla 40, Öxabäck 36 och Örby 120. Man kan räkna med att de flesta eller en relativt andel av dem var huvudpersoner i sina respektive hushåll. Man kan även räkna fram olika fiskala hushåll så hade t ex de gotländska socknarna Lau och När 22 och 44 hushåll för året 1620. Om man har de kända hushållstorlekarna för Falbygden på 5,9 för året 1619, 7,8 för den norrländska socknen Bygdeå 1620 och 5,56 för landskapet Närke 1628. Så kan man räkna med att Lau och När hade en folkmängd omkring 132 för Lau och 264 för När (räknad på sex). 

Vissa områden i Närke 1555 hade Kräklinge 58 s k enheter medan Kumla hade 127 samt Viby 130. I exempelvis Kräklinge fanns det 15 skatte, 6 kyrko, 9 klockar och 22 frälse under detta år. I de småländska socknarna Askeryd och Marbäck 54 och respektive 53 gårdar under året 1600. 

T ex för den värmländska socknen Hammarö så fanns det 37 hushåll enligt jordeboken 1571, 34 under 1580 och 38 under 1600. Man kan dra slutsatsen att folkmängden ökade i denna socken mellan 1571 och 1600. I Slaka socken söder om Linköping fanns det 31 brukningsgårdar 1627 och det blev en minskning med tre sådana enheter 1633, sedan kom det en ytterligare minskning, kan man tyda att det var en folkminskning då???

Källor:

Andersson-Palm Lennart, ”Människor och skördar”, Göteborg, 1993

”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-2000”, Göteborg, 2000

Brunius Jan, ”Bondebygd i förändring”, Lund, 1986

Bååth Kåthe, ”öde sedan den stora döden var”, Lund, 1983

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Larsson Lars-Olov, ”Bönder och gårdar i stormaktstidens Sverige, Växjö, 1987

Österberg Eva, Kolonisation och kriser”, Varberg, 1977

Historiska skyltar på byggnader i Strängnäs

 Tagna i juli 2021 och bildens kan förstoras;

Wilkinsons affärer

 Enligt citering som inleder följande;

Sverige drabbades av finansiella skandaler då engelsmannen J Wilkinson uppträdde och berättade för kommunalpolitikerna (var väl inte aktuellt då, snarare sockensstämmor samt möten med olika järnvägsbolag, min Ann.) att han kunde finansiera järnvägsbyggen med små lokala insatser av aktiekapital, om han fick ge ut obligationer till utlandet och själv vara konsult.

Tre enskilda järnvägsbolag börjades att byggas med Wilkinsons principer och det var Nässjö-Oskarshamns järnväg (färdigställdes mellan 1871-74, Halmstads-Jönköpings järnväg, i konkurs 1885 och rekonstruerades till Nässjö-Halmstads järnvägar samt Nora-Karlskoga järnväg som öppnades i etapper mellan 1872-76. Samtliga fann att deras banor var dåligt byggda med klent räls och dåligt samt undermåligt rullande materiel. Dessa banor fick se efter andra entreprenörer och man upptäckte också att Wilkinson hade sålt fler obligationer än vad som var avtalat. Dessutom krävdes dessa obligationer oerhörda årliga räntor som visades att vara helt värdelösa. Det dröjde ända in på 1890-talet innan allt var i ordning för de nämnda banorna och dessa bolag fick stabilitet i sina ekonomier. Nässjö-Oskarshamns järnväg fick också öknamnet ”Nästan Oduglig Järnväg” som förkortningen på banan ”NOJ”.

Källor:

”Bevarandeplan för järvägsfordon”, Gävle, 2004

historiskt.nu

”Järnvägsdata”, 1999

https://järnvägshistoria.se/index.php/Nässjö-Oskarshamns_Järnväg

Källnot: Wilkinson längst till höger på detta monterade fotografi: https://digitaltmuseum.se/021018054002/s-nj-sverige-norge-jarnvag-kontraktorer-och-entreprenorer-j-i-jarvis-a