Sabin

 Den svenska kallblodsstjärnan Sabin kom till världen 1960 med följande härstamning Junius-Iselva-Solo. Fadern Junius är son till normannen Remin som föddes 1937 och Junger-dottern Juno. Fadern vann 35 vinster av 144 lopp och fick 246 svenskfödda avkommor, däribland Vibbyfuxen,  Lapp Lasse, Doskana, Spiltatösen (mormorsmor till Säterfax), Janar och Sol Junius. Modern Iselva var ostartat och fick fyra avkommor mellan 1960-67, de tre andra var ston. Hon är mormorsmormor till Charmgutten som föddes 1990 och vann två av 90 lopp. Sabin startade 343 gånger med segerraden 185-51-21, tjänade ihop 557 540 kronor och sprang på 1.27,8 med voltstart. I svensk mästerskap för kallblod fick han dock se sig besegrad av Brimsgutten och Kvisslebrun som vann detta lopp vid fyra tillfällen vardera medan Sabin vann två gånger (1972 och 1974). Han blev tvåa i Svensk-Norska loppet 1974 efter Thea. I aveln fick Sabin 147 norskfödda och 139 svenskfödda avkommor.

Källor: 

blodbanken

Worldclasstrot

Uppsala Brandkår

 På Dragarbrunnsgatan i Uppsala och inte så långt ifrån korsningen med Linnégatan så finns en skylt om Uppsalas brandkår. Den 7 april gjorde jag en liten kulturinventering på platsen. Tog också ett kort på en äldre byggnad inne på gården som visar sig att ha tillhört den gamla brandstationen. 

Källor (ej tematisk ordning)

Uppsatt skylt

Egen dokumententation

http://www.uppsalaindustriminnesforening.se/gamla-brandstationen/

Notiser, mars

 Vann borta med 7-3

St Johnstone vann med 7-3 borta mot Partick Thistle i skottska ligans division 1 den 24 november 1984 och de slutade ändå sist i divisionen denna säsong.

Källa: Rothmans Football Yearbook 1985-86

Sirius gjorde elva mål på VSK

Bilden visar Upsala Nya Tidning den 2 september 1968 sedan Sirius hade vunnit med 7-0 mot Västerås SK borta på Arosvallen i division 2(Svealand) och totalt blev det elva gjorda mål mot VSK denna säsong. På Studenternas vann Sirius med 4-0 den 26 maj och efter denna säsong gick Sirius upp i allsvenskan för första gången.

Källa: Upsala Nya Tidning 27/5- och 2/9-1968

Förgiftat av Stryknin

En jakthund påträffades död inom Knutby socken i Uppland och hunden hade kommit för nära en rävfälla med bytet ströd med stryknin. Enligt källan hoppades man få tag på denna person som hade lagt ut fällan.

Källa: Tidningen Upsala 15 mars 1899

Ung man i arbetsolycka 1901

På Kullenbergska snickerifabriken skadades en ung arbetare sedan han hade kommit för nära en s k kaptrissa med sin högra hand som sargades.

Källa: Tidningen Upsala 7 mars 1901

Vikbäckens sågverk AB

Det var en ångsåg i Hackås i Jämtland som grundades 1907 och sågen hade högbanor med 1000 mm spårvidd samt en utlastningsbrygga vid Storsjön. Sågen hade också tillgång till en segelpråm och sågen lades dessutom ner 1950.

Källa: Jan Ericson, ”Industribanor i Jämtland & Härjedalen”, 2015

Information om dynamittransport

En transport med dynamit avgick från Dannemora gruvor till Ramhäll gruvor den 2 juli 1904 och vikten på dynamiten var 200 kg.

Källa: Tidningen Upsala 2 juli 1904

Jaegers kända verk

Den norske författaren Hans Jaeger levde mellan 1854-1910 och hans mest kända verk är ”Fra Kristiana-Bohemet” från 1885.

Källa: Norstedts uppslagsbok”, 2003

Arsenal krossade AIK

Den 8 december 1949 vann Arsenal med 8-0 mot AIK i vänskapsmatch och fyra av målen gjordes av Reg Lewis.

Källa: Fred Ollier, ”Arsenal——A complete record”, Derby, 1995

Svensk hushållsost

I Sverige har hushållsosten utvecklats från 1500-talets bondostar till svensk hårdost.

Källa: Faktakalendern 1997

Ångfartyget Ernst Mörck

 Detta ångfartyg byggdes 1858 av Nyköpings mekaniska verkstad och var på sin tid Sveriges största ångfartyg med längden 69,9 meter, bredden 10,4 m, djupgående 4,45 m och vägde 1 530 ton. På våren 1859 rapporterades det att hon hade avgått från London med havre i lasten. Sedan skulle fartyget korsa Atlanten till Rio de Janeiro, hennes tid som fraktfartyg varade i tio år innan förlisningen på Medelhavet.

Källor:

Göteborgs-Posten 30 april 1859

Wikipedia, svenskspråkiga, ”namnet på fartyget”

Frankrikes förlustsvit

 Frankrike förlorade tolv landskamper på raken mellan den 8 mars 1908 (vann med 2-1 mot Schweiz och 9 april 1911 (2-2 mot Italien). I denna svit blev det fyra tvåsiffriga förluster, bl a 0-12 mot Englands amatörer den 23 mars 1908 och den största förlusten någonsin, 1-17 mot Danmark den 22 oktober samma år.

Källa: Guy Oliver, ”The Guinness book of world’s soccer”, Enfield, 1995

Åby tegelbruk, Vallentuna

 Detta tegelbruk anlades 1927 av CJ Gustavsson och bruket var beläget invid ortens järnvägsstation. Själva tillverkningen bestod av rör samt av taktegel. Tegelbruket lades ner 1966 och själva byggnaderna brann ner på hösten 1970. Tegelbruket hade egen järnväg med spårvidden 600 mm som kom till i samband med brukets uppförande och 1929 kom det första mototloket. Det var tillverkat av Orenstein & Koppel i Nordhausen (Tyskland) med en dieseldriven motor av tillverkaren på 14 hästkrafter. Åby tegelbruk skulle senare ha två ytterligare motorlok i sina ägor. Ett av dem byggdes av delar från en personbil 1940 och blev skrotat sex år senare. Det tredje loket var också från samma tillverkare som det första loket och hade tidigare tillhört SJ Byggnadscentralförråd, det kom till bruket 1963, detta lok skrotades av museiföreningen (järnväg) i Mariefred 1970.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Priedits Janis, ”Loklistor”, Industribaneföreningens hemsida

Folkmängdsuppgifter innan 1749

 Tabellverket instiftades 1749 och då kunde man följa hur många som bodde i en specifik socken eller hur många som föddes eller dog, hur stor barnadödligheten var eller hur många hushåll det fanns. Dessförinnan var man beroende på de uppgifter som fanns i form födelse- döds- och mantalslängder.

I tabell 1 visar antalet fiskala hushåll från Lennart Andersson-Palms bok ”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997” från 2000 och antalet hushåll från summariska folkmängdsredogörelser från Tabellverket. För den värmländska socknen Brunskog som hade 1 541 invånare 1751 och hade enligt rapporten endast 48 hushåll, det är därför värdet är satt till 248 i kursiv för att bättre överensstämma med de övriga värdena. 

Länen i tabellen redovisas enligt dåvarande könsfördelningen.

Tabell 1

Skillnaden mellan fiskala hushåll 1735 samt 1751 och antalet hushåll i några socknar i Tabellverkets folkmändsredogörelser 1751 (FM)

Socken(Län)                  1735     1751     FM 1751

Brunskog(Vml).               207.     241.         248

Börje(Upp).                      106.     128.         124

Edebo(Sth).                       191.    214.         181

Gällersta(Öre).                  140.    160.          X

Lau(Got).                           33.       40.          42

Ledberg(Öst).                    42.        47.         36

Medåker(Väs).                  144.      165.        80

Norrbärke((Kop).             593.       624.       611

Sköldinge(Söd).                183.      196.       145

Torsåker(Gäv).                  261.      327.       343

Övergarn(Upp).                 137.      129.       100

I ovanstående tabell är elva geografisk utspridda socknar och den ger också en liten fingervisning över hur många hushåll det var. För Gällersta är den äldsta folkmängdsredogörelsen från 1775 och då hade denna socken 830 invånare fördelade på  123 hushåll. För Medåker som hade 798 invånare är siffran satt till 80 hushåll eftersom detta värde saknas i rapporten till Tabellverket. Multiplicera man med sju eller använder även med två decimaler efter kommatecken så kan man få fram invånarantalet utan att använda ”Tabellverket på nätet. För det uppländska socknen Övergarn kan man se en minskning med antalet hushåll och det kan man också tro om man tittar på den västmanländska Medåker. Utgår man från Tabellverkets material så hade denna socken 781 invånare och 108 hushåll 1749 och året efter 761 invånare och 82 hushåll. I mortalitetsrapporten för dessa år kan man inte tyda på att det var dödligt sjukdom eller någonting liknande.

Tabell 2

Folkmängden i ovanstående socknar 1751

Brunskog.  1541

Börje.          685

Edebo.        1477

Gällersta.    1200 (framräknad på 7,5 på 1751 i tabell 1)

Lau.              281

Ledberg.       259

Medåker.      798

Norrbärke.    3794

Sköldinge.    1108

Torsåker.       2611

Övergarn.       811

Såvitt vad jag känner till så har ett antal författare gjort s k för framräkningar när det gäller befolkningen innan 1749 och då har bl a hushållsstorleken samt antalet hushåll varit avgörandet jämte med antalet födda, döda och vigslar. Enligt Andersson-Palms andra bok som används här är ”Livet, kärleken och döden” så hade Sverige en befolkning på 1 703 407 invånare 1735 och tretton år senare så hade den ökat till 1 791 255 invånare. Under dessa två år var det följande antal;

1735: 57 583 födda, 42 638 döda o 13 673 vigslar

1748: 61 459 födda, 44 365 döda o 15 187 vigslar

Under det sistnämnda året var det i Göteborg 454 födda, 408 döda och 179 vigslar.

Här var det en liten sammanställning över Sveriges befolkning under mitten av 1700-talet.