måndag 31 januari 2022

Wednesday var ett yo-yo-lag

 Under de första åren efter andra världskriget var Sheffield Wednesday ett sådant yo-yo lag genom att pendla mellan de två högsta divisionerna. De blev tvåa i division 2 säsongen 1949-50, åkte ur säsongen 1950-51, vann division 2 1951-52, åkte ur 1954-55, vann division 2 säsongen 1955-56, 1957-58 åkte ur och vann återigen division 2 säsongen 1958-59.

 
Källor:
 
http://www.adrianbullock.com/swfc/stats/per1959.htm
Wikipedia (eng), "Sheffield Wednesday

söndag 30 januari 2022

Järnvägsbron i Örsundsbro

 När jag gjorde fotodokumentationen längs med den forna sträckan av enskilda järnvägen Uppsala-Enköpings järnväg tog (för drygt 15 år sedan) jag två kort på fundamenten till den numera borttagna järnvägsbron i Örsundsbro. Sedan den tidigare betydande båttrafiken på Örsundaån minskat kraftigt byttes svängbron mot en fast bro 1971. Först var det persontrafiken som gick allt sämre medan godstrafiken på Ekoln varade en bit in på 1900-talet.


Källor:

Fotodokumentation av f d UEJ, Örsundsbrosområdet
http://okandahandelser.blogspot.com/2008/05/fotodokumentation-av-f-d-uej.html
"Järnvägsdata", 1999
Rundblad Per, "Uppsala-Enköpings järnväg", Malung, 1986
Uppsala Nya Tidning, "Örsundsbro broställe sedan vikingatiden", 4 mars 1995

(Tidigare publicerad)

fredag 31 december 2021

Nyårsnötter

 Här kommer lite notiser med utan källförteckning som dels har blivit publicerat tidigare och dels inte har blivit publicerat ännu. De notiser som publiceras här kan komma att bli publicerade igen med källförteckning.

¨¤¤¤När Wales vann med 11-0 mot Irland den 3 mars 1888 så gjorde sju av målen av två bröder med namnet Doughty, Jack gjorde fyra och hans bror Roger gjorde tre.

¤¤¤Bryggeriet Nordstjernan i Kalmar var igång mellan 1864-1937.

¤¤¤Den 26 april 1930 flög flygskeppet Graf Zeppelin över Wembley i London, just då FA-cupfinalen mellan Arsenal och Huddersfield Town spelades.

¤¤¤Thomas Edison började 1876 med att hålla på med en ljudskiva och som är ljudets första årsnotis i dess kronologiska historia.

¤¤¤Sex och halv dag tog det för Stockholmsbriggen Olga att resa från Newcastle till Stockholm i mitten av maj 1866.

¤¤¤Under 1894 tillverkade Uppsala ångkvarn 108 800 kilo jäst.

¤¤¤Västerås SK gick till bandyfinalen 1978 trots att de föll med 0-11 mot Katrineholm.

¤¤¤Den äldsta tegelkyrkan i Sverige är Gumslösa som blev färdigt 1191 oImmch ligger i Skåne.

¤¤¤Wolverhamptons äldsta kyrka är St Peters som invigdes 996.

¤¤¤Den första bilradion uppfanns av amerikanen George Frost 1922 när han som 18-åring tog med sig en radio in i sin T-Ford.

¤¤¤Santa Maria är Columbias äldsta stad som anlades 1525.

¤¤¤Den tyske filosofen Immanuel Kant (1724-1804) ansåg vara så punktlig att man kunde ställa sina klockor när man såg honom.

¤¤¤Kulkalibern .30-06 antogs som standard av den amerikanska armén 1906 för att användas i det amerikanska armégeväret.

Upphov till potatisen

 Jonas Alströmmer var nog felaktigt upphovsman till potatisen och den som introducerade potatisen i Sverige var Eva De la Gardie som var gift med greve Claes Ekeblad på Stola i Västergötland. Enligt Vitterhetsakademins handlingar för år 1748 så redogjorde hon att potatisen kunde användas till brännvin, potatismjöl och puder.

Källa: Alf Henriksson, "Svensk historia", 1963 (nytryckt 2007)

Ett par notiser

 Värjorna i Skepptuna

I Skepptuna kyrka i Uppland finns tre värjor förvarande i sakristian och en av dessa värjor bär årtalet 1647.
Källa: Ingeborg Wilcke-Lindqvist, "Skepptuna kyrka", Strängnäs, 1980

Jaegers kånda verk

Den norske författaren Hans Jaeger levde mellan 1834-1910 och hans mest kända verk är "Fra Kristiania-bohemen från 1885.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

"Markens gröda"

Romanen "Markens gröda" skrevs av den norske författaren Knut Hamsun (1855-1952) och är från 1917.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

"Snäckskalsbrottet"

På norra Tjörn fanns det ett snäckskalsbrott vid orten Vik och det är inte mycket känt om denna rörelse. Det var en järnväg med okänd längd och spårvidd som användes för transport med utan maskinell dragkraft.
Källa: Mats Freding, "Industrilok i Bohuslän och Dalsland", Taberg, 1985

Råsboda grusgrop

Grusgropen i Råsboda övertogs av Sala-Gysinge-Gävle järnväg och övertogs av SJ 1937.
Källa: SmB nr 1/1982

Bröderna Dalton

 Från "NE i tjugo band";
"Bröderna Dalton, amerikanska laglösa, bröderna Grattan (1861-1923), William (1863-94), Robert (1870-92) och Emmett (1871-1937) från Missouri som blev beryktade för sina bank- och tågrån samt boskapsstölder".
Bröderna inledde inte som banditer utan de hade andra yrken före det kriminella livet, Grattan och Bob (Robert) blev sheriffer och de drogs in i affärer med stulen boskap. Emmett började att stjäla hästar och Bob sköt dessutom ihjäl en rival i strid om en kvinna. Deras brottskarriär tog ett absurt slut när de beslöt att råna två banker samtidigt i deras egen hemstad Colleyville (flyttat dit antagligen) i södra Kansas. Trots att de hade låtsasskägg kände många ortsbor igen dem. Bob och Grattan samt två stycken till blev genomborrade av kulor och slutade då sina dagar. Emmett överlevde striden som också tog fyra Colleyvillebor livet och han hamnade i fängelset. Medan Bill (William) delton inte, han skulle bli dödad två år senare. Emmett dömdes till livstids fängelse men benådades fjorton år senare, han skulle då hålla sig på rätt sida om lagen och var rådgivare åt Westernfilmer samt föreläste om laglösheten innan han dog i slutet på 1930-talet.

Källor: 

Robin May, "Vilda western" sv översättning, 1978
"NE i tjugo band", 2009

Laholms tegelbruk

 Danskarna anlade ett tegelbruk i halländska Laholm redan under 1500-talet medan den industriella eran inleddes 1885. År 1909 bildades själva aktiebolaget och tillverkningen bestod av murtegel. Bruket lades ner 1951 och revs upp för att ge plats åt bostadshus. Själva stadsdelen härrör från tegelbruket (Tegelhöjden). På 1920-talet fanns det två korta banor med smalare spårvidd och längden var drygt 200 meter och inga lok är kända från detta tegelbruk.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Priedits Janis, "Halländska industribanor (del 5)", ÖSJ-Bladet nr 3/2011