Notiser från brittisk fotboll

Inga transfer

När Manchester United köpte Tommy Taylor från Barnsley för 29 999 pund inför säsongen 1952-53 så köpte klubben nya spelare inte förrän säsongen 1957-58 (bl a efter flygolyckan), då fyra spelare köptes. Under säsongerna 1953-54 till 1956-57 sålde klubben däremot totalt elva spelare samt sex under säsongen 1953-54.

Källa: Michael Crick & David Smith, "Manchester United---The betrayel of a legend", London, 1989

Tysken

Tysken Alex Eisentrader spelade 229 ligamatcher (47 mål) för Bristol City mellan 1950-58.
Källa: Barry Hugman, "Football League Players Records 1946-88", 1988

Liverpools John Bovill

Liverpools John Bovill gjorde sju mål på 23 ligamatcher för Liverpool under säsongen 1911-12 varav två mål vid tre tillfällen; mot Notts County den 4 november, mot Manchester United 11 november och mot Woolwich Arsenal 30 december; samtliga matcher på Anfield Road.
Källor:
lfchistory.net
Pead Brian, "Liverpool---A complete record", Derby, 1990

Bimpson gjorde fyra innan halvtid

Louis Bimpson gjorde fyra mål för Liverpool mot Burnley den 19 september 1953 i gamla division 1. De vann med 4-0 och målen kom i 2:a, 8:e, 22:a  och 44:e matchminuten.
Källa: Brian Pead, "Liverpool---A complete record", Derby, 1990

Tolv mållösa hemmamatcher

Cambridge United genomförde i gamla division 2 säsongen 1982-83 tolv mållösa hemmatcher.
Källa: Rothman Football Yearbook 1983-84

Watson och Bradshaw

När Sheffield Wednesday blev 5:a i den gamla division 1 säsongen 1908-09 delade två spelare på den interna skytteligatoppen nämligen Andrew Watson och Frank Bradshaw med arton mål vardera.
Källa: Egen samling

Svanlegenden

När en av Leicesters främsta målskyttar, Arthur Chandler gjorde sitt femte mål under en match på den förra hemmaarena Filbert Street så flög fem vita svanar lågt över arenan. Chandler gjorde 262 ligamål för Leicester mellan 1923-35 och är ett klubbrekord.
Källa: Bryon Butler, The official Illustrated history of the Football League 1888-1988", London, 1988

Beateberg kyrka

Denna socken hette fram till 1889 Hundakulla och ligger i Västergötland. Denna kyrka har däremot en ganska brokig historia och den nuvarande kyrkan byggdes 1877-81 efter ritning av Emil Viktor Langlet, det är en tegelkyrka med material från Ryholms tegelbruk. En kyrka fanns i socknen under tidigt 1600-talet och 1758 flyttades den till nuvarande kyrkoplats. Denna kyrka revs 1877 för att ge plats åt den nuvarande kyrkan. I kyrkan finns det tolv oljemålningar som ursprungligen hade hängt i den föregående kyrkan och dessa är från 1700-talet. Det har antagligen varit en träkyrka på platsen tidigare och i Peringskölds ritningar över kyrkan ifrån 1600-talet finns en namnlös teckning över en träkyrka. Denna bild finns med på samma uppslag med kyrkor från Vadsbo härad vilket Beateberg också låg i.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lagerlöf Erland, "Medeltida träkyrkor", del 2, Borås, 1985

Domtrappkällaren

Restaurangen Domtrappkällaren ligger i s k domtrappshuset med anor från 1200-talet. Den är en av Uppsalas dyraste restauranger och den har funnits sedan 1930. Själva huset har bl a används till vapenhus och under 1700-talet var den t o m fängelse åt studenter, idag kan man se galler för ett fönster.

Källor:

"Domtrappkällaren", beskrivning
Olausson Mats o Åsa, "Upplev Sverige", 1908

Laver

Ca 35 kilometer väster om Älvsbyn ligger Laver och upptäckte man kopparmalm 1930. Efter drygt åtta år kom gruvan igång och 1946 nedlades man dock driften.
Det var en industriepok i den mest ogästvänligaste delen av Sverige eller rättare sagt en av dessa. Man anordnade t o m ett kapell på plats och en försvunnen industriobjekt i Sverige.

Källor:

Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008
Tågposten 4/1980

Torvbanan i Haghult

Det var en torvbana som öppnades 1906 med spårvidden 600 mm och som utgick ifrån Haghults lastplats på Västra Centralbanan/Halmstads-Nässjö järnvägar tre kilometer norr om Landeryd. Banan var drygt fyra kilometer långt och gick till Ekenäsmossen. Banan var elektrifierat mellan 1918-67 och lastplatsen lades ner den 28 maj 1978, banan revs upp 1983. Banan hade totalt sju lok varav ett eldrivet lok som tillverkades på Warrant i Vara 1910 och det var en likströmsmotor på 14,5 kg. Det var ett par motorbyten och ASEA-motorn tillkom 1943, loket var i drift till 1967. Banan hade också fyra lok med bensinmotorer och två med dieselmotorer, fyra av loken köptes från andra banor och det sista loket kom så sent som 1980.

Källor:

Fjeld Ulf, "Svenska industrimotorlok", 1974
"Järnvägsdata", 1999
SmåbaneBladet nr 4/1987

Ett par bilder

En klassiker, denna pump stod vid lanthandeln i Rävsnäs i närheten av Kapellskär bara för 10-15 år sedan. En pump som vittnade om hur det var förr i tiden på den uppländska landsbygden och även för andra delar av landet förstås.

Rivningen av cementfabriken i Luthagen (Uppsala) för drygt tio år sedan och där min morfar jobbade en gång i tiden. Skälet var att bygga bostäder som nu är klara och på kuppen "försvann" även där man kunde se vart järnvägen mot Enköping utgick någonstans.

Besök i lokverkstaden Boston Lodge i somras som jag gjorde tillsammans med Industribaneföreningen och verkstaden har även gjort sina egna ånglok igenom åren. Den har många år på nacken och grundades någon under 1800-talets andra hälft.

Dickens och tågolyckan

Den kända engelska författaren Charles Dickens (1812-70) var inblandat i en tågurspårning när han åkte från Folkstone till "London boat train". Den hände vid tretiden på eftermiddagen den 9 juni 1865 och Dickens åkte tillsammans med skådespelerskan Ellen Ternan(1839-1914) och hennes mor. Olyckan inträffade när det förekom underhållsarbeten på järnvägen och tåget spårade ur på en bro vars säkerhetsdetaljer inte var tillfredsställande. Alla i hans resesällskap överlevde kraschen men för Dickens fick lidande fram till sin död. Olyckan inträffade i närheten av Staplehurst och kom att bli uppkallat som "Staplehurst disaster". Dickens förlorade sin röst under två veckor och drog sig för att åka tåg igen. Det påstod att han skrev "The signal man" med anledning av denna olycka, men istället hävdar vissa att han hade tågolyckan i Clayton fyra år tidigare i huvudet. Då ett tåg kraschade med ett annat tåg i tunneln på sträckan London-Brighton och denna olycka krävde 23 liv (några av dem tillhörde societeten i Brighton). Olyckan i Staplehurst berodde på att man placerade den röda flaggan (för fara) längre bort än var den skulle har blivit placerat.

Källor:

"Norstedts uppslagsbok". 2003
steamindex.com
Wikipedia (den engelskspråkiga)