Bergsbrunna Tegelbruk

 Bergsbrunna Tegelbruk ligger på den östra sidan om stambanan söder om Uppsala och stadsdelen Bergsbrunna på andra sidan av järnvägen. Numera har andra företag sin verksamhet i tegelbrukets gamla lokaler. Det fanns förut tre skilda tegelbruk på platsen och det bruket som kallades för Norra Bergsbrunna Tegelbruk grundades 1898 med tillverkning på mur- och taktegel. Det var kronolänsmän som stod för ägandet av bruket i början på 1900-talet och 1917 blev tegelbruket en del av AB Byggnadsvaror i Stockholm, tre år senare såldes bruket till Mälardalens Tegelbruk. Tegelbruket förändrades genom åren såväl sin verksamhet som struktur på byggnader. Omkring 1950 ändrades produktionen till gult fasadtegel bl a och 1966 revs det gamla bruket, samtidigt började tegelbruk att hämta sin lera i Skälby i Vaksala strax öster om Uppsala. Tegelbruket lades ner 1984 sedan verksamheten hade gått på sparlåga under de sista åren. Egen järnväg med 600 mm spårvidd började att anläggas 1898 och 1917 fanns det 3,1 km spår. Under åren 1918-19 ersatte en automatisk kabelbana med 12 vagnar och totalt 4,7 km järnväg. Under 1920 anlades en utlastningsbana på 200 meter från bruket till en lastkaj på Norra Stambanan och användes ännu 1958 och 1961 uppges detta spår vara rivit. Lokdrift infördes 1936 och två nya övertag anlades 1948 samt 1961. Under 1961 nedlades all lokal järnvägstrafik på tegelbruket och ersattes av lastbilar. Två motorlok av okänd tillverkning användes och det första loket hade en Chevroletmotor som köptes 1936 (en uppgift anger att detta lok hade tjänstgjort på Näsby tegelbruk i Södermanland, men denna uppgift är samtidigt osäker. Det första loket skrotades 1948 och då kom nästa lok som skrotades 1961. För omkring tio år sedan försökte skribenten få reda på fler uppgifter när det nåddes av ett rykte om en äldre man som hade åkt med i loken som barn. Han mindes bara åkningen och om motorloken hade han däremot ingen kännedom om.

Källor:

Agius Roland, ”Industriepoken i Uppsala”, 2017

Bruno Wilhelm, ”Tegelindustrin i Mälarprovinserna 1815-1950”, Geographica nr 28, Uppsala, 1954

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

https://okandahandelser.blogspot.com/search?q=Bergsbrunna&m=0

Bergsbrunna kvarn

Enligt Rosenbergs geografiska lexikon över Sverige så hade Bergsbrunna en kvarn i början av 1880-talet och eftersom orten inte har direkt kontakt med en å så undrar jag var denna kvarn låg någonstans. Kan mycket väl vara längs med Sävjaån eller vid ett försvunnet vattendrag.

Från Rosenberg om Bergsbrunna (i Danmarks socken utanför Uppsala)

Bergsbrunna. Jernvägs-. post- och telegrafstation på N. stambanan, 5,5 mil från Stockholm och 0,7 mil från Upsala, belägen i Danmarks sn, Vaksala hd, Upsala län. Af byn B. är en gård 27 7/16 mtl tax. 47,000 kr. och en annan, 2 7/16 mtl med Vallby 1 mtl, tax. 54,500 kr. Qvarn. 

Från banorna

 Industribaneföreningen som skribenten har varit medlem i sedan 2009 lades formellt ner i slutet på oktober. I dess tidskrift har det rapporterats korta notiser utifrån geografiska orter sedan den egentliga starten 1975 och hette då Småbaneföreningen. Jag kommer att rapportera från olika industrier framöver under denna rubrik och slutar med det om tidskriften Spårläget eller en efterföljare mot förmodligen skulle dras igång.

RAMHÄLL:

Detta järnbruk har mer eller mindre legat i skuggan på jätten Dannemora några mil bort. Under en midsommarhelg för några år sedan gjorde jag en liten snabbvisit på platsen och högbanan finns fortfarande kvar. Ett motorlok fanns uppställt fram till 1990-talet för att sedan försvinna.

BERGSBRUNNA

På tegelbrukets egen bana användes tidigare oxar för att sedan övergå till två motorlok av okänt tillverkare. Enligt en obekräftat uppgift tillverkades loken på en lokal smedja eller verkstad inom Danmarks socken där Bergsbrunna är beläget. Skribenten försökte några år sedan att ta reda på lite mer om de två motorloken utan att påträffa någonting banbrytande. Förhoppningen grusades när skribenten fick veta om den man som åkte med på loken som barn inte visste någonting om dessa lok.

SPARRSÄTRA 

Mejeriet hade kontakt med den enskilda järnvägen som gick mellan Enköping och Heby som revs under 1960-talet. Det var drygt hundra meter långt trallans.

Bebyggelsehistoria

Vårdsätra kvarn

På platsen hade man bedrivit kvarnrörelse sedan 1600-talet och den nuvarande byggnaden uppfördes under 1800-talets första decennier, kvarndriften nedlades 1921.
Källa: Hagunda---Kulturhistorisk bebyggelseinventering", Tierp, 1987

Kvarnen i Bergsbrunna

Enligt Rosenbergs handlexikon skulle en kvarn har legat någonstans i Bergsbrunna(Danmarks socken, Uppland) i början av 1880-talet. Frågan är var kvarnen fanns någonstans, det måste har funnits längs med antingen Fyrisån eller Sävjaån och det går inte heller hitta någonting i fornlämningsregistret.
Källor:
http://www.fmis.raa.se/
Gadd Carl-Johan, "Den agrara revolutionen", Det svenska jordbrukets historia, band 3, Borås, 2000
SVAR-katalogen, databasen Rosenbergs geografiska lexikon öfver Sverige.

Frötunas sockenmagasin

Frötuna socken utanför Norrtälje fick två sockenmagasin för att gardera sig mot kärva tider. Den första kom 1780 och den andra kom 1817, tillsammans rymde de 230 tunnor spannmål.
Källa: Karl Åmark, "Spannmålshandel och spannmålspolitik i Sverige 1719-1832", Stockholm, 1915

Mariefreds stationshus

Stationshuset i Mariefred anlades 1895 och byggdes för första gången om 1928.
Källa: Stationslista, Sveriges järnvägsmuseum

Kalkuddens tegelbruk

Kalkuddens tegelbruk utanför Mariefred anlades 1751 med godset Taxinge-Näsby som ägare och 1925 ägdes bruket av AB Murtegel fram till nedläggningen 1949.
Källa: "Industrilok i Södermanland", 1982

Österbitterna kyrka

På en skylt där Österbitterna kyrka låg står det "HÄR STOD Ö.BITTERNAS KYRKA NEDBRÄND PALMSÖNDAGEN ÅR 1781" och då blev Väster- och Österbitterna en gemensam församling med kyrka i Österbitterna förstås.
Källa: Fornlämningsregistret, Bitterna RAÄ-nr 20

Tre upplagor av Torstuna kyrka

Nu är det den tredje upplagan av Torstuna kyrka som ligger norr om Enköping och den nuvarande är en hallkyrka från slutet på 1790-talet. Den medeltida kyrkan från sekelskiftet 12/1300-talen träffades av blixten 1723 och ersattes av en ny som sin tur fick så svåra sättningar att man fick bygga en ny.
Källor:
Bohman Karin, "Torstuna kyrka", Strängnäs, 1970
"Kyrkoguide till de uppländska kyrkorna", en tidigare publicerat kyrkoguide.

Missöde på Bergsbrunna station

 En olycka inträffade den sista september 1894 på Bergsbrunna station utanför Uppsala när banvakten P Andersson från Pinan glömde bort sin tralla på spåret. Inspektören på stationen uppmärksammade Andersson på att middagståget från Uppsala var på ingående och han bör genast flytta på trallan. Banvakten rusade då fram för att försöka lyfta av trallan från spåret samtidigt som tåget rullade in på stationen. Tåget krossade trallan och Andersson slungades iväg med svåra skador som följd, han avled efter en halvtimme. Han efterlämnade hustru och två söner som båda var anställda på järnvägen, han hade varit i tjänst i 30 år.

Källa: Tidningen Upsala 2 oktober 1894

(Tidigare publicerat)

Missödet på Bergsbrunna station

En olycka inträffade den sista september 1894 på Bergsbrunna station utanför Uppsala när banvakten P Andersson från Pinan glömde bort sin tralla på spåret. Inspektören på stationen uppmärksammade Andersson på att middagståget från Uppsala var på ingående och han bör genast flytta på trallan. Banvakten rusade då fram för att försöka lyfta av trallan från spåret samtidigt som tåget rullade in på stationen. Tåget krossade trallan och Andersson slungades iväg med svåra skador som följd, han avled efter en halvtimme. Han efterlämnade hustru och två söner som båda var anställda på järnvägen, han hade varit i tjänst i 30 år.

Källa: Tidningen Upsala 2 oktober 1894

(Tidigare publicerat)

Borttaget magasin

En liten röd byggnad som stod vid järnvägen i Bergsbrunna har blivit riven (fanns iallafall under början av 1990-talet) och den var röd till färgen. Dess syfte var att betjäna som förråd, lager eller magasin. Järnvägsstationen i Bergsbrunna revs i mitten av 1970-talet och för drygt 10-15 år sedan rätade man ut järnvägsspåren på platsen, eftersom spåren gick en liten bit ifrån varandra på platsen.

Dragontorpet

Detta dragontorp finns att beskåda i Bergsbrunna söder om Uppsala och förr fanns även ett uthus som brandhärjades med rivning som följd. En historisk idyll kan säga om detta torp med närliggande omgivning. Det finns en jordkällare som tidigare var skymt p g a uthuset. Själva branden ägde rum omkring 2010 och i uthuset påstås det att spöka, undrar också om själva torpet också spökar. På en gren finns det en antydan på en bortglömd fråga från en tipsrunda och en utflyktsmöbel finns också under en nedfallen buske, också bortglömd. På en gavel finns en historisk skylt och på platsen växer också fruktträd.

 

Silverskatten i Danmarks socken

Inte långt ifrån vändcirkeln på Källstigen i Bergsbrunna finns denna skylt som beskriver en händelse som utspelades i Danmarks socken i samband med att "Norra Stambanan" drogs fram till Uppsala. Sträckan mellan Stockholm-Uppsala öppnades för trafik 1866 och några år senare skulle etappen till Sala vara kvar. Sedan tog det ytterligare några år innan Norra Stambanan öppnades hela sin längd upp till Ånge. Fram till slutet på 1960-talet gick Norrlandstågen via Krylbo istället för nu via Gävle.

Bilden är uppförstorbar för att kunna tyda texten bättre och det var under oktober 1864 som fyra rallare påträffade en nedgrävd skatt bestående av några hundra arabiska silvermynt från 800-talet. Den exakta platsen för skatten är inte känd men det var någonstans i detta närområde.

Stortjuven Andersson-Sundberg

 Jag försökte googla på honom och hittade inte ett dugg om honom. Iallafall lyckades jag inte att hitta någonting om honom på internet.

Den 27 juli 1865 eller den 26(födelseboken) föddes i Söderåkra en pojke med namnet August Wilhelm Andersson Sundberg och han skulle betraktas som en av Sverige värsta stortjuvar kring förra sekelskiftet. Han var igång redan som tonåring och han var ett vanligt inslag i svensk press. Hans ursprung var att han kom ifrån taskiga hemförhållanden och både han samt systern fick ta sig an om sig själva redan när de var ett par år gamla. I en notis under rubriken rättegångsärrenden i Stockholms dagblad den 1 december 1890 stod det följande om honom.

Medels elektrisk ledning greps på bar gerning en ung tjuf, då han här om dagen i ett pantlånekontor, 28 Vestmannagatan, sökte tillgripa några ur. Kontorets egarinna hade nämligen märkt at flera klockor försvunnit, utan att tjufven kunnat ertappas, hvarför hon låtit anbringa elektrisk ringledning, som ock föranledde tjufvens fasttagande. Han befans vara ynglingen A V Andersson Sundberg, född 1865 i Söderåkra(Kalmars län), och har utom nämnda stölder äfven begått en mängd om stor djerfhet, vittnande inbrott, hvarvid han tillgripit pengar, kläder och matvaror. 

Hans meritlista var digert redan mitten av 1890-talet och kan referera till rättegångsärrenden som publicerades i Södermanlands läns tidning den 11 mars 1896. Då hade han gjort 56 inbrottsstölder och 17 stölder utan inbrott, varav 34 inbrott samt åtta stölder hade gjorts i Uppsala län, ett inbrott/tre stölder i själva staden Uppsala, sju inbrott i Stockholms läns landsbygd, nio inbrott samt sex stölder i själva huvudstaden, fem inbrott i Västmanlands län och en stöld i Södermanlands län.

Bilden till vänster visar en ung Andersson-Sundberg och hade då spenslig kroppsbyggnad. De senare upplagor av attester visar en mer allvarsam samt ett ärrig tjuv. I september 1894 gjorde han skyldig till ett inbrott i järnvägsstationen i Bergsbrunna utanför Uppsala. Han hade då besökt stationen under natten och hade då tagit såväl biljettkassan som ett assurerat brev till en viss Modin(värt 200 kronor). Det stod ingenting i notisen om inbrottet i Bergbrunna stationshus i september 1894, däremot stod det att han hade gjort under rättegångsärrenden den 11 februari 1896. Han var ständigt en poliskund och gjorde sig också skyldig till misshandel, vilket gav honom åtta års fängelse mellan 1912-20 på Långholmens centralfängelse.


Han var inblandat i en scen som publicerades i tidningen Upsala tisdagen den 14 april 1896.

En pinsam scen förekom i lördags afton vid härv jernvägsstation, då häktade Andersson-Sundberg och dennes syster och svåger skulle transporteras med det södergående tåget till Stockholm. I öppet åkdon fingo de de vänta omkring en qvarts timme, utsatta för en stor nyfikenhet. Andersson-Sundberg var belagd med handbojor och omgärdad med en stor kätting om lifvet, svågern fängslad med fotbojor. Andersson-Sundberg lät sig icke bekomma, utan föreföll munter och obesvärad, hvaremot svågern och systern syntes vara djupt nedslagna och generade. I Stockholm begagnas alltid täckta vagnar vid fångars forsling.

Det är okänt för mig när han dog och håller på att kontrollera dessa uppgifter. Den sista kända posten om honom är från 1920 och ännu höll han på med det som han alltid har hållit på med.

Källor:

Databasen "Frigivna straffarbetsfångar", Svarkatalogen
Födelseboken, Söderåkra socken, Svarkatalogen
Stockholms dagblad, 1 december 1890
Södermanlands läns tidning 11 mars 1896
Tidningen Upsala, 11/9-1894, 11/2-1896 och 14/4-1896

(Tidigare publicerat)