söndag 6 april 2025

Sirius matcher säsongen 1923-24

 Sirius vann division 2 Östsvenska serie och enligt svenskspråkiga Wikipedia blev SM-matchen av någon anledning uppskjuten i drygt ett år. Klubbarna i nedanstående tabell kom i den ordning som tabellerna redovisar.

Hemmamatcher (Sirius siffror först!!!

Reymersholm.   2-0
IF Linnea.          3-4
Mariebergs IK.   3-2
Westemalms IK. 5-1
IFK Stockholm.  4-3
Stockholms BK.  3-2
Östermalms IF.    6-3

Bortamatcher (Sirius siffror först)

Reymersholm.   1-0
IF Linnea.          4-0
Mariebergs IK.   2-0
Westemalms IK. 2-0
IFK Stockholm.  1-2
Stockholms BK. 1-1
Östermalms IF.   6-2

Det sammanlagda resultatet blev på 14 matcher, 11 vinster, en oavgjord och två förluster samt målfacit 43-20, Sirius kom sju poäng före Reymersholm med målfacit 23-18 och IF Linnéa med målfacit 27-25.

Källor:

Ett Sirius arkiv





Ett par notiser från en gammal tidning

 Från tidningen Upsala den 9 juli 1878 rapporterades några av dessa notiser!!!

***Värdshuset Eklundshof har stängt för resten av året.

***Man antog att ångbåten Upsala kommer att återuppta sina turer inom två-tre veckor (alltså i slutet på månaden).

***Den f d drängen E G Eriksson hade blivit häktat för våldtäkt på en 13-årig flicka i Husby (Lena socken i Uppland).

Det var inte så många av de kortaste notiserna i detta nummer!!!


Tofteryd kyrka och soldatgraven

 Tofteryd kyrka ligger utanför Skillingaryd i Småland och den nuvarande kyrkan är från 1833-35, den ersatte i sin tur en medeltida kyrkobyggnad som var i mycket dåligt skick vid sekelskiftet 17/1800-talen.
På kyrkogården ligger en svensk-amerikansk soldat begraven och hans namn är Eric Leander som var en av de drygt 4 200 amerikanska soldater som i början var födda i Sverige. Leander var född 1908 och han var bosatt i Illinois när han blev soldat för USA, tillhörde en pansardivision när han stred i tyska Bernstein. Han dog i strid i december 1944 och hans stoft fördes till hembygdens kyrka fem år senare. Det var drygt tusen personer som slött upp vid järnvägsstationen i Skillingaryd den 21 april 1949. Det var bl a hans åldrande mor och syskon, olika militära enheter och en hel del andra personer som följde kistan till hans sista vila.

Källor:

Gyllenhaag Lars, ”200 svenska sevärdheter från andra världskriget ”, 2022
Högberg Lars & Jan Erik Ohlsson, ”Hemliga utflykter”, 2018

lördag 5 april 2025

Kyrkoruinen i Järlåsa

 Järlåsa är en av Upplands fåtal rundkyrkor och den nuvarande kyrkan är den tredje i ordningen. I denna artikel kommer jag att skriva om den ruin som finns cirka femhundra meter norr om själva kyrkan. Kyrkoruinen ligger invid vägen mot Östfora på höger sida och är resterna av en gråstenskyrka från 1200-talet. Denna kyrka blev ersatt av en träkyrka under 1500-talet för att sedan ersättas av den nuvarande kyrkan som invigdes 1688. Platsen för kyrkoruinen är numera fornminnesmärkt och ligger vid utkanten av en trädgård.

Enligt Ingrid Rosell vet man med säkerhet att kyrkan fanns 1281 och enligt vissa källor var den en "relativt" liten enskeppigt salkyrka. Väster om själva kyrkoruinen finns rester av en grund från en klockstapel.

Från Fornlämningsregistret:

Kyrkoruin bestående av i N en mur i gråsten, ca 20 m l. Ö-V och 1,5-3,5 m h. 0,5-1,5 m tj. 5 m V om Ö hörnet finns en postöppning, 2,1 m h och 1 m br. Vid Ö hörnet av kyrkomuren finnes en 8 m loch 2-3 m br, 0,3-0,9 m h förhöjning som går mot S och består avrester från Ö gaveln. Vid V hörnet av muren en mindre rest av V gaveln 4-5 m l, 1 m br. 0,5-1,0 m h. N om muren ligger ett flertal nedfallna stenar, 0,3x0,6-0,7x0,9 m st. Av muren återstår endastden murade kärnan och i den fastkilade, enstaka släta hällar. Muren tjänstgör som del av inhängnad för trädgård. 

Källor:

"Bygd att vårda", kulturmiljöer i Uppsala kommun, 1984
Fornlämningsregistret: Järlåsa 22.1
"Hagunda---Kulturhistorisk byggnadsinventering", Tierp, 1987
Rosell Ingrid, "Järlåsa kyrka", obekant år
"Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län", reaktör Karin Bent, Uppsala, 1997

(Tidigare publicerat)

Inflationen i Sverige under mitten av 1850-talet

 Inflationen år 1855 (prisnivån jämfört med föregående år) var 5.77 procent. Inflationen år 1857 var 1.42 procent. Under perioden 1855-1857 var den årliga inflationen i genomsnitt 6.95 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.


Källa: http://www.historia.se/index.html

Den var låg under denna tidsperiod, i jämförelse med tiden tio år tidigare så låg inflationen på

Inflationen år 1845 (prisnivån jämfört med föregående år) var -4.7 procent. Inflationen år 1847 var 2.71 procent. Under perioden 1845-1847 var den årliga inflationen i genomsnitt 9.67 procent. Inflationen mäts i föreliggande analys med BNP-deflatorn.

Lite högre, man skall har i huvudet att Sverige var fortfarande ett agrart land på den tiden.

Inflationen under 1840-talets mitt var på 2.71 procent och i jämförelse med tio år senare när siffran var på 1.42 procent.

(Tidigare publicerat)

Järnvägen på Gotland

 
Det gick inte att göra vare mindre eller mer när skärmdumpen gjordes och den visar Dagens Nyheter den 30 oktober 1875. Ett förslag som gick igenom med 18 mot 8 i samband med ett möte i Visby under denna månad. Bilden är klickbar!!!

Mordet i Funbo socken 1934

 Den 30 december 1934 yxmördade August Rickberg sin hustru i Skogsängen i Funbo socken väster om Uppsala och Skogsängen ligger cirka 3,4 km från kyrkan. Rakt norrut från sjön Trehörningen nordöstra spets i den östra delen av socken. Mannen har ett flertal gånger hotat sin hustru till livet och dödade henne med ett antal slag med en yxhammare. Efter dådet tog mannen livet av sig genom att stoppa en dynamitgubbe i munnen och tända på, de begravdes i samma grav redan den 6 januari, gravvården finns tills vidare kvar. Utifrån de söksträngar som finns genom sökning på tidningsarkivet på Kungliga bibliotekets hemsida (enligt sekretesslagen så är det 100 år som man kan läsa tidningar på nätet och annars gäller läsesalssökning) så var August Rickberg en lantbrukare. Annars fanns inte så mycket att tillgå om detta mord och kanske denna lilla artikel kan bidraga med  annan form av någonting.

Källor:

svenskagravar.se
svenskamordfall.se

fredag 4 april 2025

Historiska fotbollssäsonger, Arsenal 1922-23

Klubben leddes av Leslie Knighton mellan 1919-25 och spelade fotboll ett kort tag i början av 1900-talet, var tvungen att sluta p g a ankelskada. Han blev manager för den lilla klubben Castleford Town redan som 20-åring 1904 och hade även varit manager i bl a Manchester City innan han kom till Arsenal. 
Under säsongen 1922-23 använde Knighton 30 olika spelare och den som spelade flest ligamatcher (42 stycken) var Bobby Turnball som hade sitt ursprung i den klassiska arméklubben Royal Engineers med 35 matcher och han blev även klubbens främsta ligaskytt med 20 mål. I klubben spelade även Tom Whittaker som ytterhalv och som skulle vara manager i klubben mellan 1947-56 sedan han hade varit tränare under många år.
Arsenal inledde med en förlust med 2-5 mot Liverpool (vann ligan både 1922 och 1923) på bortaplan den 26 augusti sedan Dick Johnson gjort tre av målen. Det första målet för säsongen var antagligen Andrew Young som gjorde målet i en okänd minut under matchen. Efter 1-1 mot Burnley så vann de med matchens enda mål mot Liverpool och på den tiden mötte de varandra nästan på en gång med de båda matcherna. Den 7 oktober vann de med 3-1 mot West Bromwich på Highbury och förlorade på The Hawthorns en vecka senare med 0-7 som var säsongens största förlust. Denna förlustsmatch var också startskottet med en svit på åtta matcher med utan vinst och bara en oavgjord.
Turnball gjorde fyra mål vid två tillfällen; dels mot Bolton den 26 december på hemmaplan och dels i bortamatchen mot Blackburn Rovers den 1 januari, båda matcherna vann de med 5-0. Han gjorde också tre mål när Middlesbrough besegrades med 3-0 den 10 mars. Under denna säsong hade klubben även Billy Blyth som gjorde 45 mål på 314 ligamatcher mellan 1914-29 och Alf Baker med 23 mål på 310 ligamatcher mellan 1919-31. I ligan blev Arsenal 11:a med 41 poäng.
I cupen åkte de ur i den första omgången mot Liverpool och det var strax innan som klubbarna i högsta divisionerna inträde i tredje omgången.

Källor:

enfa.co.uk
Soar Phil & Martin Tyler, ”Official History Arsenal”, London, 1994
Vintage footballers

torsdag 3 april 2025

Torvbrytningen vid Källeryd

 Källeryd ligger mellan Herrljunga och Falköping, denna ort hade en station längs med stambanan. Det har brutit under två tidsperioderna på mossarna norr om själva orten. Den första brytningsperioden var mellan 1917-20 med en järnväg på två kilometer med rivning under 1921 och vagnarna drogs av hästar. Denna upptagning drevs av SJ och flera mossar användes för att bryta upp torven. Under hela mellankrigstiden så bröt de torv endast på mossarna med namnen Lammersta-Urstensmossarna. År 1941 övertog Svensk Torvförädling driften och järnvägen med 600 mm spårvidd lades ut igen med återigen med längden på två kilometer. Denna järnväg gick från järnvägsstationen och till den redan nämnda ”mossområdet”. Det lades även ut två kilometer långt sidospår till andra mossar och den totala spårlängden var då åtta kilometer. Allting revs upp under åren 1948-49 och i Källeryd användes tre motorlok som tillverkades av Bergbolaget AB i Lindesberg. Samtliga var tvåaxliga, tillverkade 1942 med numret 1628-1630 och med bensindrivna Fordmotorer på 30 hästkrafter men drevs av gengas under kriget. Loken var grönmålade och loket med numret 1628 hade en hytt som hade blivit gjort på hyttfabriken i den närliggande Floby. Själva företaget Svensk Torvförädling hade redan 1939 startat upp en brytning på en mosse i Sösdala i Skåne. Enligt en uppgift så pågår det en liten form av brytning i en mosse norr om Källeryd.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 
Freding Mats, ”Industrilok i Västergötland”, 1984
Järnvägsdata med driftplatser”, 2009
Wikipedia svenskspråkiga, ”AB Svensk travförädling”

Krönika: Historia på det egna materialet 2

 Skribenten var medlem i Industribaneföreningen från slutet av 2008 och fram tills dess oundvikliga nedläggning 2022. Det är ett antal industribanor som har blivit publicerade och sedan drygt två år tillbaka publicerats emellanåt en liten förteckning över olika industribaneobjekt under rubriken ”Från banorna”. Dessa innehåller mestadels historiska uppgifter och även nyare uppgifter finns tillgängliga. 
Det har bl a skrivits om ett motorlok som trafikerade tre olika tegelbruk med början på Starfors tegelbruk strax utanför Heby i Uppland dit det kom 1953. Tillverkaren var Jenbacher Werke i Österrike och sedan kom loket till Slottmöllans tegelbruk i Halmstad och sedan på ett annat bruk i Simrishamn (loket var också uppställt utanför en skola på denna ort under några år. Sparrsätra som var en driftplats längs med Enköpings-Heby-Runhällens och där fanns det ett mejeri som hade drygt hundra meter trallspår. På en torvbana i Närke med namnet Slästorp och där stod ett slitet motorlok under ett antal sedan torvindustrin hade lagts ner under 1980-talet. 
En av de första artiklarna som publicerades om industribanor var den järnväg som anlades mellan 1872-73 mellan Molnebo herrgård och Morgongåva som är en station längs med den ursprungliga Norra Stambanan mellan Uppsala-Sala. Denna järnväg hade spårvidden 785 mm och det var ett ånglok från firman Krauss i München och driften nedlades 1892 (loket hade då blivit sålt omkring 1890, möjligen senare). Fram tills denna järnväg revs upp 1900 så använde sågen i Molnebo som använde järnvägen till sina transporter som var dragna av hästar och på banvallen går numera vägen med fordonstrafik mellan dessa två orter. 
AB Jönköpings Motorfabrik tillverkade 35 kända motorlok mellan 1917-46 och dessa lok döptes till June-lok. De första loken tjänstgjorde på olika torvmossar i Småland och ett annat tjänstgjorde på den korta banan som var i trafik mellan 1922-25. Den låg vid sjön Uspen söder om Floda några mil öster om Göteborg. På denna bana fraktades timmer ner till sjön för vidare befordran till ett sågverk vid sjön med hjälp av flottning. Det fanns flera tillverkare av industrilok och dessa fanns såväl i Sverige som i utrikes. Det fanns större motorlok med uppåt tresiffrigt antal när det gäller hästkrafter och även enkla som t ex motor, hytt och kraftöverföring på ett tippvagnunderrede.
Det har också skrivits om följande;

***Ivor Broadis är legendar inom den engelska fotbollen, men fick hamna lite grann i bakgrunden för Stanley Matthews, Stan Mortensen, John Rowley, Joe Mercer, Johnny Hancocks, Tommy Taylor och t o m Duncan Edwards som omkom tillsammans med Taylor i flygolyckan som Manchester United råkade ut för i februari 1958.

***Den amerikanska travaren Greyhound är nog bortglömd idag och medan han var igång så slog han tre världsrekord när det gäller tiden. Han blev den första att komma under 1.12 när han travade på 1.11,3 och hade den till 1969 då Nevele Pride travade på 1.11,3.

***De senaste månadernas notiser har varit att Sveriges första järnvägskorsning med varningssignaler var i Åsbrohammar utanför Hallsberg och varningssignalen var ett galvaniskt elverk och detta skedde 1909. Övriga är att prins Bertil invigde den västra delen av Stockholms tunnelbana den 26 oktober 1952, I byn Söderhäll i Kårsts socken (Uppland) fanns det iallafall en såg 1880 och Lingonbacka pappersbruk köptes av en grosshandlare med namnet A B Södermark för 95 000 kronor i november 1877, två år innan det brann.

***Aspnäs kyrka från 1300-talet som ligger utanför Östervåla har aldrig varit en sockenkyrka utan en gårdskyrka. Möja, Gräsö, Roslagskulla och Singö är samtliga gjorda av trä och byggdes under 1700-talet förutom Gräsö som byggdes under 1600-talet.

***På ön Koffsan i Ekoln och ligger inom Dalby socken och den lilla ön har ett fornminne som är ett minnesmärke där det stod ”Rappe Måns Månssons trogna hund”. Själva minnesstenen är från 1846 och hunden vägrade att lämna ön eftersom husbonden förliste alldeles i närheten av ön.

***Innan 1957 var annandag jul den stora genrepsdagen i svensk bandy och 1957 var den allra första allsvenska omgången. Matchen Västanfors och IFK Stockholm blev inställt och matchen Hammarby-Skutskär fick spela på den sistnämnda orten och det var jämna matcher, den största segern var när Nässjö slog Slottsbron i södergruppen med 6-1.

***En personhistorisk genomgång gjordes med de två schweiziska bröderna med efternamnet Abegglen; Max (1902-70) och André (1909-44). Båda spelade för Grasshoppers och det schweiziska fotbollslandslaget, den äldsta brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 och den yngre 29 mål på 52 landskamper mellan 1927-43 (var målrekordet fram till 2001). Själva dödsorsaken för den yngre brodern har inte gått att få fram och enligt en minut lång film så var han tvungen att sluta p g a skador.