Från banorna

 UPPSALA

Nu är snart inga industrispår kvar i Uppsala och just nu revs de sista stumparna upp. Bilder finns utsatta i det andra inlägget från denna uppställning utifrån åldern räknat.

ORRESTA

I denna ort som ligger mellan Enköping och Västerås fanns det en gång i tiden ett mejeri som hade en egen järnväg. Själva verksamheten pågick till 1939!!!

MORJÄRV

Sidospåret till grusgropen anlades 1917 och 1978 borttogs allt infrastruktur på platsen och numera går inte linjen där mellan Boden-Haparanda.

JOSEFSDAL

Strax utanför Sala låg Josefsdals tegelbruk som anlades 1925 och lades ner 1965, tegelbruket brann 1947. Sidospåret från Norra stambanan anlades 1925, fanns en lastplats vid stambanan också och 1971 togs allting bort.

SKULTUNA

Från Fornminnesregistret kan läsa följande om detta uppfordringsverk; Timmernedsläpp från träbro, 8x5 m (ÖNÖ-VSV), där den SÖ sidan begränsas av en räls. I övrig består nedsläppet av 7 st ledare i form av räls och stockar, i kraftig N-sluttning ned mot Svartån. Vid platsen är ån 15-20 m br och strömmar mot S och ett f.d. sågverk närmare Skultuna.

Torpet Blötan

 Torpet Blötan som låg i Lagga socken (Uppland) fanns på en geometrisk avmätning från 1639 och torpets läge anses vara i skogen ca 200 meter gränsen med Danmarks socken och den gamla länsgränsen (bevis på det är den av metall gjorda vägmärket som visade vad dåvarande länsgränsen gick någonstans. Under året 1688 (eller tidigare) flyttades torpet ca 550 meter nordost om det ursprungliga läget. Det hade då blivit där Sävjaån flyter idag och från storskiftekartan från 1775 finns inte torpet kvar. Torpet låg inte långt ifrån en avrättningsplats som var strax bakom den ensamma ladan som är synlig ute på fältet mellan avfarterna mot Linnés Hammarby och Lagga om man åker på Östunavägen. Det är inte så mycket känt om torpet Blötan och väg i närheten kallades för Blötvägen, om den gick vid Blötans senare läge är inte känt.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

https://www.scribo.se/blotan-en-avrattningsplats-vid-mora-stenar

https://filer.hembygd.se/lagga/uploads/files/2021/03/07/5b%20Torp%20och%20gubbar.pdf

Nu rivs ytterligare rester

 Det gamla stickspåret till ICA-terminalen i Uppsala blir kortare och kortare och häromdagen revs den sträckan som man blockerade med två container som brukar ligga på järnvägsvagnar. Denna del av stickspåret var väldigt snårigt och svårt att forcera, en anledning att det blev blockerat så inga människor kunde gå där. Korten togs under jämna mellanrum mellan 1-3 dagar sedan. Jag var på plats en gång när ett tåg på ett par godsvagnar passerade mig för ca 15-20 år sedan, draget av ett T44-lok. Ett par hundra meter därifrån är en annan övergång av Danmarksgatan och detta stickspår går till energiverket, dessa spår förgrenade sig inne på ett inhägnat område.

Timmersaxen

 Timmersaxen tillverkades i Hennan som ligger vid järnvägslinjen mellan Ljusdal och Ånge, i det senaste numret av Ny Teknik handlar just om detta redskap.

Fyren på Fårö

 Fyren på Fårö byggdes mellan 1846-47 och är på öns nordöstra udde, den blev moderniserat 1907. Själva fyrplatsen inhägnades 1848 och en källare byggdes 1852. Denna plats låg då på en väglöst trakt och nya vägar fick anläggas under de första åren av 1850-talet. 

Själva fyren byggdes i sten och är drygt 30 meter högt, ritades av J T Byström och C Sandell och fyrapparaten hade tolv paroaboliska speglar vardera med en oljelampa, fyrapparaten är identiskt med den som uppfördes i Hoburg. Dess ljussken är synlig ca 35 km i klart väder och uppfördes p g a det undervattensskär som finns ett par kilometer norr om Fårö, motsvarande Kopparstenarna norr om Gotska Sandön.

År 1907 uppsattes en mistkanon som tidigare hade stått på Ölands södra udde och samtidigt installerades luxljus i fyren. I slutet på 1940-talet moderniserades de tre bostadshusen och den 1934 års uppförda knallsignalsapparat med ett mistmaskineri med tyfon. År 1977 drogs bemanningen in sedan fyren hade blivit automatiserat. 

I närheten av fyren finns det en labyrint med måtten 14.5 till 12 meter och det finns även rester av en kalkugn.

Källor:

Fornlämningsregistret, Riksantikvarieämbetet 

Fyrhandboken, 2007

https://fyr.org/wiki/index.php/F%C3%A5r%C3%B6

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000