Sveriges första motorhotell

 Dessa bilder tog jag på såväl Sveriges kanske mest kända vägkrog som dessutom är Sveriges äldsta motorhotell. Dessa bilder ger en bra historisk grund till hur allting utvecklades sig på Gyllene Uttern som ligger vid E4:an norr om Jönköping. Tror nog att det är många som har ett minne därifrån och det är också en vägkrog som många har kännedom om.

Hacksta socken under 1749

 Enligt Thams beskrivning över Uppland från 1850 fanns det följande om gårdarna som man kan har som en liten presentation över denna socknen. Syftet med denna artikel är att ge en demografisk illustration över en socknen i Uppland under Tabellverkets första år som en "statlig" institution. Då får Hacksta vara ett exempel och det är en ganska enkel, fast historisk artikel som har blivit publicerad.

Gårdar: Hacksta gård, 1 mantal frälse säteri, 1 skatte, egdes 1849 af Grundström. -- Prestgården, 1 1/8 m. krono; båda nära kyrkan. -- Eneby, n., 1 1/2 m. frälse, hade 1825 och 1849 samme egare som Fånö; underlydande äro 5 m. frälse, 1 1/2 krono. 

År 1749 hade Hacksta socken i "Trögden" 491 invånare som var fördelat på 225 män/pojkar och 266 kvinnor/flickor och det fanns 68 hushåll i socknen. Det fanns 85 gifta par, två änklingar, 38 änkor, 142 barn under femton år och varken gästgiveri eller krogar på landet fanns då. I socknen fanns det bl a 17 torpare med utsäde och tolv med utan utsäde samt fem kvinnor som hade torp utan utsäde. Under detta år föddes tolv barn(åtta flickor), 19 personer dog(15 kvinnor/flickor) och fyra par vigde sig. Tio barn under tio år dog under detta år varav åtta var flickor.

Ridderskapen för detta år bestod av en man och två kvinnor.

(Tidigare publicerat)

Kyrkostölden i Salems kyrka

 I ett rättegångsärende som informerades av Dagens nyheter den 15 januari 1867 bestod tjuvgodset av förgyld kalk(vägande 44 1/3 lod) från 1665, kommunionkanna av silver som vägde 100 lod med adelssläkten Höpken inristat och en oblatask av silver som vägde 36 lod samt mycket annat, bl a 100 riksdaler i penningar.

NE om silvretlodet´!!!

gammalt ord för silverhalt, silvers finhet eller finhalt, varvid 1 lod innebar viktandelen 1/16. En silverlegering där 75 % (12/16) av vikten utgörs av silver kan sägas ha finheten 12 lod, ha lödigheten 12 eller vara 12-lödig.

Samt en annan förklaring till lod(viktenhet); gammal svensk viktenhet. Som viktualievikt var 1 lod = 1/32 skålpund = 4 kvintin v 13,3 g. Som myntvikt var 1 lod v 13,16 g. Även andra värden har förekommit.

(Tidigare publicerat)

Industribakgårdar

 

På baksidan på industritomter och övriga företag inom ett industriområde så kan hitta en del som folk har haft användning för tidigare. Det kan vara plastbehålkare, en del av apparat eller maskin eller smulor av någonting. Det är bara ett par exemplar som man hitta eller se.

Kvinnlig jägare i Jämtlands län 1900

 Hennes titel för året 1900 var jägareänka och mycket möjligt att hon fortsatte med jakten efter hennes man hade dött. Hon föddes i Härnösands landsförsamling 1856 och hade sex barn som föddes mellan 1883-98.

Källa: Svarkatalogen, databas(folkräkning) 1900

(Tidigare publicerat)

File Hajdar

 På Gotland har det förekommit kalkbrytning och det var så även i File Hajdar i södra delen av ön. Kalkbrytningen inleddes i mindre skala 1947 och upphörde vid okänd tidpunkt. Samtidigt som brytningen påbörjades så anlades även en järnväg som var drygt 300 meter långt och hade spårvidden 600 mm. Loket tillverkades av Orenstein & Koppel i Tyskland och tyvärr är tillverkningsåret okänt, loket var dieseldriven med motor från samma firma. Det köptes 1947 från Valleviken som sin tur köpte loket 1933 och loket fanns 1952.

Källa: Industrilok på Öand och Gotland, 1983

Svina sågverk

 Längs med gränsen mellan Uppland och Västmanland finns de några industriella objekt med eget spår som borde har tagits med i ”Industrilok i Uppland” från 1991 och som någon anledning inte gjorde det. Det är delar av Uppsala län som förut tillhörde Västmanlands län. Men dessa ligger inom Upplands gränser vars västra gräns inte har stämt överens med könsfördelningen inom området. I boken togs Harbonäs upp som objekt med eget spår och där pågick det marmorbrytning. Några kilometer söderut ligger Svina gård och där har det förekommit småskaligt industri. Ångsågen var igång fr o m 1916 och var nedlagt i början av 1970-talet (rivningen skedde under 1980-talet), detta såg låg ödsligt inne i skogen och det finns även spår efter en banvall. Skorstenen var tio meter hög, sågen hade cirka 200 meter järnväg med 600 mm spårvidd, flottningsrännor och en smedja. Inom området finns även rester av en kvarn, småindustri och lägethetsbebyggelse inom en sydostlig riktning mellan Svina gård och länsväg 272.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland ”, 1991

Tågposten nr 1/1974