När pesten drog fram i Sverige 1710 så krävde det en del människoliv och en märkbar förändring skedde i bl a Lidingö socken som hade nio dödsfall 1707. Nästa år var det endast sex människor som dog för att sedan öka till tio året efter. Under peståret 1710 var det 137 som dog varav 130 mellan 1/8-31/10. Sedan återgick antalet döda till det normala året efter. Det var bl a 298 som dog i Östra Ryd socken några mil därifrån.
Källa: O T Hult, ”Pesten i Sverige 1710”, Stockholm, 1916
Ruinen efter Njurunda kyrka som brann ner efter ett blixtnedslag 1869 och socknen beslöt att anlägga en ny kyrka en bit därifrån. På kyrkogården finns ett antal gravvårdar och den är omgivning av stenmur med två stigluckor. Enligt denna förteckning blev Erik Johan Nordling präst i socknen och en befattning han skulle ha fram till sin död i november 1910.
http://blasta.familyds.org/herdamin/njurunda.pdf
Fotot togs av skribenten i juli 2022.
År 1855 så hade de flesta hemmansägare i Frötuna socken (Rådmansö) tröskverk och från närbelägna Länna socken i mitten av 1850-talet så användes tröskverk även där. I Östra Ryd socken handlade en rapport om att tre herrgårdar använde tröskverk med dragare. I Angarn socken finns en rapport från 1852 om små flyttbars tröskverk delades av de flesta brukare. Samma år hade Vallentuna socken tröskverk på herrgårdar och en del mindre hemman.
Källa: Gustav Utterström, ”Jordbrukets arbetare”, Stockholm, 1957
I Landvetter socken föddes det 23 barn under året 1784 fördelade på 11 pojkar och 12 flickor. Under samma år var det åtta barn under tio år som dog varav sju var pojkar. Tre barn var under ett år som dog varav en flicka. Det var ingen kvinna som fick tvillingar men däremot var det två barn som var döda vid födseln. När det gäller barnaföderskorna så var det ingen i tonåren som fick barn medan två över fick barn. Det var tio kvinnor som var mellan 30-35 år.
Källa: Mortalitetsrapport, Tabellverket
I mars 1812 kom denna förordning mot bl a kapningar mot fartyg som var vanliga på den tiden och på den tiden var sjöröveri vanliga. Gotska Sandön var känt som näste för sjörövare på den tiden. Källan till denna är http://www.ukforsk.se/kungorel/kungor2.pdf
Reglemente för handelsfartyg som beväras till eget försvar mot kaperier. Stockholm den 11 mars 1812.
De skeppare som vill bevära ett coopvaerdiefartyg till större säkerhet vid lovliga handelsföretag, skall göra anmälan som i laga ordning prövas. En borgensumma på 5.000 riksdaler som fond för ersättning eller böter som kan ådömas vid missbruk av denna tillåtelse, skall bifogas. Fullständig uppgift på fartygets namn, antal kanoner, handgevär och blanka vapen samt besättningslista.
Borgensskriften förvaras hos magistraten i Stockholm eller hos landshövdingarna. Tillståndsbrevet kan gälla för enskild resa eller viss tid, dock inte längre än 6 månader. Skeppare och besättning har rätt att försvara sig mot allt övervåld. Vid vite på 100 riksdaler och
skadestånd får de inte anfalla. Lyckas de övermanna kapare som angripit dem får de införa honom till svensk hamn och överlämna honom till ortens ämbetsman.
Skeppare och besättning står under krigsartiklarna vad gäller rättigheter och skyldigheter.
Skulle bevärat handelsfartyg med destination till främmande krigförande makt inneha persedlar som i traktaten är förklarat som krigsförnödenheter har rederiet förverkat hela borgensumman till kronan.
Detta reglemente anses inte verka till någon rubbning av de handels- och sjöfartstraktater med främmande vänskapliga makter träffade överenskommelse om coopvaerdiefartygens visitation av krigsskepp. Ett exemplar av detta reglemente skall finnas ombord på bevärade handelsfartyg annars svarar rederiet och skepparen själva för följderna om de blir uppbringade.
Stockholm den 11 mars 1812. CARL
