tisdag 31 december 2024

Årskrönikan 2024

 Förra året skrevs det en årskrönika för första gången och det blir så i år med. Förut taggades inte det publicerade materialet och det har man gjort i efterhand. Samtliga stofter som är skrivna efter årsskiftet 2020 är iallafall taggade om man inte har missat något. Något av de äldre inläggen före 2020 kan ännu inte vara taggade. Det var mycket som skrevs i år och den mängden kommer nog inte att överstigas. En artikel som är skriven på det egna skrivna materialet på denna blogg skrevs i september som också var en krönika. En del återpublicering var också under året och det kommer att fortskrida även nästa år. 

Det var tänkt att man skulle publicera Liverpools legendariska matcher ända fram till idag och jag beslutade att det fick räcka med sju artiklar och totalt 40 matcher från grund året 1892 till omkring 2010. Själva orsaken skrev jag i listan med källitteraturen och länkarna till legendariska matcherna som första inlägg i oktober. 

Under året publicerades ett tjugotal bilder i enda uppslag som visade besöket i Mannaminne i juli 2022 och har även publicerat bilder i andra sammanhang på den historiska bloggen som blev tagna där. Det är dock för mycket att skriva om alla publicerade artiklar och notiser i denna krönika. Årets första artikel var om allsvenska målvakter i fotboll och även några artiklar om skribentens favoritlag Sirius publicerades också. Övrigt kan nämnda att en artikel om Ivor Broadis skrevs under året och det är en engelsk fotbollslegend som hade hamnat lite grann på sidan om ån tidsenliga stjärnor som t ex Stan Mortensen, Tom Finney och Stanley Matthews samt de som inledde sina karriären åren efter andra världskriget som t ex Johnny Haynes, Jackie Milburn samt Billy Liddell. Samma sak gäller även travaren Buckeye Count som kan anses har hamnat utanför själva rampljuset.

Som sagt vad, man kan inte återge allt!!! En artikel om några av de legendarer som har spelat för den skotska ligaklubben Aberdeen blev också publicerat. Klubben vann ju den numera upphörda cupvinnarcupen under en regnig kväll i Göteborg i maj 1983 genom att vinna över Real Madrid i finalen. Laget leddes då av den legendariske managern Alex Ferguson. Andra artiklar som publicerades under året var eskimåen som blev en massmördare, industribanan på Sladdarön i Uppland, familjen Tuff Tuff, fyrplatsen Svartklubben som även blev populär på Facebook-gruppen om fyrar, bröderna Abegglen, mordet på Tommy Ball som är den proffsspelaren i England som har blivit mördat och minnesmärket på ön Koffsan i Ekoln.

Det är också det sista som skrives på bloggen för i år.

GOTT NYTT ÅR!!!!

Sex mål i första halvlek

 Liverpool vann med 8-2 mot Portsmouth i den gamla division 1 den 1 oktober 1927. Målen kom i den 3:e matchminuten genom Willie Devlin som också gjorde det andra målet två minuter senare. George Pither gjorde sitt enda mål för klubben i den 22:a matchminuten och han spelade tolv ligamatcher för klubben. Gordon Hogdson gjorde sedan två mål i matchminuterna 31 och 37 medan Devlin gjorde sitt tredje mål i den 44:e matchminuten. I andra halvlek gjorde först Hogdson det sjunde målet efter 67 minuter och Devlin igen nio minuter senare. Portsmouth mål gjordes av Alex Mackie i den 55:e och Fred.Cook det andra målet två minuter senare. Den skotskfödde målvakten i bortalaget Portsmouth John Jarvie stod i sin enda ligamatch för Pompey (hade stått i fem ligamatcher för Leicester i högsta divisionen säsongen 1925-26). Devlin som gjorde fyra mål var också född i Skottland och gjorde 15 mål på 19 ligamatcher för Liverpool mellan maj-december 1927.
Publiksiffran på Anfield Road: 25 525
Det var också Portsmouth första säsong i den högsta divisionen.

Källor:

Egen samling
lfchistory.net
Pead Brian, ”Liverpool—A complete record”, Derby, 1990

lördag 28 december 2024

Korta torvbrytningen i Äspered

 Mellan 1941-46 bedrev Nils Skog från Borås en upptagning av bränntorv på Lövaskogsmossen som också kallades för Äspereds mosse. På platsen fanns flera torvverk och järnvägen med 600 mm blev också anlagt, den totala banlängden var 5,2 km på norra delen medan den var 1,2 km på den södra delen. Ett tvåaxlat lok från 1941 av okänd tillverkare trafikerade banan och loket var gengasdriven fram till 1945 då den blev bensindriven. Själva motorn var en A-Ford och själva förarplatsen hade ett enkelt skyddstak, loket skrotades i samband med nedläggningen 1946. Upptagning av bränntorv förekom på en rad platser i landet under det andra världskriget.

Källa: Mats Freding, ”Industrilokal i Västergötland”, 1984

Valåsens sågverk

 Valåsens sågverk utanför Karlskoga hade anor från 1600-talet och ägnades sig i början på järnbruket i form av anläggandet av en hammarsmedja. Det är oklart när det hela började inom sågrörelsen på platsen. Själva sågverket drogs igång på allvar 1883 då ett aktiebolag bildades. Sågverket är igång än idag och har haft en historik om ägarbyten och sammanslagningar genom åren samt ett par nedläggningar, år 1918 nedlagde sågen och samma år blåste hyttan ner. Sågverket har haft två spårvidder, 802 och 1435 mm. Det smalaste spåret inledde sågverket med  eftersom de lokala järnvägsbolagen hade denna spårvidd och denna bana var 0,3 km långt, lades ner 1955 med upprivning som följd. Det normalspåriga järnvägen anlades 1953 och var 180 meter långt som snabbt utbyggt till dryga kilometern och enligt uppgift finns drygt 200 meter kvar av detta spår. Loket tillverkades av Sala Maskinfabriks AB 1938 med tillverkningsnumret 137 och var dieseldriven av typen L16, motorn var från det engelska bolaget Lister. Loket användes under en kort tid i Valåsen och ett annat lok av tillverkaren var också troligen där också. Man känner till att detta lok användes på Karlsborgs bruk utanför Kalix.

Källor:

Ericson Jan, ”Loktillverkningen vid Sala Maskinfabriks AB åren 1932-53”, Jönköping, 2002
Priedits Janis, ”Industribanor i Värmland”, 2020
Sundström Erik & Hans Eriksson, ”Smalspår och sjöfart i Bergslagen, 802-banorna”, 2003

torsdag 26 december 2024

Små kriminalhistorier

 Utifrån en sökning på Riksarkivets hemsida så kan man skriva följande om smärre småländska händelser; 
I Pelarne fattigstuga dödade en kvinna sin tioåriga son 1877 och man dömdes för djurplågeri (man får inte fram några detaljer förutom att det hade hänt) och detta hände 1875. 
En snickare med namnet Carl Gustav Ahlstrand påträffades ihjälfrusen på sjöisen 1876 och det var på sjön Krön. Någon hade kokat kaffe för att sälja det med utan tillstånd på marknaden i Södea Vi 1877. 
Går man tillbaka runt 25 år i tiden så finner man att det var en vuxen man som blev anklagat för att tagit stövlar och det var tydligen framför barn under året 1851. Samma år blev en lantmäterielev tagen och rannsakat sedan han hade haft olämpligt beteende gentemot sin egen mor, genom att såväl våldfört samt förolämpat henne.
Samtliga fall och ännu flera fall finns på nedanstående länk.


Annandagsjul 1938

 Redovisas här i sammandrag från den 26 december 1938

DIVISION 1

Den största segern var när Aston Villa bortaslog Sunderland med 5-1 och målen gjordes av Frank Broome 2, Freddie Haycock, Frank O’Donnell och Eric Houghton medan Raich Carter gjorde tröstmålet för Sunderland. Manchester United hemmaslog inför 26 332 åskådare på Old Trafford med 3-0 över Leicester och Billy Wrigglesworth gjorde två av målen. Övriga tvåmålsskyttar var Alex McIntosh för Wolverhampton när de vann på bortaplan mot Grimsby Town med 4-2 och Tommy Sale (Stoke) mot Liverpool på hemmaplan som slutade 3-1. Ingen av de åtta ligamatcherna var mållösts som slutade tre med hemmavinster, en bortavinst och tre oavgjorda (flest mål var mellan Everton-Derby som slutade 2-2).

DIVISION 2

Tranmere Rovers hade inte lätt under sin första säsong i näst högsta divisionen och på 42 ligamatcher förlorade de 31 matcher samt släppte in 99 mål (slutade sist med 17 poäng). Denna dag förlorade de med 3-9 mot Manchester City inför 13 338 åskådare hemma på Prenton Park. Jack Milsom som hade kommit från Bolton i februari 1938 och han gjorde fyra av målen. Stan Docking som hade kommit från Newcastle tidigare under året gjorde två mål i matchen mot City som också hade två tvåmålsskyttar i form av Ernie Toseland och Peter Doherty (båda var viktiga när Manchester City vann ligan 1937 med degradering året efter). Sheffield United vann med 5-1 mot Southampton hemma på Bramall Lane, Luton vann med 4-2 mot Nottingham på bortaplan och som även Plymouth gjorde mot Coventry när de vann med 2-1. De övriga tre var det målsnålt och en match blev det mållöst (Bradford Park Avenue-Chesterfield).

DIVISION 3 (NORRA)

I denna division spelade det tio matcher och ingen av dessa slutade mållöst, Beaumont Asquith gjorde båda sina mål på straffar när Barnsley slog Accrington Stanley med 4-1 på deras hemmaarena Oakwell. I två matcher vann bortalaget med 2-5 och vilka det var dels Chester som vann i Hartlepool och dels Carlisle United som vann i Wrexham. I båda matcherna redovisades det två spelare som gjorde två mål under matcherna; Bill Pendergast och Bill Horsman (Chester) samt Sydney Hamilton (Carslisle). Southport slog Rochdale med 4-1 och med samma siffror vann York City mot Crewe också på hemmaplan.

DIVISION 3 (SÖDRA)

Inför 9 023 åskådare vann Swindon Town med 8-0 mot Newport County sedan Ben Morton som blev klubbens första fyrsiffriga köp när han köptes från Torquay United i oktober 1937. Cliff Francis gjorde två mål och övriga mål gjorde av Eddie Jones, Billy Lucas och Arthur Barraclough (tidigare Chelsea), dagen efter vann Newport med 6-4 mot Swindon på sin hemmaarena. Ipswich vann hemma med 5-1 mot Mansfield Town på hemmaplan och det var deras första ligasäsong, Bill Chadwick gjorde två mål. Crystal Palace vann med 3-0 mot Aldershot på sin hemmaarena sedan Ernie Steele, Bert Robson och Bert Dawes gjort målen. Lite kuriosa; trots förlusten i Swindon så ledde Newport divisionen före Crystal Palace och Reading som spelade 1-1 hemma mot Walsall.

Källnoter:

Denna artikel är gjord på sin egen samling samt de klubbar som finns i skribentens ägor av serien A complrte record och en del klubbars historiska hemsidor. Även enda.co.uk och vintagefootballers som innehåller biografier av spelare som gjorde sina debut innan andra världskriget.

Engelsk annandag-jul fotboll 1963

 Den 26 december 1963 gjordes det 66 mål på tio ligamatcher i den högsta divisionen. Ingen av dessa matcher slutade mållös och två klubbar gjorde inte något mål(Bolton och Everton). Nedan följder korta referat om varje ligamatch.


Blackpool-Chelsea 1-5; Bortalaget rivstartade i första halvlek och som ledde med 4-0 i halvtid. Barry Brides gjorde två mål i matchen. Efter halvtid dämpades Chelsea upperbarligen ner och andra halvleken slutade 1-1 inför 17 562 åskådare. Chelseas andra mål gjordes av Albert Murray, Peter Houseman och Terry Venables medan Blackpools mål gjordes av David Durie.

Burnley-Manchester United 6-1; Burnleys mål gjordes av Andy Lochhead som blev fyramålsskytt och två mål gjordes av Willie Morgan medan David Herd gjorde tröstmålet för Manchester United. Morgan gick sedan till Manchester United och spelade 236+2 ligamatcher(25 mål) medan det blev 183 ligamatcher(19 mål) för Burnley. Burnley ledde med 2-1 i paus inför 35 764 åskådare.

Fulham-Ipswich Town 10-1; Den största segern för omgången och de båda lagens största seger o resp förlust, matchen spelades inför 19 374 åskådare. Målen gjordes av Graham Leggat(4 mål),  Bobby Howfield 3, Bobby Robson, Alan Mullery och Maurice Cook medan Gerry Baker gjorde tröstmålet för Ipswich.

Leicester City-Everton 2-0; Hemmalaget ledde med 2-0 i paus och båda målen gjordes av Ken Keyworth inför 30 004 åskådare.

Liverpool-Stoke City 6-1; Efter en jämn första halvlek genom Ian St John(Liverpool) och John Ritchie(Stoke) satte hemmalaget fart i andra halvlek. Roger Hunt blev en av de tre fyramållsskyttar under denna dag i högsta divisionen. Ian Arrowsmith gjordes också ett mål inför 49 942 åskådare.

Nottingham Forest-Sheffield United 3-3; Där båda klubbarna hade varsin halvlek, Nottingham den första och Sheffield U den andra. Hemmalagets mål gjordes av Frank Wignall, Geoff Vowden och Ian Storey-Moore medan bortalagets mål gjordes av Mick Jones 2 och Len Allchurch inför 23 800 på City Ground.

Sheffield W-Bolton 3-0; Hemmalaget ledde med 2-0 i halvtid och två mål gjordes av Colin Dobson samt av Mark Pearson inför 31 501 åskådare på Hillsborough.

West Bromwich-Tottenham 4-4; De stod 2-3 till bortalaget i paus och i hemmalaget fanns det enbart enmålsskyttar; John Kaye, Clive Clark, Mick Fudge och Don Howe. För Tottenham gjorde Jimmy Greaves två mål, Bobby Smith samt Cliff Jone varsitt inför 34 500 på The Hawthorne.

West Ham-Blackburn 2-8; I halvtid stod det 1-4 och det var två tremålsskyttar i matchen; Fred Pickering samt Andy McEvoy. Gerry Byrne gjorde båda målen för hemmalaget medan Bryan Douglas och Mick Ferguson gjorde varsitt mål för Rovers. Matchen sågs av 20 500 åskådare och två dagar senare bortaslog West Ham alltså Blackburn med 3-1.

Wolverhampton-Aston Villa 3-3; Efter en mållöst första halvlek så blev det sex mål i den andra halvleken. Ray Crawford gjorde två mål för hemmalaget medan den andra målskytten var Terry Wharton. Aston Villas mål gjordes av Dave Countney, Tony Hateley och Vic Crowe.

Jimmy Greaves som kom till Tottenham efter en kort sejour i AC Milan och spelade dessförrinnan i Chelsea. På juldagen 1957 gjorde han fyra mål när Chelsea besegrade Portsmouth med 7-4 och två år senare gjorde han båda målen när Chelsea spelade 2-2 mot Newcastle United på Stamford Bridge.
Wolverhampton vann med 7-0 mot Manchester United på annandagen 1931 i dåvarande division 2 och klubben vann denna division efter en frånvaro ifrån den högsta divisionen sedan slutet på första decenniet av 1900-talet. 
Wolverhampton vann två år senare även en annan match under julhelgen med 8-0 mot Manchester City efter tre mål av Charlie Phillips, på juldagen föll de borta med 2-6 mot Aston Villa och vann returen på hemmaplan med 4-2.
Arsenal gav Sunderland en tuff julafton 1949 genom att vinna med 5-0 på Highbury medan de föll mot Manchester United på annandagen.

Källor:

Matthews Tony; "Wolves-A Complete Record", Derby, 1994
Ollier Fred, "Arsenal-A Complete Record", Derby, 1995
Shoot, 19-26 december 1992

(Tidigare publicerat)

Annandagsbandyn 1957

 Innan 1957 så var annandag jul det stora genrepsdagen för svenska bandyklubbar och den 26 december lyssnade jag på Claes G Bengtsson på bilradion när jag var på väg mot Sirius hemmamatch.


Enligt Idrottsbladet nr 150 27 december 1957 så slutade det följande;

Norr

Edsbyn-Bollnäs 3-2
Falun-Ljusdal 0-1
Hammarby-Skutskär 0-0(spelades i Skutskär)
Västanfors-IFK Stockholm(inställd)
Sandvikens AIK-Köping 2-1

Söder

Göta-Tranås 1-1
Hälleforsnäs-AIK 4-3
Lesjöfors-Katrineholm 0-3
Nässjö-Slottsbron 6-1
Västerås-Örebro 2-3

Anmärkning: Angående den sista matchen så har jag kollat upp på bandyresultat.se och det stämde, denna artikel var ursprungligen publicerat i december 2009 och när skribenten var på väg till annandagsbandyn (Sirius mot Falu BS på Studenternas, vinst med 7-4).

(Tidigare publicerat)

onsdag 25 december 2024

Några bilder tagna i Mannaminne 2022

 Personligen tog man en del kort när jag besökte Mannaminne tillsammans med min syster i juli 2022. Mannaminne ligger i Ångermanland och inte långt ifrån Nordingrå kyrka. Några av bilderna är redan publicerade på bloggen.






















Anklagade för tidelag

 Hos Svea Hovrätt mellan 1634-1756 blev 766 män och sju kvinnor anklagade för tidelag, det var inga kvinnor som blev anklagade i Uppsala samt Stockholms län och i dessa två län blev 266 män anklagade för tidelag. I Västmanlands län blev tre kvinnor och 169 män anklagade för detta brott. I Rötters avrättningsdatabas finns det ett antal fall av avrättningar med tidelag som brott.

Källor:

Avrättningsdatabasen; www.genealogi.se
Jonas Liljegren, "Tidelagtabuet i 1600- och 1700-talets Sverige", Historiskt tidskrift, 1985

(Tidigare publicerat)

måndag 23 december 2024

Rapport om kreaturexport

 


En rapport om kreaturexporten den 10 maj 1866 och som publicerades i Dagens Nyheter den 29 maj 1866 ( bilden är klickbar).

Till samtliga inskrivna

 En kungörelse som publicerades i Stockholms-Tidningen den 1 juni 1909 om att samtliga inskrivna värnpliktiga på sjömanshusen i Stockholm (speciellt de som tillhör kompaniområdet 123). De skall vara födda 1878 och tillhöra flottan (Bilden är klickbar)



Attsjö timmerbana

 Det var en s k timmerbana som beslutads av Tingstads Trävaru AB på en järnvägssträcka på cirka sju kilometer med spårvidden 600 mm. Den gick från Attsjö (där anlades ett sågverk 1885) till Årydssjön vid Furuby där timret sedan flottades till Åryd station på CWJ(Karlskrona-Växjö järnväg), 13 kilometer utanför Växjö. Banan blev färdigt 1906 och öppnades för trafik året efter, år 1930 nedlades banan. Loket var tillverkat av Orenstein & Koppel 1906 med tillverkningsnumret 2080 och efter nedläggningen så tog det ända till 1950 innan loket skrotades. Varje tågsätt innehöll 18 timmertruckar (vagnar) varav 4-5 hade skruvbroms. Avverkningen skedde vintertid då många bönder inte kunde försörja sig på bara jordbruk och de allra flesta arbetade i skogen under vintern, antingen att frakta kol till ett järnbruk eller såga ner träd. 

Källor:

Bergfors Mats & John Engstrand, ”Attsjö järnväg”, i Svenska småbanor, 1979
"Järnvägsdata", 1999
Priedits Janis, ”Industribanor i Småland”, del 1, ÖSJ-Bladet 2/1996

(Den är omgjord från en tidigare notis på bloggen)

Två från Torstuna???

 Enligt databasen över sjömanshus så var två sjömän födda i uppländska socken Torstuna norr om Enköping, det var en som tillhörde Härnösands sjömanshus och det var Berta Andersson som föddes i december 1878 som var förestånderska på fartyget Aina. Hon påmönstrade på fartyget i april 1928 och var i tjänst i sex månader, hon var bosatt i Göteborg. Den andra var med i Visbys sjömanshus och mönstrade både på och av fr o m 1910-talet.


Notering; det är lite svårt att avgöra om det är samma person.

Från Svarskatalogen


Namn 
Födelsedatum 
Födelseförsamling 
Fartyg 

A.E. Jonsson
1881- -
Torstuna
Libau 


A.E. Jönsson
1881- -
Torstuna
Gladstone 


A.E. Jönsson
1881- -
Torstuna
Gladstone 


A.E. Jönsson
1881- -
Torstuna
Gladstone

(Tidigare publicerat)

lördag 21 december 2024

Notiser

Slottet i Frauenfeld

I denna lilla schweiziska stad finns ett slott från 1209-talet.
Källa: Norstedts uppslagsbok”, 2093

Zoogin som morfar

Zoogin är en av Sveriges främsta travare där även Queen L, Victory Tilly, Ego Boy och Jaded m fl ingår, han föddes 1990, vann 51 av 96 starter och blev far till 221 travare i Sverige. Han är morfar till 94 travare och den mest ffsmgångsrikaste var Super Zantos med nästan tre miljoner intjänande kronor.
Källa: blodbanken.nu

Ängsfors snickerifabrik

Strax söder om Jönköping öppnades en snickerifabrik i Ängsfors 1895 och som hade en järnväg med spårvidden 600 mm, själva järnvägen revs i början på 1970-talet.
Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Småland”, del 26, ÖSJ-Bladet 3-4 2002

Köpet av Lingonbacka

I november 1877 så gick ägandet av Lingonbacka pappersbruk över till grosshandlaren A B Södermark för 95 000 kronor och drygt två år senare brann pappersbruket ner till grunden. Lingonbacka som tillhör Järlåsa socken i Uppland och där finns det rester kvar av pappersbruket som omfattar 200x200 meter.
Källor:
Dagens Nyheter 28 november 1877
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

Brommapojkarnas dominans

Säsongen 1981 vann Brommapojkarna 18 av 22 matcher i division 3 (Norra Svealand) och gjorde 94 mål, men föll i kvalet mot Hudiksvall ABK.
Källor:
Egen samling
”Svenska fotbollsförbundets jubeliumsbok 1904-2004”, 2004

Stationer på Faringe-Gimo järnväg

Järnvägen mellan Faringe och Gimo hade spårvidden 891 mm och var 32 kilometer långt. Stationer längs med linjen var Faringe, Edlinge 6 (från nu kilometer),  Upplands-Tuna 13, Alunda 18, Haberga 20, Vettsta 27 och Gimo 32.
Den första bandelen som revs var mellan Gimo-Alunda 1971 och den andra bandelen året efter. Denna järnväg öppnades för allmän trafik i oktober 1921 sedan byggtiden hade varat i fyra år.
Källor:
historiskt.nu
”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Svenska kanaler

Några snläggningsår med svenska kanaler, Dalslands kanal 1869, Hammarbysleden 1929, Kinda kanal 1871, Lindö kanal 1902 och Tismare kanal 1915.
Källa: Faktakalendern 2007

Asiatiska luntlåspistoler

Medan europeiska vapensmeder övergick att tillverka pistoler med flint- och hjullås så fortsatte vapensmeder i Asien att tillverka med luntlås eftersom dessa var billigare.
Källa: Roger Ford m fl, ”Den stora boken om vapen”, 2010

Barnsley i olika divisioner

Barnsley har bara en säsong i den högsta divisionen och det var säsongen 1998-99 och däremot har klubben rekordet med flest säsonger i näst högsta divisionen. Klubben har 78 säsonger och den längsta sviten var mellan 1898-1932 (klubben kom med i ligan 1897), de som kommer närmast efter Barnsley är Leicester City med 63 samt Hull City 61- På den tredje nivån har det blivit 26 och den fjärde som bildades 1958 efter en ihopslagning av de två division-3 divisioner; 10.
Källor:
rsssf.com

Utbyggnaden av Spånga kyrka

Spånga kyrka byggdes någon gång under 1200-talet och drygt 200 år senare byggdes den ut åt öster, kyrkan blev då dubbelt så lång.
Källa: Ingegerd Hansson, ”Spånga kyrka”, Upplands kyrkor III, Uppsala, 1951

Lokal orgelbygge

År 1960 fick Knivsta kyrka i Uppland en orgel av Åkerman & Lunds orgelbyggare i själva samhället ett par kilometer norrut.
Källa: Ann-Marie Karlsson, ”Knivsta kyrka”, Katrineholm, 1985

Sveriges minsta färja

Sveriges minsta färja heter Lina och har gått i trafik i Töreboda över Göta kanal sedan 1919. Det var den pensionerade lokföraren Oskar Lindhult som drog igång trafiken som drogs för land med restiden på 20 sekunder.
Källor:
Johnsson Anders, ”Fånga platsen”, 2008
Olausson Mats & Åsa, ”Upptäck Sverige”, 2008

Plymouths åttor

Plymouth Argyle har vunnit två ligamatcher med 8-1, dels mot Millwall i gamla division 2 den 12 januari 1932 och dels mot Hartlepool United i nya division 2 den 7 maj 1994.
Källa: Rothmans Football Yearbook 1994-95

Kreaturexport

Sverige förde bara 0,5 % av sin kreatursstock under tidsperioden 1738-40 och den totala exporten var under denna tidsperiod obetydligt. Fr o m 1740-talet till mitten av 1760-talet var exporten av kor endast 0,1 % av den totala exporten för att sedan vara nära noll. Sverige var inget exportland när det gällde levande djur.
Källa: Eli Heckscher, ”Sveriges ekonomiska historia”, 2,1, Stockholm, 1949

Målgörare och i utvisningsbåset 

Den välkända bandyspelaren Bernt Bempa Ericsson gjorde både ett mål och satt i utvisningsbåset vid två tillfällen när hans Falun mötte Västanfors i bandyns högsta serie den 20 januari 1963, matchen slutade 3-3.
Källor: 
Idrottsbladet nr 9, 21 januari 1963

Tranmere gjorde sju 1921

Tranmere Rovers vann med 7-0 hemma mot Rochdale på Prenton Park i division 3 (Norra) den 15 oktober 1921 och Charlie Cunningham gjorde fyra av målen.

Dragsmarks folkmängd 1775

År 1775 hade denna socknen i Bohuslän 167 invånare och 17 hushåll.
Källa: Folkmängdsrapporter, Tabellverket 

söndag 15 december 2024

När Sheffield United spöade Bolton 1902

 På annandags jul 1902 så var Sheffield United målfarliga mot bortaelvan i Bolton och matchen spelades inför 21 806 åskådare på Bramall Lane. Det var två tvåmålsskyttar i matchen som var Alf Common och Walter Bennett samt gjorde Boltons målvakt Dai Davies ett självmål i matchen. Bert Lipsham som var vänsterytter i United och Herbert Chapman (senare framgångsrik manager i Huddersfield och Arsenal) gjorde varsitt mål i matchen medan Laurie Bell gjorde tröstmålet på hemmakeepern Bill Foulke (en av de tyngsta i ligans historia). Av matcher i den högsta divisionen under denna dag så var denna match målrikaste och de övriga matcherna blev det som mest två mål i. Sheffield United låg vid dagsläget på tredjeplats medan Bolton låg sist i gamla division 1.

Källa: Egen samling

Källnot: http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/season/S1902-03/1902-12-26.html

Antalet mördade 1751-73

 Mellan åren 1751-73 så mördades 396 personer i Sverige som var fördelat på 232 män och 114 kvinnor. Flest mord ägde rum i Närke & Värmland 50 i följd av Stockholms stad med 41 mördade personer, Malmöhus 25 och fyra län med 17 mördade personer. Det var 33 män som blev mördade i Närke & Värmland som även toppade med morden på kvinnorna med 17 individer. Det var också ett län som hade fler kvinnomord än män och det var i Blekinge 7 (fem män blev mördade). 

Källa: Hans Gahn, ”Mortalstatitiska uppgifter i frihetstidens tabellverk”, Uppsala, 1915

lördag 14 december 2024

Från banorna

 För mer information se tidigare sammanställningar inom denna tagg.

NYGÄRDE

Det var ett tegelbruk utanför Kalmar som hade spårförbindelse med Smedby järnvägsstation som låg innan förstatligande längs med Kalmars järnvägar. Själva bruket lades efter en brand 1953 och på platsen finns det en skrotfirma.

ÖCKERÖ

På denna ö etablerade företaget AB Delfin som 1890 beställde axlar, hjul och lager till ett 20 tal vagnar och syftet var att tillverka fiskguano och andra produkter av fisk. Dessa varor beställdes från Arboga Mekaniska Verkstad och verksamheten hade dragits igång 1887, likvidationen skedde dock 1900.

BORKHULT

Cellulosafabriken var igång mellan 1872-1904 och en hästbana gick mellan sjöarna Yxningen och Såken. En relativt okänd industribana i Östergötland.

EBBEMÅLA

Själva torvströfabriken brann ner för ett 20-tal år sedan och i lokstallet står loket som tillverkades av Linköpings Mekaniska Verkstad omkring 1940 finns fortfarande kvar för att beskåda.

KÖLJA

En annan torvströfabrik i Blekinge som fanns utsatt på en ekonomisk karta från omkring år 1920 och en bana på 400 meter fanns också utsatt mellan fabriken och Blekinge Kustbanor. 

PITEÅ

Koler ångsåg hade enligt 67 järnvägsvagnar 1931,

HOL

Tolv kilometer från Alingsås och den sträckan av Västra Stambanan som går mellan Alingsås-Vårgårda fanns en gång i tiden en förbindelse till Hols grusgrop. Driftplatsen inrättades 1926 och mitten på 1970-talet togs den bort. Själva grustäkten ligger cirka 1,6 km söder om stambanan och gamla banvallen är också synlig från luften närmast grustäkten. Stickspåret var också uppställningsplats för järnvägsvagnar.

LÄTTINGE

I Ornö socken i Södermanland låg en gång i tiden LÄTTINGE Såg & Kvarn och fanns enligt uppgift 1911-12 och 1929. Spår drift fanns antagligen på platsen.

ÄMHAGEN

Ett mindre torvströfabrik i Småland (en av otaliga som har funnits och finns i detta landskap) och som anlades 1935, efter 1965 endast sporadiskt och numera verka allt vara borta, en kort bana med 600 mm spårvidd fanns.




Minnesmärket på ön Koffsan

Sjön Ekoln i Uppland har några småöar och en av dem är ön Koffsan som ligger inom Dalby socken. En liten lägesbeskrivning; ön ligger cirka 410 meter sydost syd om Ängsberget som ligger vid stranden av Ekoln och denna plats ligger 11/2 kilometer från landsvägen mellan Dalby och Västeråker vid Hässle. Själva Koffsan är ungefär 99x65 stort och det enda fornlämningen är ett minnesmärke. Själva minnesmärket finns på den östra sidan av den skogsklädda ön och det är en inskription på själva stenblocket, där det står ”RAPPA MÅNS MÅNSONS TROGNA HUND”. Denna inskription är daterat till 1846 och enligt den lokala traditionen så var det en husbonde som förliste vid ön medan hans hund klarade sig genom att simma och ta sig upp på ön. Hunden vägrade att lämna ön och den svält helt enkelt ihjäl. Var denna man egentligen hörde hemma är i dagsläget inte känt.

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet

torsdag 12 december 2024

Olika sorters bilar

 I denna artikel kommer några bilmärken att behandlats kortfattat och förvisso har jag själv om olika bilar. Men det finns bilmärken som också är lite ovanligare slaget även om skribenten känner till en del märken. Tycker själv att diskutera om bilar är ibland personligt eftersom folk minns kanske sina egna bilar. Annars tillhör ju en del av teknikhistoria. I presentationen nedanför redovisas antingen ”hela bilmärket” eller bara högst ett par modeller av ett bilmärke, själva bilmärket är i fet stil.
Här kommer det att presentera några bilmärken;
Stoll: I Tyskland byggde karossfirman Stoll en Volkswagen typ 1 till en coupe 1952 och motorn var på 1 131 cc med 25 hästkrafter. Denna bil finns på Volkswagens egna museum och finns också som en modell i skala 1:43.
Spyker: Det är ett märke från Nederländerna och modellen som redovisas här är den modell som lanserades 1905. Denna modell kallades för 12/18 HP Double Phaentom och motorn var på 2 544 cc. Bröderna Spyker hade börjat tillverkat bilar redan 1900 och lanserade några modeller till varav en fyrhjulsdriven.
Pegaso: Spanska Pegaso tillverkade hälften av de 84 karosser som tillverkades mellan 1951-57 från den italienska Touring. Det var ett avancerat bygge eftersom materialet var av aluminium.
Triumph: I denna presentation läggs tonvikten på Triumph Spitfire som liksom MGB och Austin Healey var välkända samt omtyckta bilmärken under 1960-talet. Spitfire lanserades på bilsalongen i London 1962 och motorn är en rak fyrcylindrig motor med toppventiler på 63 hästkrafter. Av märket Triumph Spitfire så tillverkades 314 332 exemplar fram till 1980.
Kaiser: Den amerikanska skeppsbyggaren Henry Kaiser började alltmer att tillverka bilar efter kriget och ett typexempel var Kaiser Darrin från 1954 med rak sexa på 2 641 cc. Henry J Kaiser försökte liksom andra att utmana Detroits store biltillverkare Henry Ford och det var endast misslyckande hos de andra. Men Kaiser försökte och lyckades att hänga sig kvar på en snör tråd. Det ovannämnda Kaiser Darrin var den egentliga sista storsatsningen och nästa år var det den sista modellen varav de flesta bilarna såldes i Argentina och där Kaiser fick en efterföljare som varade i sju år under namnet Carabela.
Maybach: Syftet med detta bilmärke var att den skulle vara mer som en lyxbil än Mercedes Benz. Detta bilmärke lanserades 1909 av William Maybach och produktionen kom igång först 1921. Ett fåtal Maybach-bilar tillverkades efter andra världskriget.
Rosengart: I Sverige finns bara ett fåtal exemplen av detta märke som har ett museum (såvitt vad skribenten känner till) med bilar med detta märke i tyska Bedburg-Rath. Själva upphovsmannen till detta märke hette Lucien Rosengart som först tillverkade mopeder och sedan från slutet av 1920-talet så blev det ett eget bilmärke, en epok som skulle vara fram till 1950-talet. Dessa hade från början 4-cylindriga motor och 1932 kom det en liten sexa.

Det är bara några exemplar av de märken som har tillverkats och lägger man till modellerna/versionerna blir det ytterligare ett antal olika sorters bilar. 

Källor:

”Boken om bilar”, 2022 (svensk version)
Harding Antony, ”Bilar (svensk version)”, 1990
Nostalgia: Spridda nummer
Vi Bilägare: Spridda nummer

tisdag 10 december 2024

Grönhögens många lok

Grönhögem på Öland har haft nio olika motorlok och det är inte rekordet eftersom gruvorna hade många fler lok än andra typer av fabriker. I Grönhögen växte från början ett kalkverk fram och sedan blev det lättbetongindustri, allt grundlades av AB Grönhögens alunverk 1905. Sedan var det olika namn på anläggningen fram till nedläggningen 1971 och ett av namnen var Ölandskalk under 1930-talet och senare Ytongs AB. Järnvägen på Grönhögen hade spårvidden 600 mm och var 1,2 km, den gick mellan Ventlinge malm och Grönhögens hamn. Den första delen av järnvägen lades ner med upprivning 1962 och den återstående nio år senare. Nio motorlok har trafikerat banan, tre lok som skrotades 1939 var av okänt fabrikat och ett av dem användes vid bruket och de två andra på själva kalkbrottsbanan. Samma år tillverkades ett motorlok på Bergsbolaget i Lindesberg med numret 1472 och detta lok kom i drift först 1943. Detta lok skrotades 1964 liksom de båda John Bergmansloken från Eskilstuna, det ena tillverkades 1943 och det andra någon gång under samma decennium. Ett till motorlok från Bergsbolaget tillverkades 1947 och köptes 1954  från Uddagården utanför Falköping, detta lok gick också som skrot 1964. Under skrotvågen så skrotades även ett lok av okänd tillverkare och det är inte mycket känt om detta lok. Det sista loket köptes 1962 och det hade tillhört olika uthyrare av lok och hade bl a varit på Graningeverket, detta lok var ett Simplex-lok som tillverkades i engelska Bedford 1950 med tillverkningsnumret 10214 och såldes 1964 till Ströms Bruks AB i Hälsingland. De sista åren så användes det traktor i den lokala trafiken på området.

Källor:

banvakt.se
Adolfsson Göran m fl, ”Ölands järnvägar”, 1987
Fjeld Ulf, ”Svenska industrimotorlok 1”, Eksjö, 1974
Industrilok på Öland och Gotland”, 1983
Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Varamobaden

 Det var ett sandtag utanför Motala som var igång mellan slutet av 1920-talet och fram till omkring 1960. Sandtaget var till för att producera sand för att blästra samt användas inom gjuteri och sågverk. Sandtaget låg precis vid Vätterns strand och en järnväg med spårvidden 600 mm användes som bl a gick upp en stark stigning från stranden. Ett motorlok av okänd tillverkning användes och det påstod att loket hade blivit sålt till en torvmosse i Småland.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet
Gyllenberg Bo, ”Industrilok i Östergötland”, Taberg, 1987

fredag 6 december 2024

Alaskas första katastrof

 Åt 1799 inträffade Alaskas första kända katastrof då 60 bidarkas (ett slags lokal sjöduglig farkost) med drygt 200 män gick förlorat med sjöfarkoster under en storm som kom plötsligt. Enligt den historiska hemsidan om Alaska så är det den största kända katastrofen i Prince Williams-sundet. Den ursprungliga källan som gör att den är känd idag är hittills okänd för mig och på den tiden som katastrofen ägde rum så var Alaska en isolerat del av Ryssland. Enligt vissa skrifter på den nämnda historiska sidan så användes bidarkas av inuiterna och det är antagligen via muntlig tradition som katastrofen är känd idag. Vad bidarka är för något finns i förklaringen i texten.
 a portable boat made of skins stretched over wood frames and widely used by Alaskan coastal natives and Aleuts.
Enligt vad texten säger så är denna typ av båt bärbar och var beklätt med skinn med ramar av trä och man kunde sätta upp segel. En bild på denna båt finns på Wikipedia.

Källor:

Wikipedia engelskspråkiga



Ett par uppländska träkyrkor

 I Uppland finns det några träkyrkor och ett av dem finns beskrivna i denna artikel. Det finns dock inga byggnationer som är medeltida som t ex Tångeråsa i Närke och Granhult i Småland. Flera uppländska kyrkor har haft föregångare av trä (även de stenkyrkor som byggdes under medeltiden hade haft träkyrka innan) och de träkyrkor som finns nu är uppförda under den Nya tiden. 
Ett undantag är det dock Aspnäs kyrka utanför Östervåla som aldrig varit en egen församling eller socken utan har varit en gårdskyrka. Kyrkan uppfördes under 1300-talet och ligger längs med vägen mot Månkarbo en bit öster om Östervåla. 
I denna artikel kommer det att behandlas tre sockenkyrkor som samtliga ligger utmed den uppländska kusten varav en av dem ligger i Stockholms skärgård. 
Möja kyrka uppfördes av liggtimmer och den invigdes 1768, annars har den västtorn, sakristia i norr, vapenhus i söder. Kyrkan genomgick en restaurering 1839-40 när väggarna brädslogs och ett timrat vapenhus. 
Söder om Norrtälje inte långt ifrån Vira bruk ligger Roslagskulla som är en korskyrka med ett torn i sin centrala del. Kyrkan blev färdigställt 1706 och den är också gjort av liggande timmer. Man tror också att föregångare till dagens träkyrka också var en träkyrka som uppfördes under 1600-talet. Utvändigt av kyrkan har kyrkan även stående bräder och kyrkan har genomgått ett fåtal förändringar, enligt författaren till kyrkobeskrivningen är det en uppländsk raritet. Kyrkan har också haft en föregångare när det gäller klockstapeln Avslutningsvis skulle egentligen Singö kyrka bli behandlat i denna text och denna kyrka finns beskrivet i en annan artikel på denna blogg. Skribenten valde då att beskriva Gräsö kyrka istället. Denna kyrka är också gjorda av liggtimmer och den uppfördes mellan 1695-97 medan sakristian tillkom när en vägg byggdes till 1753 och själva klockstapeln tillkom under 1740-talet (flera reparationer har det blivit genom åren). Det var iallafall om några av de uppländska kyrkor och kapell som finns, men de flesta är byggda under ett senare skede än 1700-talet.

Källor: 

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Blent Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997
Bohrn Erik, ”Möja kyrka”, Upplands kyrkor II, Uppsala, 1949
Kilström Bengt Ingvar, ”Roslagskulla kyrka, Eskilstuna, 1991
Ullen Miriam, ”Bygga i trä”, Den romanska konsten, Signums svenska konsthistoria, Kristianstad, 1995