Fyrplatsen Paternoster

 Denna fyrplats har skribenten sett tre olika stavelser på, den första är redan i själva rubriken och sedan är Pater-Noster samt Pater Noster med utan bindestreck. Fyrplatsen ligger på Pater-Nosterskäret utanför Marstrand på västkusten och blev färdigt 1868. Innan fyren byggdes fanns det ett på själva fästningen som fungerade som en fyr med ett urverk som numera är försvunnen. Namnet kommer från latinska utrycker som heter på svenska ”Fader vår”” som sjömännen oftast bad när de närmade de sig den farliga platsen. Fyren är rest i järn som ett fackverk (kallats för ”Heidenstammare” efter fyrkonstruktören och ingenjören Nils Gunnar von Heidenstam 1822-87 och han är far till en folkkär författare) och mäter 32 meter samt 36 meter över havsnivån. Fyrplatsen ligger vid en plats där många förlisningar har ägt rum som t ex briggen Courier i februari 1856 som var lastat med bomull och färgträ; skonaren Hinderik Johanna som sjönk 1850 som var lastat med råg och korn samt skeppet Diana som förliste i december 1779 och var lastat med styckegods vars vrak som ligger tiotals meter ifrån Pasternosterskäret. Året efter som fyren restes så byggdes med klockstapel med mistklocka, 1872  insattes en fyrapparat av den första ordningen, 1897 fick fyrplatsen en mistsignalkanon, 1900 flyttades mistklockan till Måsknuvs fyrplats där den finns än idag och 1904 byttes mistsignalkanonen av en knallsignalapparat. Efter det byggdes det en bagarstuga och bostadshuset fick en ny inredning 1907, en båtslip byggdes 1935 (en av flera som byggdes på ön) och 1977 släcktes fyren samtidigt som kassunfyren Hitteberget tändes. Det finns flera milstolpar som t ex att båtbranen flyttades från västra till östra hamnen 1942 och sju år senare byggdes en skyddsmur runt hamnen.

Källor:

Blänket, skilda nummer (tidningen finns på nätet)

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Fyrhandboken 2007

Fyrwikin

https://paternoster-fyren.com/index.php/historia/

Thunman Dan, ”Svenska fyrplatser”, 2000

Wikipedia Svenskspråkiga

Sandhagen

 Cirka tre kilometer öster om Hasselfors (längs med Nordvästra Stambanan och norr om Laxå) ligger Sandshagsmossen som i dess södra änden gränsar till den avsevärd större Skagerhultamossen. En stor torvtäkt påbörjades att brytas 1958 och på platsen anlades ingen torvfabrik, så allt torv fick fraktas till torvfabriken i Porla med lastbil. På själva Sandhagsmossen anlades en bana med 600 mm och den var cirka 1,5 km långt, lades om under 1972-73. På drivkraft användes ett motorlok tillverkat vid okänt tidpunkt hos John Bergmans i Eskilstuna. Trafiken på banan pågick fram till mitten av 1990-talet och revs upp 2004.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

”Industrilok i Närke”, 1981

”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Notiser

Författarfonden

Den svenska författarpenningen kom från en författarfond som inrättades 1955.

Källa: Norstedts uppslagsbok 2003

Antalet hushåll i Södermanland 1825

Ett urval socknar inom Södermanlands län med antalet hushåll 1825; Aspö 131, Björkvik 599, Flen 112, Gryt 258, Husby-Oppunda 199, Kattnäs 58, Lid 79, Lilla Mellösa 329, Ludgo 215, Runtuna 208, Sköldinge 271, Stigtomta 227, Torsåker 87 och Ärla 254.

Källa: Tabellverket på nätet

Ön Pannkakan

Det är en liten ö som är knappt 0,0093 kvadratkilometer och den ligger inom Länna församling i Norrtälje kommun. Under en tid som var runt hundra år så var ön en betesö och 1953 byggdes det ett beteshus på ön.

Källa: Anders Källgård, ”Sveriges öar”, 2022

Frölundas folkmängd 1775

Det var Frösunda (Stockholms län) första folkräkning i Tabellverket och socknen hade då 585 invånare, i socknen fanns det 79 hushåll. 

Källa: Tabellverket på nätet

Rytternes tre herrgårdar

Rytterne socken i Västmanland har tre herrgårdar eller slott, Tidö slott började att byggas 1626 av Axel Oxelstierna. De övriga är Fiholm som uppfördes 1772 och Wikhus som uppfördes av en godsägare på 1930-talet.

Källa: Fredric Bedoire, ”Svenska slott och herrgårdar”, 2017

Jaegers främsta verk

Den norska författaren Hans Jaeger levde mellan 1854-1910 och hans främsta verk är ”Fra Kristiania Bohemen från 1885.

Källa: Norstedts Uppslagsbok 2003

Barnets meriter

Barnet F C är en mindre klubb från norra London som bildades 1881 och blev en professionell klubb 1965, de vann Amatörcupen 1946. Den 17 augusti 1991 spelade klubben sin första ligamatch när de mötte Crewe i gamla division 4 hemma på Underhill som slutade 4-7 till bortalaget. På den femte nivån har de vunnit 1991, 2005, 2015 och 2025 som är ett rekord och Herts Senior Cup har det blivit 19 vinster (senaste säsongen 2010-11).

Källor:

Sky Sports Football Yearbook 2009-10

Wikipedia engelskspråkiga 

Egen kulturlista

 Det är min egen lista som motsvarade den s k kulturkanon som redogjordes av riksdagen bara för någon dag sedan. SIFFRORNA är ingen rangordning utan har bara ett funktionell syfte.

1).         Storkyrkan o Kungliga Slottet

2).         Sandhamn

3).         Stockholms Stadshus

4).         Stockholms Stadion

5).         Gamla Stan

6).         Visby

7).         Uppsala (domkyrkan, slottet, universitetet m fl byggnader samt Gamla Uppsala

8).          Sandöbron

9).          Drottningholms slott

10).        Kalles julafton (Originalet)

11).        Eugene von Rosén (järnvägspionjär)

12).        Pelles Svanslös

13).       Mannaminne och Kutens Bensin

14)        Astrid Lindgren (Inklusive hennes verk)

15).        Falu Koppargruva

16).        Sala Silvergruva

17).        Kebnekajse o Åreskutan (svensk friluftsliv)

18).        Eli Heckscher (ekonom-historiker)

19).        Marstrand (fästningen)

20).        Skara (domkyrkan o försvunnen järnvägsknut)

21).        Skansen

22).        Fyrar (Kullen, Nidingen, Vinga, Söderarm, Malören, Hoburg, Ölands N udde, Ölands S udde, Fårö, Stora Fjäderägg och Landsort f fl)

23).       Verner von Heidenstam (författare, bilälskare och kvinnotjusare)

24).       Hedebyborna

25).       Norrlands Guld

26).       Gammelstadens kyrkstad utanför Luleå

27).       Dannemora gruva

28).       Kyrkor i Dalarna (Leksand, Mora, Torsång, Stora Tuna, Älvdalen, Folkärna och By m fl)

29).       Radiostationer (Grimeton och Motala)

30).       Vadstena

31).       Karlskrona (militärstaden)

32).       Kristianopel

33).       Köttbullar med mos

34).       Fläsk med potatis och lök

35).       Pannkaka och ärtsoppa

36).       Semlor

37).       Fläsklägg och rotmos

38).       Inlagd strömning

39).       Rökerierna (många är borta nu)

40).       Midsommar

41).       Valborgsmässoafton 

42).       Fanny och Alexander

43).       Ingmar Bergman

44).       Alsnö stadga (Magnus Ladulås)

45).       Hemsö fästning

46).       Bulverket 

47).       Järle järnvägsstation 

48).       Knivinge spökstation

49).       Nordisk familjebok

50).       Selambs

51).       Skifterna (Storskiftet)

52).       Svenska kungahuset

53).       Vihelmina Skogh (järnvägsrestauranger)

54).       Kalmars Domkyrka

55).       Borgholms slottsruin

56).       Sofiero

57).       Huskvarna (civil o militär industri

58).       Bofors (kanonen)

59).       Kalles kaviar

60).       Sigtuna

61).       Husby-Ärlingshundra kyrka

62).       Husby-Långhundra kyrka

63).       Gripsholm

64).       Mariefred

65).       VM-slutspelet 1958

66).       Hotell Knaust (trappan, Sundsvall)

67).       Svensk träindustri

68).       Bjälbo kyrka

69).       Norrköping (industrisamhället)

70).       Skandiamotorn

71).       Ryds Bilkyrkogård

72).       Harsprånget

73).       Tabellverket

74).       Travare (Ego Boy, Legolas, Zoogin, Copiad, Plurus, Molnets Broder och Järvsöfaks)

75).      Sveriges järnvägsmuseum (Gävle)

76).      Gudmundrå kyrka

77).      Träkyrkor (Gräsö, Tångeråsa och Granhult)

78).      Emigrationsutredningen

79).       Koberg 

80).       Nääs slott m Tollereds fabriker

81).       Vikingarna (folket)

82).       Sänkning av sjöar för få nya odlingsmarker

83).       Kosta glasbruk

84).       Aspö kyrka

84).       "Bonnstan"

86).       Fyrståndsriksdagen

87).       Rättviks ångbåtsbrygga

88).       Kanaler (Göta kanal o Hjälmare kanal)

89).       Svensk snus

90).       Trönö gamla kyrka

91).       Trästäder (Eksjö, Hjo och Nora)

92).       Frövi industribanemuseum

93).       Lasse Stefanz

94).      The Refreshments

95).      Sabaton  (historiebildande i sina låttexter)

96).      Svenska bandyfinalen

97).      91:an Karlsson, Kronblom o övriga

98).      Gustav Utterström

99).      Ängelsberg bruk

100).   Fläckebo kyrka

Källnot: Regeringens kulturlista; https://omni.se/pappaledighet-kullager-och-pippi-har-ar-alla-100-verk-i-sveriges-kulturkanon/a/5ExaVb

Källnot: Upptäckte en dubblett med Sveriges järnvägsmuseum och Kalles kaviar ersatte.

Limedsforsen-Särna järnväg

 Den 96 kilometer långa järnvägen Limedsforsen-Särna järnväg öppnade sin första etapp den 27 februari 1925 för provisorisk godstrafik närmast Limedsforsen som redan då hade anslutning till Mora-Vänern järnväg. Nästan tre år senare öppnades hela banan för allmän trafik som redan från början fick kämpa för sin existens. Banan hade klen räls och kraftiga stigningar, den räknades även som en bibana till just Mora-Vänern järnväg. Det räckte ens att det gick tåg under sportloven och deltagare till Vasaloppet. Persontrafiken var obetydligt fram till 1944 när den utökades p g a att busstrafiken hade försörjningsproblem och direkttåg mellan Stockholm-Särna gick mellan 1935-56. Persontrafiken blev kraftigt nedtrappat 1956 som lades ner helt 1969 medan godstrafiken lades ner 1972. Järnvägen revs upp under åren 1972-75 och det var bara ”ändpunkterna” som hade järnvägsstationer medan resten hade hållplatser.

Källor:

banvakt.nu

Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

https://teamutangranser.se/grus-sarna-banvall-syd/

Ärkebiskop mördat i Alaska 1887

 I juli 1887 mördades en ärkebiskop för British Columbia när han färdades på Yukonfloden i Alaska och han skulle hjälpa till att öppna missionsstationer i delstaten samt i nordvästra Kanada. Mördaren var en sinnesjukt missionsmedlem!!!

Källa: Stockholms Nyheter 28 juli 1887

Senaste SM-triumfen

 Det var för nästan 57 år sedan som Sirius vann sist bandyfinalen på Söderstadion i Stockholm. Nu återges resultaten från säsongen 1967-68 och Sirius siffror först (tyvärr ser det inte så bra ut med statistik och tabeller på Blogger).

26/11.   Falu BS (hemma)         3-3

6/12.     Bollnäs (hemma).         4-1

10/12.   Forsbacka (borta).         7-1

14/12.   Köping (borta).             0-0

17/12.   Västanfors (borta).        5-3

26/12.   Sandviken (hemma).     6-2

31/12.   Skutskär (borta).           5-0

6/1.       Edsbyn (hemma).          2-0

7/1.       Broberg (borta).            2-4

10/1.     Falu (borta).                  0-0

14/1.     Köping (hemma).         6-1

17/1.     Bollnäs (borta).            0-0

21/1.     Forsbacka (hemma).    5-1

25/1.     Västanfors (hemma).    1-1

28/1.     Sandviken (borta).        0-1

1/2.       Skutskär (hemma).       5-2

8/2.       Edsbyn (borta).            0-5

11/2.     Broberg (hemma).       6-5

I slutspelet mot följande klubbar som hade följande matchserie;

25/2 IF Göta (Hemma).         1-0

29/2 Bollnäs (borta).             1-1

3/3  Katrineholm (Hemma.). 5-3

Sirius hade det mindre smickrande rekordet med att ha flest mållösa matcher under säsongen och förutom den största plumpen för säsongen i bortamatchen med Edsbyn så vann Sirius 10 av 18 matcher och med målfacit 57-30. De kom tvåa med 25 poäng och en poäng bakom Västanfors som gjorde flest mål med 78 stycken (men släppte in 50 och lika många som tabellfyran Broberg). Sirius får glädjas sig att ha minst antalet förluster i serien med tre stycken och en färre än Västanfors.

I finalen som spelades på Söderstadion den 10 mars och Sirius slog Örebro med 4-1 inför 12 877 åskådare. Målen gjordes av Matti Pohjanen i den 15:e matchminuten, Ulf Fredin (29), Lennart Josefsson (78) och Hans Alftberg (85) medan Sören Andersson gjorde målet för Örebro efter tre minuter.

Källor:

bandyresultat.se

Eget Siriusarkiv

svenskbandy.se