Salagatan i Uppsala

 

Man får en känsla av gammalt när man står på Salagatan i Uppsala med ryggen mot såväl Vaksala torg som Vaksalaskolan. Bilden är klickbar och då blir den större. Det är äldre hus som ligger längs med denna gata och de flesta är från 1900-talets första hälft. Port Arthur som ligger lite längre fram på bilden byggde åt de anställda på järnvägen en gång i tiden, om jag inte minns fel så byggdes Port Arthur någon gång under 1910-talet.

Örlogsflottans bestånd 1939

 Sveriges örlogsflotta hade 1939 sju pansarskepp, två kryssare, 1 minfartyg, 17 jagare, 16 jagare, 6 minsvepare, 26 vedettbåtar och 4 specialfartyg. Den totala siffran var då 76 fartyg varav endast 27 ansåg vara moderna. 

Källa: Mats Persson, ”Sjöfart och sjöförsvar”, Militärhistoriskt tidskrift, 1990

Diverse böter

 Uppsala Nya Tidning meddelade den 16 mars 1891 om tre fall där personer hade fått böter av allehanda orsaker.

1) Lantbrukaren G Jansson från Myrby i Gamla Uppsala socken fick böta två kronor för att han hade fodrat sina hästar på en öppen gata.

2) Lantbrukaren Jan Larsson från Stensunda i Ekeby socken hade sålt en "skämd kreaturlefver" och det fick han böta fem kronor för.

3) För forsling af spillning på otillåten tid fäldes två personer att böta fem kronor hvardera.

Detta var fall under "Domstolarna" i tidningen och det kan tyckas att det var mindre belopp, fast mycket pengar på den tiden. Man skall ha i huvudet att en dräng tjänade runt 160 kronor på den tiden.

(Tidigare publicerat)

Sveriges nationaldag

 Den svenska flaggan har förekommit i olika skepnader sedan 1500-talet, fast det egentliga ursprunget går dock inte att datera eftersom källorna är dunkla. Idag den 6 juni är det bekant att man fira nationaldagen i Sverige och det har vi gjort sedan 1916.

Från NE

Svenska flaggans dag, nationell festdag 6 juni, firad första gången 1916. Den av världsläget skapade patriotismen var en viktig bakgrund till firandet, som länge ägde rum på Stockholms stadion med paradering av de korporationer som tog emot flaggor ur kungens hand; 1963 flyttades firandet till Skansen. 

Enligt obekräftade källor så var det några nazister som blev åtgärdade i samband med nationaldagen 1939 eller om det var under ett annat år. Dom hade ertappats när de gjorde nazisthälsning mot den svenska flaggan under nationaldagen. Jag få kontrollera denna uppgift vid ett senare tillfälle om inte någon läsare känner till detta.

Det var under en tidsperiod på dekis för drygt 10-15 år sedan och nu har det kommit igång igen.

Källor:

NE(CD-ROM), "Svenska flaggans dag"

http://sv.wikipedia.org/wiki/

(Tidigare publicerat)

Vad det verkligen en sjöorm???

 Tidningen Upsala 3 juni 1882

Den stora sjöormen, som förra sommaren i gestalt af en död ko gjorde visit i Fyrisån, har nu, enligt utländska tidningar, börjat detta års sommarresa. Han har valt till utgångspunkt Kap Elisabeth vid kusten af den nordamerikanska staten Maine, der en sjökapten J Y Leavitt påstår sig hafva sett honom.

Finns det verkligen sjöormar som är större, vattenormar har man hört talas om och inte sjöormar som simmar kors och tvärs över oceaner.

NE har följande definition på sjöorm;

sjöorm, folkloristiskt och/eller kryptozoologiskt fenomen av omstridd karaktär. Den hör främst hemma i sjömansfolkloren, och det finns en mängd iakttagelser av den, som dock knappast kan ges en gemensam förklaring. De flesta observerade sjöormar sägs ha slingrat sig i vertikal riktning, vilket gjort att de kunnat iakttas över vattenytan. Anknytning till verkliga ormars horisontella rörelsesätt har gjort att t.ex. ett stim delfiner eller en flock sjöfåglar kunnat uppfattas som en jätteorm. Den i norsk fiskar- och sjömanslore vanliga kraken tänks vanligen som en jättebläckfisk. I svensk folklore är sjöormar ovanliga; här domineras de landlevande av typ "lindorm" eller "drakorm".

Man kan nog infinna sig att det var ett folkloristiskt inslag som kom med i tidningen denna junidag 1882. Om man utgår från slutet av NE:s definition så är det inom svensk folklore, sjöormar ovanliga. Men uppenbarligen hade någon sett "sjöormen" i Fyrisån under en sommardag 1881. Jag fundera på om det skulle vara någon form av trädstam som var under vattnet som denna person tycks har sett. Nu är det självfallet underförstått att denna person är död för länge sedan. Men jag skulle vilja få mera uppgifter kring denna händelse som dock inte bör betraktas som efterlysning.

(Tidigare publicerat)

Vådaskottet i Bälinge 1891

 I Uppsala Nya Tidning den 29 april 1891

Å akademiska sjukhuset afled i söndags eftermiddag skomakaren Wenngren från Bälinge. Han hade på morgonen samma dag gått ut på jakt och därvid träffats af den olyckan att ett skott, som aflossades af våda, gick genom högra handen och inträngde i hals och hufvudet. Wenngren var 27 år gammal.

Den 29 april under detta år var en onsdag.

(Tidigare publicerat)

En god skördenyhet från Funbo-Lövsta

 Från Svenska dagbladet den 17 december 1900; Vid Funbo-Löfsta egendom har förliden sommar skördats å 36½ tunnland 62 050 kg korn o å 24 tunnland 38 640 kg hvete, hvilket gör pr tunnland 1 700 kg korn och 1 610 kg hvete. Enligt notisens rubrik rörde sig om en ovanligt rik skörd från godset utanför Uppsala. Funbo-Lövsta egendom ligger alltså i Danmarks socken precis på gränsen till Funbo socken.

(Tidigare publicerat)