Sveriges handelsflotta omkring 1700

 År 1693 hade Sverige en handelsflotta på 180 fartyg som var på 16 430 läster, fem år senare var det på 219 fartyg och 21 686 läster. Det var samtidigt det största beståndet av handelsfartyg som Sverige hade på den tiden. Under några år i början på 1700-talet så varierade antalet fartyg från 159 under 1708 till 1709 redan året efter.

Källa: Egna anteckningar från okänd källa (Fahlberg 1923???)

Tegelindustrin i Bockholmsätra

 I Bockholmsätra norr om Södertälje fanns ett tegelbruk som tillverkade murtegel och dräneringsrör samt drev ett lantbruk på platsen. Tegelbruket anlades i början av 1800-talet, år 1874 bildades Bockholm-Sätra AB och driften pågick fram till 1915 (rivning skedde under nästföljande år). Banan av okänd spårvidd fanns mellan lertaget och bruket, hästar användes som dragkraft och i slutet på drifttiden anskaffades troligen ett ånglok, men mycket är okänt om järnvägsdriften.

Källor:

”Industrilok i Södermanland”, 1982

Karlsson Lars-Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Knoxsjölunds Torvströfabrik

 Denna lilla torvfabrik låg cirka två kilometer söder om Häradsbäck i Småland och inga lok är kända. Själva brytningen pågick fr o m 1940-talet fram till mitten av 1950-talet på ungefär (inga exakta årtal). Ett besök gjordes av ”källan” 1975 och då var fabriken delvis raserat, 70 meter spår med 600 mm spårvidd samt en torvtralla fanns då. År 1997 rasade fabriken ihop och fortfarande fanns såväl spåret som trallan kvar då.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Småland”, del 13, ÖSJ-Bladet, 2/1999

Öregrund kyrka

 

År 1719 råkade kyrkan ut för en brand som gjorde att taket brann upp. Reparationerna av kyrkan pågick även under 1730- talet då även sakristian tillkom. Det är troligen kyrkan att kyrkan hade en sakristia även före branden. Enligt kyrkans arkiv så tyder det på att den första sakristian byggdes under 1670-talet. Mellan branden 1719 till mitten av detta sekel så var det mycket som hände med kyrkan. Kyrkan fick ett nytt tegeltak 1724 samt nya bänkar, 1729 tillkom predikstolen, mellan 1734-37 byggdes som sagt vad sakristian och 1744 drabbades Öregrund av en stadsbrand som bl a drabbade prästgården.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Blekt Karin, ”Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län”, Uppsala, 1997

Hogdal Jon, ”Liv och landskap i Uppsala län”, Uppsala, 1993

Rosell Ingrid, ”Öregrund kyrka”, Upplands kyrkor VIII, Uppsala, 1964

Godsägarens död

 Den 7 juli 1890 omkom den ogifte godsägaren Peder Hammarskjöld genom en olyckshändelse på Vängsjöberg (på adelsvapen heter han Per). 

Från Adelsvapen

född 1837-06-04. Förvaltare vid Kristinelund i Arby socken, Kalmar län 1866 till omkr. 1873. Arrenderade därefter under ett par år Ullevi nära Grenna, varefter han blev förvaltare på Kölby i Ljungby socken, Kalmar län. Död ogift 1890-07-07 genom olyckshändelse på Vängsjöberg. Tillträdde efter moderns död sistnämnda fideikommissegendom men övertog ej skötseln av densamma förrän våren 1888.

Han var son till Mikael Johan Hammarskjöld (1805-69) och hans fru Johanna Karolina Maria af Uhr (1813-80), paret fick fyra barn mellan 1836-49, han kom som nummer två. Enligt dödbokens för Gottröra socken så förorsakade såväl hjärnslag som lungslag själva olyckshändelsen. Han blev 53 år, en vecka och tre dagar gammal i samband med olyckshändelsen. 

Källor

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Hammarskjöld_nr_135

Dödboken 1877-94, Gottröra socken, Riksarkivet 

Källnot Skriftställaren har till minnes att det var en ganska rik person som försvann från sitt hem i Vängsjlberg under samma tidpunkt och denna person återfanns död i skogen.

Fattig kvinna bad om hjälp

 I en rättegångsärende i Aftonbladet den 15 augusti 1850 så stod det om en fattig kvinna som kom in på polisstationen i den kungliga huvudstaden och hon var orolig för sin 12-åriga son som hade gjort saker som modern inte gillade. Sonen hade bl a bestulit kontanter hos grannar och andra personer, uppenbarligen såg modern risken och ville en sträng man skulle ta tag i pojken så han kom på bättre tankar. Hon ville med hjälp av poliskommisaren Bergman att pojken skulle hamna på ett hem för vanartiga pojkar. Kvinnan hade besökt polisen vid ett par tillfällen eftersom polisen inte var intresserad för att hjälpa henne. Poliskommisaren ansåg inte att det var värt att behålla ett sådant vanartigt barn i häktet under några dagar. Han gav modern rådet att använda alla medel för att pojken skulle komma bort ifrån idén att bestjäla pengar.

(Tidigare publicerat)

Skogseldar 1903

 Från BiSOS(Skogsväsendet)

Skogseldar hafva under berättelseåret i anseende till
den regniga sommaren endast förekommit i ringa omfattning.
Följande mera afsevärda områden hafva dock härjats
af eld, nämligen: i Storbackens revir å kronoparken Sjellerimåive
280 har, i Kalix revir å Björkfors f. d. privilegieskog
50 har och i Södra Lycksele revir å kronoparken
Grålandet 375 har. A dessa områden utstämplades 8,281
brandskadade träd till försäljning. I öfrigt hafva å olika
ställen, i landet mindre skogseldar uppstått å de allmänna
skogarna, därvid sammanlagdt omkring 120 har skogsmark
öfvergåtts af elden.

De brända träden kom iallafall till användning och i Norrland utnyttjade man bränt virke till allehanda ändamål. Skogsbränder eller skogseldar som det hette på den tiden var ju mer eller mindre vanligt förekommande. Känner till en större skogsbrand i Uppland och delvis i Västmanland(Västerlövsta socken var en av de socknar som var involverade i branden), men minns inte i dagsläget när det var. Men branden var iallafall på en stor yta.

(Tidigare publicerat)