Stöld från kyrkogården

I en rättegångssak som publicerades i Göteborgsposten den 20 januari 1874 handlade om änkan Karolina Hammarlund från Gamla Lödöse som förut varit straffat för stölder. I detta brottsmål hade hon i slutet på december tagit åtskilliga tefat och glasburkar med blommor från gravarna på den Nya begravningsplatsen i Göteborg. Hon dömdes av Göteborgs rådhusrätt till ett år och sex månaders straffarbete och vanfrejd över sju år.

(Tidigare publicerat)

Fruktsam sugga

 I Södermanlands läns tidning den 4 januari 1878 gick det att läsa om en sugga som hade fött fram 41 kullingar under ett år och sedan kom en liten upprepning.

1:a gången: 11

2:a gången: 16

3:e gången: 14

Det kanske var en ovanlighet och detta inträffade i Asige socken i Halland.

(Tidigare publicerat)

Katter i människans tjänst

 Katter i människans tjänst

 
Det var en notis i Uppsala Nya Tidning som handlade om att staten "anställde" katter för att hålla reda på oönskade gäster i packhuslagren. I notisen står det att hos generaltullstyrelsen lär packhusstyrelsen i Stockholm hafva begärt ett anslag på 100 kronor till anställande af två kattor i packhuset, för att hålla råttorna, som lära grassera väldiga i packhuslagren, på mattan. Men generaltullstyrelsen lär icke hafva varit benägen att bevilja anslaget i fråga utan få väl kattorna ännu en tid vänta på anställning. Man kan ju nästan tänka sig att en del blev förstört p g a råttornas massiva jakt på mat och desto fler dessa individer är, ju mer ansträngt måste det vara för packhusets personal. Men riksdagen sammanträdde iallafall inte om detta problem, så man kan ju också tänka sig att en annan okänd lösning kom till stånd angående om detta problem.

Källor:

Svarskatalogen, konselj, Riksarkivet
UNT, 29 december 1890

Typexempel annonser

 Från Stockholmstidningen 30 januari 1891!!!

Ångloket Vaulunder

 Det var ett ånglok som tillverkades sav Kristinehamn Mekaniska Verkstad 1876 med nr 17. Loket tjänstgjorde på den tio kilometer långa banan mellan Surahammar och egendomen Lisjö i Västmanland. På denna järnväg fraktade man bränntorv och lantbruksprodukter, spårvidden var 1093 mm. I augusti 1926 ställdes trafiken in på denna järnväg och loket blev museilok på bruksmuseet i Surahammar..

Källor:

Gyllenberg Bo, ”Surahammar 1926”, Smb-Bladet 3/1996

Karlsson Lars-Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2015

Norsesund järnvägsstation

 Norsesund ligger dryga milen väster om Alingsås och längs med Västra stambanan. När järnvägsstationen öppnades den 1 september 1867 så hade den klass V på stationen. I slutet på 1910-talet hade stationen ett frilastsspår för 15 vagnar och en lastkaj för sex vagnar. Godshanteringen drogs in på 1960-talet och blev då nedklassat som hållplats i maj 1986. Stationshuset byggdes i ett enkelt trähus med enbart en våning.

Källor:

Driftplatser, Sveriges järnvägsmuseum

Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1920

Sveriges järnvägsstationer (lista), Sveriges järnvägsmuseum

Biskopskulla järnvägsstation

 Denna station fanns med när UEJ (Uppsala-Enköpings järnväg) öppnades för trafik 1912. Biskopskulla järnvägsstation låg 29,2 km från Uppsala Norra och 13,1 km från Enköping. I Biskopskulla anlades ett rundspår på 107 meter och ett stickspår åt Uppsalahållet på 65 meter med lastkaj. Själva stationshuset var av samma typ som exempelvis Balingsta och Navestabro, fast i mindre storlek. När den stora kraftställverket vid Hamra började att byggas under 1960-talet så anlades det ut bredspår för lyftkran i det större formatet eftersom man skulle transportera dit transformatorer.

Källor:

”Järnvägsstationer (lista), Sveriges järnvägsmuseum

Nilson Olle, ”Tågtider”, 2015

Olofsson Carl, ”Sveriges järnvägar”, Stockholm, 1920

Rundblad Per, ”Uppsala-Enköpings järnväg”, Malung, 1986