Man vet att det fanns följande redovisade gifta bönder i några socknar i Västergötland under år 1610; Berghem 77, Fotskäl 98, Grimmared 42, Gunnarsjö 31, Istorp 77, Kinnarumma 56, Kungsäter 44, Älekulla 40, Öxabäck 36 och Örby 120. Man kan räkna med att de flesta eller en relativt andel av dem var huvudpersoner i sina respektive hushåll. Man kan även räkna fram olika fiskala hushåll så hade t ex de gotländska socknarna Lau och När 22 och 44 hushåll för året 1620. Om man har de kända hushållstorlekarna för Falbygden på 5,9 för året 1619, 7,8 för den norrländska socknen Bygdeå 1620 och 5,56 för landskapet Närke 1628. Så kan man räkna med att Lau och När hade en folkmängd omkring 132 för Lau och 264 för När (räknad på sex).
Vissa områden i Närke 1555 hade Kräklinge 58 s k enheter medan Kumla hade 127 samt Viby 130. I exempelvis Kräklinge fanns det 15 skatte, 6 kyrko, 9 klockar och 22 frälse under detta år. I de småländska socknarna Askeryd och Marbäck 54 och respektive 53 gårdar under året 1600.
T ex för den värmländska socknen Hammarö så fanns det 37 hushåll enligt jordeboken 1571, 34 under 1580 och 38 under 1600. Man kan dra slutsatsen att folkmängden ökade i denna socken mellan 1571 och 1600. I Slaka socken söder om Linköping fanns det 31 brukningsgårdar 1627 och det blev en minskning med tre sådana enheter 1633, sedan kom det en ytterligare minskning, kan man tyda att det var en folkminskning då???
Källor:
Andersson-Palm Lennart, ”Människor och skördar”, Göteborg, 1993
”Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-2000”, Göteborg, 2000
Brunius Jan, ”Bondebygd i förändring”, Lund, 1986
Bååth Kåthe, ”öde sedan den stora döden var”, Lund, 1983
Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet
Larsson Lars-Olov, ”Bönder och gårdar i stormaktstidens Sverige, Växjö, 1987
Österberg Eva, Kolonisation och kriser”, Varberg, 1977
