Fransmännen började med glasmålningar i kyrkorna

Glasmålningar har varit känt sedan 900-talet när Saint Rearl i den nutida franska staden Reims fick det. Det var förstås de gotiska kyrkorna med höga fönster som glasmålningarna fick sitt genombrott. Men det var under 1100-talet som dessa blev allt vanligare i Frankrike och i Sverige var det fr o m 1230-talet som de äldsta glasmålningarna är ifrån. i Dalhem kyrka på Gotland finns det en glasmålning som föreställer Sankta Margareta från den ungefärliga tidsperioden 1250-80 och i dagsläget finns det ingen uppgift om några äldre glasmålningar i Sverige. Det är antagligen en gotländsk kyrka som har Sveriges äldsta fönstermålning och enligt "Medeltidens ABC" är det bara på Gotland som glasmålningar från tidig medeltid kan studeras.

Källor:

"Konsten i focus", Stockholm, 1976
Liepe Lena, "Medeltiden", Svensk konst och visuell kultur", Kristianstad, 2007
Lindgren Mereth,, "Glasmålningarna", Signums svenska konsthistoria", Den gotiska tiden, Lund, 1996
"Medeltidens ABC", Falun, 2002

Ihjälslagna officerare

Den 20 november 1700 anföll Sverige under Karl XII den ryska besittningen i Narva. En snöstorm tilltog under svenskarnas framryckning och lyckades således att överraska ryssarna som flydde ner mot den smala bron över Narvafloden. Själva bron brast när tusentals flydde över den. Under kaoset passade de ryska soldaterna att slå ihjäl officerarna som var illa omtyckta och även de utländska officerarna mötte samma öde. De svenska förlusterna var drygt tusen i de stridigheter som uppstod i samband med slaget medan ryssarna förlorade mellan 6 000-18 000 man.

Källor:

Hårdstedt Markus, "Och en mot tre ställdes", i Svenska slagfält, Värnamo, 2005
Sundberg Ulf "Svenska krig 1520-1814", Stockholm, 1998

Norsholmen

Gotlands Fårö kalk AB med säte i Stockholm började 1916 med en omfattande kalkbrytning med egen utskeppningshamn i Norsholmen på norra Fårö. Efter fem års brytning trädde företaget i likvidation.

Källor:

"Industrilok på Öland & Gotland, 1983
"Järnvägsdata", 1999

Hade med sig på resor

En man med namnet Per från Lännaby hade med sig följande när han deltog i en s k bondeseglation 1624 och vad han hade med sig på sina resor under detta år.
Bark 24 tunnor
Breda bräder 1 tolft
Sågbräder 1 tolft
Höns 2 stycken
Smör ½ lispund
Ägg 40 stycken
Mjölk 40 kannor
Spisöl ½ tunna

Han var bosatt i Länna socken i Roslagen.

Källa: "Lännabygden", 1994

Skogsskjulet i Lerum

Under mina yngre år vistades jag i Lerum utanför Göteborg och inte så långt ifrån där min farmor bodde fanns det ett litet skjut med massa lerföremål som prydnader. Det lilla skjulet var i lövskogen i närheten av den östra avfarten av motorvägen och när jag besökte platsen i november 2010 var skjulet borta.

York City under luppen

York City bildades 1922 och blev såväl profesionell som "företag" på samma gång. Klubbens första match i ligan var mot Wigan Borough på bortaplan den 31 augusti 1929 i division 3(Norra) och de vann med 2-0. En av målskyttarna var Reg Stockill som dessutom var 15 år och 281 dagar, han blev den yngste som har spelat en ligamatch för klubben. Tittar man längre fram i tiden så gick klubben upp från division 4 år 1971 till tvåan tre år senare. Klubbens främsta placering är 15:e plats i gamla division 2 säsongen 1974-75 med 38 poäng från 14 vinster samt 10 oavgjorda. Klubbens första match i division 2 var 1-1 mot Aston Villa på hemmaplan den 17 augusit 1974. Mot samma klubb som de även fick erfara säsongens största förlust mot på Villa Park den 14 december med 0-4. Säsongen efter fick de lämna finrummet när de blev näst sist och aldrig kommit tillbaka dit, säsongen 2016-17 slutade de långt nere i Northern League (5:e liganivån).

Källor:

"Rothmans Football Yearbook", 1999-2000
Smailes Gordon, "Football League Records", Derby, 1992
Wikipedia, engelsk-språkliga, "York City"

Innan Herrljunga blev järnvägsknut

År 1860 fanns det 81 hushåll i Herrljunga socken i Västergötland och fem år senare fanns det 40 brukningsenheter samt 27 jordtorp i socknen. Västra stambanan blev klar mellan Vårgårda-Falköping den 5 oktober 1858 och då hade inte linjerna till Vänersborg (Uddevalla) och respektive Borås inte blivit byggda. Men fr o m 1860-talets andra hälft blev det fart på verksamheten och stationsgatan med stationen blev färdigt först 1864 sedan bilinjerna hade öppnats för allmän trafi.

Källor:

BiSOS ("Jordbruk och boskapsskötsel" 1860 samt "Befolkning" 1865)
"Järnvägsdata", 1999
Johnsson Anders, "Fånga platsen", 2008