Prästgården i Biskopskulla socken har medeltida ursprung medan den nuvarande är från mitten av 1700-talet. I början av 1900-talet upptäckte man att det fanns arsenik i själva byggnaden.
Källor:
Egen samling
"Mälarvik och skogsbygd", Uppsala, 1993
lördag 1 augusti 2015
Sjövägen mellan Uppsala och Stockholm
Ångbåtstrafiken mellan Uppsala-Stockholm inleddes 1822, år 1849 kom det första propellerfartyget och det sista ångbåten gick 1939.
Källa: Anders Johnsson, "Fånga platsen", 2008
Källa: Anders Johnsson, "Fånga platsen", 2008
måndag 27 juli 2015
Olycka med pilbåge
Enligt källan var pilbågsskjutning populärt hos ungdomar även under mitten av 1800-talet. Genom oförsiktighet så en pojke i Vänersborgstrakten att träffa en annan pojke i ögat med en pil. Pojken var tvungen att bli opererat på sjukhus och ändå blev han blind på det olyckliga ögat. Hur det gick för den andra pojken framkom inte i notisen, denna händelse utspelades den 28 april 1859.
Källa: Göteborgsposten 30 april 1859
Källa: Göteborgsposten 30 april 1859
Kuggningar
Till folkskoleseminariet i Kalmar ansökte 110 personer till läsåret 1895-96 och endast 36 av de sökande lyckades genomföra examen, det meddelade Södermanlands Läns Tidning den 5 september 1895.
"Prins August"
Det är Sveriges äldsta kvarvarande ånglok och inom denna grupp tillverkade det 45 exemplar. Detta ånglok tillverkades 1856 på Beyer & Peacock Co i Manchester i England som var en av de mest ansedda av de brittiska tillverkarna fram till sekelskiftet. Sex lok levererades till Statens Järnvägar 1856 varav tre till Södra stambanan som liksom den västra öppnade sina första etapper under detta år. De lok som levererades till Södra Stambanan fick namnen efter de tre prinsarna Carl, Oscar och August. när dessa två stambanor blev förenade kom de under samma lokserie(littera). Litterasytemet i Sverige infördes 1876 och då fick de 45 loken litteran B, senare Bb p g a ett pannbyte och Prins August gick i trafik till 1905 när avställningen ägde rum i avvaktan på järnvägsmuseum, detta lok finns på järnvägsmuseet i Gävle.
Källor:
"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
"Järnvägsdata", 1999
steamindex.org
Källor:
"Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
"Järnvägsdata", 1999
steamindex.org
onsdag 8 juli 2015
Efterlysning av en påträffat död man i Uppsala 1838
Vid månadsskiftet oktober/november hittades en död man vid Svartbäckstullen i Uppsalas norra delar. Det fanns ingenting som man kan fastställa hans intentitet i fråga om papper, kvitto eller någonting annat. Han låg vid den allmänna landsvägen mot Gävle och han verkar vara ganska välmåligt.
Från landshövdingskungörelsen i Uppsala den 5 november 1838
Han var troligen mellan 30 – 40 år gammal, mörkt hår, bruna polisonger och klädd i en
gammal blågrå rock, randig brunbottnig väst, mörkblå korttröja med järnknappar, blå
linnebyxor, blårandig bomullshalsduk, becksömsstövlar och svart hatt. Hos honom påträffades två glasflaskor innehållande droppar.nting av ledtrådar för att fastställa hans ursprung....
I rapporten finns det också om att motsvarande efterlysning kommer att skickas ut från Stockholm.
Källa: Landshövdingens kungörelser, utforsk.se(länk dit finns här nedanför), s 128
(Tidigare publicerad)
Från landshövdingskungörelsen i Uppsala den 5 november 1838
Han var troligen mellan 30 – 40 år gammal, mörkt hår, bruna polisonger och klädd i en
gammal blågrå rock, randig brunbottnig väst, mörkblå korttröja med järnknappar, blå
linnebyxor, blårandig bomullshalsduk, becksömsstövlar och svart hatt. Hos honom påträffades två glasflaskor innehållande droppar.nting av ledtrådar för att fastställa hans ursprung....
I rapporten finns det också om att motsvarande efterlysning kommer att skickas ut från Stockholm.
Källa: Landshövdingens kungörelser, utforsk.se(länk dit finns här nedanför), s 128
(Tidigare publicerad)
Etiketter:
efterlysning,
Händelser,
Kriminalhistoria
måndag 29 juni 2015
Järnvägshistoriska notiser 6
Första järnvägsplanteringen i Sverige
Den första planteringen som anlades vid en järnvägsstation var i Frövi 1858 och som ändrades för första gången 1901. Under nästföljande år anlades planteringar på sex stationer varav fyra av dessa var utefter Västra stambanan. I Uppsala planterades de första rabatterna 1873 medan själva järnvägsparken anlades tre år senare.
Källor:
Björk Tomas, "1800-talet", Konst och visuell kultur i Sverige efter 1809, Kristianstad, 2007
"Statens järnvägar", band II, Stockholm, 1906
Sylfaste
Sylfaste var ett mejeri på Gotland och 1946 fanns det en 180 meter lång rälsbana som gick på trästolpar fram till Gotlands järnvägar, denna rälsbana var borta fyra år senare.
Källa: Spårläget 3/2010
Norrlandstrafik
Det enskilda järnvägsbolaget Gävle-Ockelbo järnväg (GOJ) kom under statens försorg den 1 juni 1938 sedan sträckan hade varit arrenderat av SJ sedan sju år tillbaka. Under 1950-talet började norrlandstågen att gå mellan Gävle och Ockelbo för att sedan vara regelmässigt fr o m 1968.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Buaholmstunneln
Denna tunnel anlades längs med Västergötland-Göteborgs järnvägar (VGJ) och den är 140 meter långt. Den ligger fyra kilometer söder om Sjövik och blev färdigt 1900 medan nedläggningen skedde 1967. Den används numera som gång- och cykeltunnel.
Källor:
Egen notering, besök på platsen i början av 1990-talet
"Järnvägsdata", 1999
Tågpersonalens löner
År 1890 kunde man tjäna som följande på tåg hos Statens järnvägar under hela året; lokförare 1 800 kronor, konduktören 1 500 kronor, eldaren 1 080 kronor och bromsaren 660 kronor. På den tiden var en krona värd ca 50-60 kronor i dagens penningvärde.
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994
Ångfinkor
De första ångfinkorna var ombyggda godsfinkor och mellan 1916-21 nybyggdes tjugo tvåaxliga ångfinkor på SJ:s centralverkstad i Örebro. På den tiden krävdes det att det fanns ångfinkor i passageraretågen under vintern och som var till för uppvärmning i vagnarna. Hos SJ litterades dessa vagnar som F2d och idag finns 13 av dessa vagnar bevarade, de var i tjänst fram till början av 1960-talet. På Sveriges järnvägsmuseum i Gävle finns bl a nummer 25617 och denna ångfinka står i ett f d beredsskapsbod i orörd utförande.
Källa: Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Uppsala lokstall
Man började att riva lokstallet i Uppsala under maj/juni och var helt borta inför semestern. Under hösten har man fört bort högar efter byggnadsrester och asfalterat om under höstmånaderna. Allt hände under 2014 och har vid några tillfällen tagit kort på platsen.
Några bilder från våren i fjol finns i denna länk:
http://stephannium-mm.blogspot.se/2014/05/rivning-av-lokstallet-i-uppsala.html
Första signalställverket
Landets första signalställverk installerades på Korsnäs station i Dalarna 1890 och det var en station längs med Gävle-Dala järnväg som kom under staten 1948.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Y7 1224
Denna rälsbuss med litteran YBo7 och efter 1970 Y7 med SJ-nummer 1224 var den enda rälsbussen som målades i paprikarött färg och detta hände vid en okänd tidpunkt. Den tillverkades 1958 av Märstaverken i Eksjö och slopades 1980, den blev då tjänstevagn hos SJ, därefter hamnade den f d rälsbussen hos Banverket.
Källor:
Diehl Ulf & Lennart Nilsson, "Lok och vagnar 3", Trelleborg, 1994
Fors m fl, Rälsbussar", Stockholm, 2008
Låg på spåret
Den 2 juli 1908 hade en man lagt sig på Hammarkindsbanan utanför Valdemarsvik för att sova och när tåget kom så avled han p g a överkörning. Om han var berusat eller inte framgick inte i notisen.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 juli 1908
Bispår i Uppsala 1919
I Uppsala fanns 1919 bispår till hamnen som ägdes av Uppsala stad som såväl SJ som Stockholms-Roslagens järnvägar trafikerade medan Uppsala Östra hade ett bispår till valskvarnen.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
***P g a att det inte hade kommit någon sammanställning med järnvägsnotiser sedan 2011 så blev denna notissamling större än tidigare utgåvor.
Den första planteringen som anlades vid en järnvägsstation var i Frövi 1858 och som ändrades för första gången 1901. Under nästföljande år anlades planteringar på sex stationer varav fyra av dessa var utefter Västra stambanan. I Uppsala planterades de första rabatterna 1873 medan själva järnvägsparken anlades tre år senare.
Källor:
Björk Tomas, "1800-talet", Konst och visuell kultur i Sverige efter 1809, Kristianstad, 2007
"Statens järnvägar", band II, Stockholm, 1906
Sylfaste
Sylfaste var ett mejeri på Gotland och 1946 fanns det en 180 meter lång rälsbana som gick på trästolpar fram till Gotlands järnvägar, denna rälsbana var borta fyra år senare.
Källa: Spårläget 3/2010
Norrlandstrafik
Det enskilda järnvägsbolaget Gävle-Ockelbo järnväg (GOJ) kom under statens försorg den 1 juni 1938 sedan sträckan hade varit arrenderat av SJ sedan sju år tillbaka. Under 1950-talet började norrlandstågen att gå mellan Gävle och Ockelbo för att sedan vara regelmässigt fr o m 1968.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Buaholmstunneln
Denna tunnel anlades längs med Västergötland-Göteborgs järnvägar (VGJ) och den är 140 meter långt. Den ligger fyra kilometer söder om Sjövik och blev färdigt 1900 medan nedläggningen skedde 1967. Den används numera som gång- och cykeltunnel.
Källor:
Egen notering, besök på platsen i början av 1990-talet
"Järnvägsdata", 1999
Tågpersonalens löner
År 1890 kunde man tjäna som följande på tåg hos Statens järnvägar under hela året; lokförare 1 800 kronor, konduktören 1 500 kronor, eldaren 1 080 kronor och bromsaren 660 kronor. På den tiden var en krona värd ca 50-60 kronor i dagens penningvärde.
Källa: Björn Kullander, "Sveriges järnvägs historia", 1994
Ångfinkor
De första ångfinkorna var ombyggda godsfinkor och mellan 1916-21 nybyggdes tjugo tvåaxliga ångfinkor på SJ:s centralverkstad i Örebro. På den tiden krävdes det att det fanns ångfinkor i passageraretågen under vintern och som var till för uppvärmning i vagnarna. Hos SJ litterades dessa vagnar som F2d och idag finns 13 av dessa vagnar bevarade, de var i tjänst fram till början av 1960-talet. På Sveriges järnvägsmuseum i Gävle finns bl a nummer 25617 och denna ångfinka står i ett f d beredsskapsbod i orörd utförande.
Källa: Bevarandeplan för järnvägsfordon", Gävle, 2004
Uppsala lokstall
Man började att riva lokstallet i Uppsala under maj/juni och var helt borta inför semestern. Under hösten har man fört bort högar efter byggnadsrester och asfalterat om under höstmånaderna. Allt hände under 2014 och har vid några tillfällen tagit kort på platsen.
Några bilder från våren i fjol finns i denna länk:
http://stephannium-mm.blogspot.se/2014/05/rivning-av-lokstallet-i-uppsala.html
Första signalställverket
Landets första signalställverk installerades på Korsnäs station i Dalarna 1890 och det var en station längs med Gävle-Dala järnväg som kom under staten 1948.
Källa: "Järnvägsdata", 1999
Y7 1224
Denna rälsbuss med litteran YBo7 och efter 1970 Y7 med SJ-nummer 1224 var den enda rälsbussen som målades i paprikarött färg och detta hände vid en okänd tidpunkt. Den tillverkades 1958 av Märstaverken i Eksjö och slopades 1980, den blev då tjänstevagn hos SJ, därefter hamnade den f d rälsbussen hos Banverket.
Källor:
Diehl Ulf & Lennart Nilsson, "Lok och vagnar 3", Trelleborg, 1994
Fors m fl, Rälsbussar", Stockholm, 2008
Låg på spåret
Den 2 juli 1908 hade en man lagt sig på Hammarkindsbanan utanför Valdemarsvik för att sova och när tåget kom så avled han p g a överkörning. Om han var berusat eller inte framgick inte i notisen.
Källa: Uppsala Nya Tidning 4 juli 1908
Bispår i Uppsala 1919
I Uppsala fanns 1919 bispår till hamnen som ägdes av Uppsala stad som såväl SJ som Stockholms-Roslagens järnvägar trafikerade medan Uppsala Östra hade ett bispår till valskvarnen.
Källa: Carl Olofsson, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
***P g a att det inte hade kommit någon sammanställning med järnvägsnotiser sedan 2011 så blev denna notissamling större än tidigare utgåvor.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)