Belfastklubben Glentoran vann den nordirländska cupfinalen 1973 med 3-2 mot Linfield och fick därmed en plats i cupvinnarcupen säsongen 1973-74. Under denna säsong kom Glentoran inte bland de tre främsta i ligan, däremot gick det bättre i cupvinnarcupen och det brukar inte heller gå bra för i de internationella cuperna. Men nu blev det ett litet undantag; i den första omgången mötte de rumänska Chimin Ramnica, efter 2-2 på bortaplan vann Glentoran med 2-0 på hemmaplan. I den andra omgången mötte de norska Brann från Bergen och efter 1-1 i Norge vann de med 3-1 på hemmaplan. I kvartsfinalen mötte de Borussia Mönchengladbach som hade sin storhetstid under detta decennium. De föll med 0-2 på hemmaplan och förlorade sedan med 0-5 på bortaplan.
Källor:
Oliver Guy, "The Guiness book of world soccer", Enfield, 1995
Rollin Jack, "The Football fact book", Enfield, 1990
torsdag 13 juli 2017
Urban målare
Han fick mer eller mindre stå i bakgrunden av en annan målare under medeltiden nämligen Albertus Pictor. Urban Målare dog cirka 1570 och trots att han inte uppenbarligen var född när Pictor dog så fick han inte den uppmärksamhet som han förtjänade. Hans kända verk var Vädersolstavlan som hänger i Stockholms Storkyrka. Denna tavla var den första autentiska bilden på Stockholm och framför allt är den äldsta kända dokumenterade bilden.
Källor:
Brander-Jonsson Hedvig, "Vasatiden", Svensk konst och visuell kultur", 1000-1809, Kristianstad, 2007
NE (CD-rom); "Urban Målare"
Källor:
Brander-Jonsson Hedvig, "Vasatiden", Svensk konst och visuell kultur", 1000-1809, Kristianstad, 2007
NE (CD-rom); "Urban Målare"
Vigelsbo gruvor
Detta gruvområde ligger i Valö socken i nordöstra Uppland och förbi gruvan drogs också det s k Lövstaspåret från Dannemora-Hargs järnväg. I Vigelsbo gruvor började man att bryta järnmalm under mitten av 1600-talet och driften nedlades 1925, då fanns endast vattenfyllda gruvhål kvar.
Citering från Wikipedia
År 1918 hade Dannemora-Hargs järnväg (senare uppköpt av Stockholms-Roslagens järnvägar) kommit fram till Vigelsbo i bygget av sin bibana som nådde Lövstabruk 1926, några månader efter brukets nedläggning. Samma år blev även Vigelsbo gruvor nedlagda. Därefter användes banan för transport av skogsprodukter fram till 1952 samt torvströ från torvströfabriken i Gubbo fram till 1954. Banan revs upp 1956–1957.
Vigelsbo nedlades alltså på 1920-talet medan de flesta av anläggningarna började att rivas under 1950-talet sedan järnvägsdriften också blivit nedlagt sedan man hade lagt ner järnhanteringen i Lövstabruk. Ett exempel man hann bygga fundamenten till en bro strax söder om Lövstabruk, men inte dra linjen ända fram till denna ort. Driften i Vigelsbo pågick i drygt 300 år och under denna tid hann man öppna två schakt. Det djupaste schaktet var Eggesunds schakt som öppnades 1886 och man kom ner till 300 meter under jord. Det äldsta gruvhålet var Storgruvan som skulle bli ett samlat namn över hela gruvområdet och den stora öppningen till Storgruvan hade tillkommit genom tillmakning. Apropå själva järnvägslinjen blev det dess sista uppgift att frakta bort rivningsrester från bl a Vigelsbo.
Källor:
Agrell Harald m fl, "Lövstabanan och dess minnen", Roslagsexpressen nr 1/97
"Bygd att vårda", del 2, Uppsala län, Uppsala, 1984
Fornminnesregistret
Järnvägsdata, 1999
"Vigelsbo gruvor", Östhammar, 1993
Wikipedia, Vigelsbo
Citering från Wikipedia
År 1918 hade Dannemora-Hargs järnväg (senare uppköpt av Stockholms-Roslagens järnvägar) kommit fram till Vigelsbo i bygget av sin bibana som nådde Lövstabruk 1926, några månader efter brukets nedläggning. Samma år blev även Vigelsbo gruvor nedlagda. Därefter användes banan för transport av skogsprodukter fram till 1952 samt torvströ från torvströfabriken i Gubbo fram till 1954. Banan revs upp 1956–1957.
Vigelsbo nedlades alltså på 1920-talet medan de flesta av anläggningarna började att rivas under 1950-talet sedan järnvägsdriften också blivit nedlagt sedan man hade lagt ner järnhanteringen i Lövstabruk. Ett exempel man hann bygga fundamenten till en bro strax söder om Lövstabruk, men inte dra linjen ända fram till denna ort. Driften i Vigelsbo pågick i drygt 300 år och under denna tid hann man öppna två schakt. Det djupaste schaktet var Eggesunds schakt som öppnades 1886 och man kom ner till 300 meter under jord. Det äldsta gruvhålet var Storgruvan som skulle bli ett samlat namn över hela gruvområdet och den stora öppningen till Storgruvan hade tillkommit genom tillmakning. Apropå själva järnvägslinjen blev det dess sista uppgift att frakta bort rivningsrester från bl a Vigelsbo.
Källor:
Agrell Harald m fl, "Lövstabanan och dess minnen", Roslagsexpressen nr 1/97
"Bygd att vårda", del 2, Uppsala län, Uppsala, 1984
Fornminnesregistret
Järnvägsdata, 1999
"Vigelsbo gruvor", Östhammar, 1993
Wikipedia, Vigelsbo
Folkmängden i Sverige innan 1700-talets mitt
I Sverige instiftades Tabellverket 1749 och då blev det lättare att följa dess folkmängdsuppgifter på mer överskådligt sätt. Det finns dock en del artiklar och avhandlingar inom akademisk press som behandlar Sveriges befolkning innan 1749.
En av de äldsta artiklarna som man kan få fram vissa befolkningsuppgifter är Gösta Boethius artikel "Borglägerspenningar, smörtionde och kotal i Norrland 1554-1602"som publicerades i Historisk Tidskrift 1928. Artikeln innehåller inte direkt befolkningsuppgifter men innehåller uppgifter om hur många bönder som hade kor och eftersom förr i tiden kontraktades män som huvudpersoner i olika längder. Kvinnor tog över som huvudpersoner i den dåvarande bokföringen om de har blivit änkor. Man kan se hur många bönder som hade kor och på det sättet kan man få ett inblick över hur många hushåll det fanns på den tiden.
År 1557 hade exempelvis sex bönder i Hälsingland 20 kor varav två från Skog socken och i denna socken var det 53 bönder som hade kor. Då man dra en liten slutsats att det fanns minst 53 hushåll i denna socken och år 1600 var det 57 bönder som hade kor.
År 1600 fanns det 255 bönder som hade kor i Bollnäs socken, 314 i Alfta, 239 i Järvsö samt i Delsbo, 255 i Ljusdal och 160 i Forsa, en liten vy över hur många bönder med egna hushåll i dessa socknar som fanns så.
Under 1500-talet började expansionen av ny bebyggelse att ta fart och på flera håll i landet ökade bebyggelseutvecklingen mer än dubbelt. En slutsats kan då dras att befolkningen ökade trots ideliga krig som drabbade Sverige mellan 1500- till mitten av 1700-talet. samt en del missväxter. Lennart Andersson-Palm har räknat fram folkmängden med hjälp av bl a hjälp av mantalslängden. Man känner till att det var folkminskning p g a missväxter under 1690-talet och pesten 1710, annars så ökade landets befolkning i princip under denna tidsperiod. Han räknade fram att Sverige hade 1 133 710 invånare 1664 och 1 711 255 invånare 1748.
Källor:
Andersson-Palm Lennart, "Livet, kärleken och döden", Göteborg, 1993
Boethius Gösta, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal", Historisk tidskrift, 1928
Gaunt David, "Familj, hushåll och arbetsuppgifter", Scandia, 1976
Hannerberg David, "En närkessockens folkmängd och spannmålsproduktion på 1690-talet", i studier tillägnade Helge Nilsson, Lund, 1942
Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion----en forskningsöversikt", Scandia, 1987
En av de äldsta artiklarna som man kan få fram vissa befolkningsuppgifter är Gösta Boethius artikel "Borglägerspenningar, smörtionde och kotal i Norrland 1554-1602"som publicerades i Historisk Tidskrift 1928. Artikeln innehåller inte direkt befolkningsuppgifter men innehåller uppgifter om hur många bönder som hade kor och eftersom förr i tiden kontraktades män som huvudpersoner i olika längder. Kvinnor tog över som huvudpersoner i den dåvarande bokföringen om de har blivit änkor. Man kan se hur många bönder som hade kor och på det sättet kan man få ett inblick över hur många hushåll det fanns på den tiden.
År 1557 hade exempelvis sex bönder i Hälsingland 20 kor varav två från Skog socken och i denna socken var det 53 bönder som hade kor. Då man dra en liten slutsats att det fanns minst 53 hushåll i denna socken och år 1600 var det 57 bönder som hade kor.
År 1600 fanns det 255 bönder som hade kor i Bollnäs socken, 314 i Alfta, 239 i Järvsö samt i Delsbo, 255 i Ljusdal och 160 i Forsa, en liten vy över hur många bönder med egna hushåll i dessa socknar som fanns så.
Under 1500-talet började expansionen av ny bebyggelse att ta fart och på flera håll i landet ökade bebyggelseutvecklingen mer än dubbelt. En slutsats kan då dras att befolkningen ökade trots ideliga krig som drabbade Sverige mellan 1500- till mitten av 1700-talet. samt en del missväxter. Lennart Andersson-Palm har räknat fram folkmängden med hjälp av bl a hjälp av mantalslängden. Man känner till att det var folkminskning p g a missväxter under 1690-talet och pesten 1710, annars så ökade landets befolkning i princip under denna tidsperiod. Han räknade fram att Sverige hade 1 133 710 invånare 1664 och 1 711 255 invånare 1748.
Källor:
Andersson-Palm Lennart, "Livet, kärleken och döden", Göteborg, 1993
Boethius Gösta, "Borglägerpenningar, smörtionde och kotal", Historisk tidskrift, 1928
Gaunt David, "Familj, hushåll och arbetsuppgifter", Scandia, 1976
Hannerberg David, "En närkessockens folkmängd och spannmålsproduktion på 1690-talet", i studier tillägnade Helge Nilsson, Lund, 1942
Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Myrdal Janken, "1500-talets bebyggelseexpansion----en forskningsöversikt", Scandia, 1987
söndag 9 juli 2017
Sportnotiser 17 (Brittisk fotboll)......Kort!
Mållöst under den första ligasäsongen
Det var endast två mållösa matcher under den engelska ligans första säsong 1888-89, dels Accrington-Preston den 20 oktober och dels Stoke-Everton den 15 september. Det var en division med tolv klubbar som startade den första säsongen i England.
Källa: Gordon Smailes, "Football League Records", Derby, 1992
Blyth miste sin son
Målvakten Jim Blyth som bl a stod för Coventry City, Hereford United och Birmingham City under 1970-talet och början på 1800-talet. Miste sin son i samband med ett bråk utanför en nattklubb i orten Hinchley 1993.
Källa: Tony Matthews, "Birmingham City---A complete record", Derby, 1995
Kvartsfinalkvartetten
Skotska ligaklubben Stenhousemuir gick till kvartsfinal i skotska cupen 1933, 1949, 1950 och 1956. På den tiden var det två divisioner i den skotska ligan och klubben spelade i den andra divisionen med placeringarna 4, 12, 12 och 5 under dessa säsonger.
Källa: Phil Soar & Martin Tyler, "Encyclopedia of British football 1872-1984", 1984
John Bovill
Han gjorde sju mål på 23 ligamatcher för Liverpool under säsongen 1911-12 varav två mål vid tre olika tillfällen; mot Notts County den 4 november, mot Manchester United den 11 november och mot Woolwich Arsenal den 30 december; samtliga matcher var på Anfield Road. Bovill som föddes i en mindre ort i grevskapet Lanarkshire 1886 spelade först för Glasgow-klubben Rangers FC innan han flyttade söderut. Han spelade för Blackburn Rovers och Chesterfield innan han kom till Liverpool och fr o m 1914 blev det ett par år i Belfastklubben Linfield i den irländska ligan, efter det är det inte mycket känt om honom.
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/John_Bovill
lfchistory.net
Pead Brian, "Liverpool---A complete record", Derby, 1992
Överlägsen duo
Säsongen 1954-55 slutade tabelltoppen i den nordirländska ligan följande; Linfield 36, Glenavon 36 och Ards 24 (22 matcher).
Källa: Guy Oliver, "The Guinness bok of world soccer", Enfield, 1995
Det var endast två mållösa matcher under den engelska ligans första säsong 1888-89, dels Accrington-Preston den 20 oktober och dels Stoke-Everton den 15 september. Det var en division med tolv klubbar som startade den första säsongen i England.
Källa: Gordon Smailes, "Football League Records", Derby, 1992
Blyth miste sin son
Målvakten Jim Blyth som bl a stod för Coventry City, Hereford United och Birmingham City under 1970-talet och början på 1800-talet. Miste sin son i samband med ett bråk utanför en nattklubb i orten Hinchley 1993.
Källa: Tony Matthews, "Birmingham City---A complete record", Derby, 1995
Kvartsfinalkvartetten
Skotska ligaklubben Stenhousemuir gick till kvartsfinal i skotska cupen 1933, 1949, 1950 och 1956. På den tiden var det två divisioner i den skotska ligan och klubben spelade i den andra divisionen med placeringarna 4, 12, 12 och 5 under dessa säsonger.
Källa: Phil Soar & Martin Tyler, "Encyclopedia of British football 1872-1984", 1984
John Bovill
Han gjorde sju mål på 23 ligamatcher för Liverpool under säsongen 1911-12 varav två mål vid tre olika tillfällen; mot Notts County den 4 november, mot Manchester United den 11 november och mot Woolwich Arsenal den 30 december; samtliga matcher var på Anfield Road. Bovill som föddes i en mindre ort i grevskapet Lanarkshire 1886 spelade först för Glasgow-klubben Rangers FC innan han flyttade söderut. Han spelade för Blackburn Rovers och Chesterfield innan han kom till Liverpool och fr o m 1914 blev det ett par år i Belfastklubben Linfield i den irländska ligan, efter det är det inte mycket känt om honom.
Källor:
https://en.wikipedia.org/wiki/John_Bovill
lfchistory.net
Pead Brian, "Liverpool---A complete record", Derby, 1992
Överlägsen duo
Säsongen 1954-55 slutade tabelltoppen i den nordirländska ligan följande; Linfield 36, Glenavon 36 och Ards 24 (22 matcher).
Källa: Guy Oliver, "The Guinness bok of world soccer", Enfield, 1995
Cajsa Warg
"Man tager vad man haver" är ett välkänt citat av Cajsa Warg som levde mellan 1703-69 och som man har kommit på senare tid att det inte stämmer. I hennes kokbok "Hielpreda i hushållningen för unga fruntimmer" från 1755 fanns inte detta citat med, däremot stod det "Man tager om man bara kan", kokboken som trycktes i femton exemplar har ett stort kulturhistoriskt värde. Den innehöll över 800 sidor och skulle senare tryckas upp i flera upplagor samt till flera andra språk än svenska. I hennes bok fanns det så noggranna mått att vem som helst kunde följa recepten och boken innehöll även andra husliga sysslor. Hennes kokbok anses också vara banbrytande. Med det har också varit diskussioner om hon skrev boken själv eller om det var någon annan som uppmuntrade henne att ge ut hennes anteckningar i bokform. Hursomhelst var hennes arbetsgivare en matglad fältmarskalk med namnet Berndt Otto Stackelberg och vad man anser i efterhand att han måste har varit inblandat i historien om hennes kokbok.
Källor:
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 1, 2004
Larsson Lars-Ove, "Vem är vem i svensk historia", 2002
Oldrup Åke & Åke Persson, "101 historiska myter, Falun, 2010
Källor:
Frängsmyr Tore, "Svensk idéhistoria", del 1, 2004
Larsson Lars-Ove, "Vem är vem i svensk historia", 2002
Oldrup Åke & Åke Persson, "101 historiska myter, Falun, 2010
tisdag 4 juli 2017
Notiser juli
Kopparslagare i huvudstaden
År 1576 är en kopparslagare känd i Stockholm och exempelvis under åren 1461-65 fanns det 6-8 kopparslagare i samma stad.
Källa: "Medeltidens ABC", Borås, 2002
Spinnskolor i norr
Förutom den textiltillverkning som var i Sjuhäradsbygden i Västergötland bildades även s k spinnskolor i Nätra och Själevad i Ångermanland 1741.
Källa: Lars Magnusson "Sveriges ekonomiska historia", Falun 1999
Samtliga kom i mål
När Grand Prix gick i Holland 1961 på Zandvoort startade femton bilar och samtliga togs sig till mål, vinnaren var Wolfgang von Trips med en Ferrari.
Källa: Anthony Harding "Bilar" (sv version), Helsingborg, 1990
Lübeck för Sveriges import
Lübeck svarade för 49,8 % av Sveriges import 1593 och 25 år senare hade denna siffra sjunkit med omkring tio procent, år 1615 var det 39,1%
Källa: Lars Magnusson "Sveriges ekonomiska historia", Falun 1999
Dyra hjullåspistoler
De hjullåspistoler som användes under 1600-talet var dyra att tillverka och det enda som fick använda dessa var kavalleriet i bl a Italien som hade en version som tillverkades under detta sekel.
Källa: Militärhistorien (Sv version), 2013
Kulsprutepistoler under de båda världskrigen
Det är i alla fall fem olika kulsprutepistoler som användes under de båda världskrigen: Bergmann MP 18/1, MP40 (båda tyska), PP5h41(sovjetisk), Sten Mk2 (brittisk) och US M3(amerikansk).
Källa: Uppslagsboken Vapen, 1997
F d publikrekordet
Det f d publikrekordet för IK Sirius i bandyallsvenskan var 7 852 åskådare mot Skutskärs IF den 11 januari 1959 och hemmalaget vann med 2-1 genom båda målen gjorda av Ove Eidhagen. Mellan 1933-58 spelade Uppsalaklubben endast två säsonger i bandyallsvenskan (1950 och 1955) och båda gångerna åkte de ut tillsammans med Söderhamnslaget Broberg.
Källor:
Egna filer om Sirius (förr publicerade på egen blogg)
Idrottsbladet, nr 5, 12 januari 1959
Tidigt världsrekord
AIK satt ett nytt världsrekord den 13 september 1908 genom att vinna på 4x200 meter på Idrottsparken i Stockholm på tiden 1,36,0 i friidrott.
Källor:
Faktakalendern 1999
"Sporten i focus", Stockholm, 1966
Tågurspårning i Ljusdalstrakten
En tågurspårning inträffade söder om Ljusdal i februari 1899 som berodde på en frostknöl hade bildats på järnvägsspåret och det hade gjort att rälsen vidgats sig, trots att lokföraren tog mycket försiktigt så hände denna olyckshändelse.
Källa: Dagens Nyheter 22 februari 1899
Utsädet för fyra byar i Närke 1678
Utsädet från fyra byar i Närke 1678 i tunnor; Fjugesta 28, Snarvi 5, Råberga 17½ och Alm 16 1/3.
Källa: David Hannerberg "Byamål och tomtreglering i Mellansverige före solskiftet", Ymer, 1959
Hon kom med initiativet med en färja
Ebba Bergner som var den dåvarande ägaren på Arnöberg säteri på Arnön i Mälaren (Uppland) kom 1931 med initiativet med öns färjeförbindelse med fastlandet.
Källa: Anders Källgård, "Sveriges öar", 2005
Karl Johan församlings sparbank
Det verkar vara en liten sparbank och under augusti 1864 insattes 17 nya och 89 äldre motböcker samt det hade skett 14 uttagningar.
Källa: Göteborgsposten 5 september 1864
Spannmål i Danmarks socken
På mitten av 1600-talet kördes det 28 lass hö per hemman i Danmarks socken utanför Uppsala medan det var 28 tunnor spannmål per hemman.
Källa: Johan Söderberg, "Bondesamhälle under pulverisering", Scandia, 1988
Guldbröllopet i Viksta prästgård
Guldbröllopet i Viksta prästgård mellan prästen C O Schedin och hans hustru som var född Värman som firades den 9 juni 1866 och det var både släkt och vänner på festen.
Källa: Dagens Nyheter 13 juni 1866
Glad och sedan nedstämt
En maskinarbetare i Vänersborg gick under en oktobernatt 1892 ner sig i kanalen och var då glad i hågen enligt källan, däremot var han nedstämt när han fiskades upp ur vattnet.
Källa: Elfsborgs Läns Tidning 19 oktober 1892
År 1576 är en kopparslagare känd i Stockholm och exempelvis under åren 1461-65 fanns det 6-8 kopparslagare i samma stad.
Källa: "Medeltidens ABC", Borås, 2002
Spinnskolor i norr
Förutom den textiltillverkning som var i Sjuhäradsbygden i Västergötland bildades även s k spinnskolor i Nätra och Själevad i Ångermanland 1741.
Källa: Lars Magnusson "Sveriges ekonomiska historia", Falun 1999
Samtliga kom i mål
När Grand Prix gick i Holland 1961 på Zandvoort startade femton bilar och samtliga togs sig till mål, vinnaren var Wolfgang von Trips med en Ferrari.
Källa: Anthony Harding "Bilar" (sv version), Helsingborg, 1990
Lübeck för Sveriges import
Lübeck svarade för 49,8 % av Sveriges import 1593 och 25 år senare hade denna siffra sjunkit med omkring tio procent, år 1615 var det 39,1%
Källa: Lars Magnusson "Sveriges ekonomiska historia", Falun 1999
Dyra hjullåspistoler
De hjullåspistoler som användes under 1600-talet var dyra att tillverka och det enda som fick använda dessa var kavalleriet i bl a Italien som hade en version som tillverkades under detta sekel.
Källa: Militärhistorien (Sv version), 2013
Kulsprutepistoler under de båda världskrigen
Det är i alla fall fem olika kulsprutepistoler som användes under de båda världskrigen: Bergmann MP 18/1, MP40 (båda tyska), PP5h41(sovjetisk), Sten Mk2 (brittisk) och US M3(amerikansk).
Källa: Uppslagsboken Vapen, 1997
F d publikrekordet
Det f d publikrekordet för IK Sirius i bandyallsvenskan var 7 852 åskådare mot Skutskärs IF den 11 januari 1959 och hemmalaget vann med 2-1 genom båda målen gjorda av Ove Eidhagen. Mellan 1933-58 spelade Uppsalaklubben endast två säsonger i bandyallsvenskan (1950 och 1955) och båda gångerna åkte de ut tillsammans med Söderhamnslaget Broberg.
Källor:
Egna filer om Sirius (förr publicerade på egen blogg)
Idrottsbladet, nr 5, 12 januari 1959
Tidigt världsrekord
AIK satt ett nytt världsrekord den 13 september 1908 genom att vinna på 4x200 meter på Idrottsparken i Stockholm på tiden 1,36,0 i friidrott.
Källor:
Faktakalendern 1999
"Sporten i focus", Stockholm, 1966
Tågurspårning i Ljusdalstrakten
En tågurspårning inträffade söder om Ljusdal i februari 1899 som berodde på en frostknöl hade bildats på järnvägsspåret och det hade gjort att rälsen vidgats sig, trots att lokföraren tog mycket försiktigt så hände denna olyckshändelse.
Källa: Dagens Nyheter 22 februari 1899
Utsädet för fyra byar i Närke 1678
Utsädet från fyra byar i Närke 1678 i tunnor; Fjugesta 28, Snarvi 5, Råberga 17½ och Alm 16 1/3.
Källa: David Hannerberg "Byamål och tomtreglering i Mellansverige före solskiftet", Ymer, 1959
Hon kom med initiativet med en färja
Ebba Bergner som var den dåvarande ägaren på Arnöberg säteri på Arnön i Mälaren (Uppland) kom 1931 med initiativet med öns färjeförbindelse med fastlandet.
Källa: Anders Källgård, "Sveriges öar", 2005
Karl Johan församlings sparbank
Det verkar vara en liten sparbank och under augusti 1864 insattes 17 nya och 89 äldre motböcker samt det hade skett 14 uttagningar.
Källa: Göteborgsposten 5 september 1864
Spannmål i Danmarks socken
På mitten av 1600-talet kördes det 28 lass hö per hemman i Danmarks socken utanför Uppsala medan det var 28 tunnor spannmål per hemman.
Källa: Johan Söderberg, "Bondesamhälle under pulverisering", Scandia, 1988
Guldbröllopet i Viksta prästgård
Guldbröllopet i Viksta prästgård mellan prästen C O Schedin och hans hustru som var född Värman som firades den 9 juni 1866 och det var både släkt och vänner på festen.
Källa: Dagens Nyheter 13 juni 1866
Glad och sedan nedstämt
En maskinarbetare i Vänersborg gick under en oktobernatt 1892 ner sig i kanalen och var då glad i hågen enligt källan, däremot var han nedstämt när han fiskades upp ur vattnet.
Källa: Elfsborgs Läns Tidning 19 oktober 1892
Stökiga personer
Det var också förr i tiden som det hände att stökiga personer fick åtgärdas och ett sådant ärende avhandlades på rådhusrätten i Uppsala den 16 juni 1890. Det var en studerande som hade uppmanat en folkmassa på Stora Torget i Uppsala att frita en kamrat till honom. Han dömdes att böta 25 kronor för förargligväckande beteende och 200 kronor för att uppmana folk till fritagningen (en krona var värd 50-60 kronor i dagens penningvärde). I samband med denna akt i rådhusrätten fick en konstapel också böta 25 kronor sedan han hade slagit en student i huvudet med en batong. På Oppunda häradsrätt i Katrineholm under 15-16 januari 1895 blev två arbetare bötfällda p g a en tumult, den ena fick böta åtta och den andra tio kronor för fylleri och olämplig uppträdande.
Källor:
Stockholms Dagblad 18 juni 1890
Södermanlands Läns Tidning 21 juni 1895
Källor:
Stockholms Dagblad 18 juni 1890
Södermanlands Läns Tidning 21 juni 1895
Hilleshög kyrka
Denna kyrka är från den romanska tiden (1100-talet och början på 1200-talet) och i bygden finns det sex andra romanska kyrkor från samma tid. Hilleshög ligger på Svartsjölandets nordvästra del med Färentuna kyrka strax till väster och i söderut ligger Sånga kyrka. Det är en romansk stenkyrka som byggdes omkring 1200 och är byggt i fyra delar som skiljer sig emellan. Tornet i väster är den största enheten i kyrkans konstruktion som efterföljs av långhus, kor och absid (från själva tornet räknat mindre-mindre-minst). Alla delar av kyrkan har bevarat sina medeltida proportioner och uppföranden Kyrkan är byggt av väl utvalda gråstensblock som har kluvits för att passa in i själva konstruktionen. Hilleshögs kyrka ligger i ett väldokumenterat historiskt område med bl a Birka och Alnsö hus där den historiska Alnsö stadga skickades ut omkring 1280 från en byggnad som bara är ruin idag. Alnsö Hus ligger i Adelsö kyrka som inte ligger långt ifrån Hilleshög.
Under tidigare sekel har det berättat att kyrkan hade problem med boskap och i synnerhet svin som rotade runt på kyrkogården.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981
"Medeltidens ABC", Borås, 2002
Svanberg Jan, "Hilleshög kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969
Under tidigare sekel har det berättat att kyrkan hade problem med boskap och i synnerhet svin som rotade runt på kyrkogården.
Källor:
Bonnier Ann-Cathrine, "Uppland under medeltiden", Bebyggelsehistorisk tidskrift, nr 2, 1981
"Medeltidens ABC", Borås, 2002
Svanberg Jan, "Hilleshög kyrka", Upplands kyrkor X, Uppsala, 1969
Om ett ryskt magasingevär
Från tidningskällan 1887:
Ett nytt magasingevär är man och i färd med att anskaffa för ryska hären. Denne är för närvarande utrustad med Berdangeväret, som skjuter åtta skott i minuten och på 3 000 steg genomborrar en furubräde af en tums tjocklek. Det nya ryska maskingeväret lossar 20 skott i minuten.
Hiram Berdan var en amerikansk militär och uppfinnare som blev känd för sina konstruktioner som också användes i Spanien och Ryssland. Han levde mellan 1824-93 och deltog i det amerikanska inbördeskriget på nordstaternas sida ledde två pricksskyttsregementen under detta krig. Hans två regementen bidrog till att sydstaterna blev lite försenade med att kunna slå nordstatsarmén vid Gettysburg 1863. Han ligger begraven på Arlingtons begravningsplats i huvudstaden Washington som är ämnad för amerikanska militärer.
Källor:
http://www.arlingtoncemetery.net/hberdan.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/Hiram_Berdan
Södermanlands läns tidning 14 januari 1887
"Uppslagsboken Vapen" 1997
Ett nytt magasingevär är man och i färd med att anskaffa för ryska hären. Denne är för närvarande utrustad med Berdangeväret, som skjuter åtta skott i minuten och på 3 000 steg genomborrar en furubräde af en tums tjocklek. Det nya ryska maskingeväret lossar 20 skott i minuten.
Hiram Berdan var en amerikansk militär och uppfinnare som blev känd för sina konstruktioner som också användes i Spanien och Ryssland. Han levde mellan 1824-93 och deltog i det amerikanska inbördeskriget på nordstaternas sida ledde två pricksskyttsregementen under detta krig. Hans två regementen bidrog till att sydstaterna blev lite försenade med att kunna slå nordstatsarmén vid Gettysburg 1863. Han ligger begraven på Arlingtons begravningsplats i huvudstaden Washington som är ämnad för amerikanska militärer.
Källor:
http://www.arlingtoncemetery.net/hberdan.htm
https://en.wikipedia.org/wiki/Hiram_Berdan
Södermanlands läns tidning 14 januari 1887
"Uppslagsboken Vapen" 1997
onsdag 28 juni 2017
Oroligheterna längs med Flutstretspromenaden 1903
De båda dåtida tidningarna i Uppsala på den tiden rapporterade om krigsscener längs med Flustretpromenaden vid helgen omkring den 25 augusti 1903(det var en av de första dagarna efter denna helg) som tidningarna rapporterade om denna händelse som dessutom blev en riksnyhet. Men jag lägger tonvikten på denna händelse utifrån den notis som Dagens Nyheter hade om händelsen samt lite grann av de båda lokaltidningarna.
Först en liten bakgrund!!!
Vid den där tiden uppehöll som man kan säga i nutida termer ett värstinggäng som uppehöll sig där Studeternas och Uppsala Bangolfklubb har sina anläggningar. Gänget bestod av pojkar samt halvvuxna män enligt den dåvarande dagspressen. De hade under en tid terroriserat artilleristerna från Uppsala garnision under en tid och vid ett par fall hade de slutat med misshandel. Men oftast så var det rena psykningar ifrån gängets sida. Sent en kväll hade vakten på garnisionen fått ett bud ifrån gänget som "förvarnade" om att de soldater som skulle våga ner till "Kap" skulle åka på stryk. P g a att det har varit lönedag så var många av artilleristerna mer eller mindre berusade och utan att befälen fick reda på det så spreds ett rykte på reglementet. Dagens nyheter skrev bl a på utsatt tid strömmade artilleristerna, flockvis ner till Flustretpromenaden, där ett 50-tal pojkar och ynglingar uppehöllo sig i buskskogen och med tjut och visslingar hälsade sina motståndare. De berusade artilleristerna fick då för sig att rensa upp och oavsett om det var ynglingar eller vanliga parkvandrare så använde de av knytnävslag och knuffningar.
På den tiden patrullerade alltid två konstaplar ur stadens poliskår i Stadsparken och en av dessa begärde förstärkning via en telefon, en stor polisstyrka anlände till parken samtidigt som en undsättningsgrupp ryckte ut från garnitionen. Polisen förde folkmassan mot Flustret medan armén tog hem sina egna tillbaka till garnitionen. P g a mörkrets infallande så var det svårt att igenkänna bråkmakarna bland de yngre förmånerna bland folkmassan och inga gripande gjordes.
Källor:
Svenska dagbladet(inte Dagens Nyheter), 25 augusti 1903
Samt Tidningen Uppsala och Uppsala Nya Tidning.
(Tidigare publicerat)
Först en liten bakgrund!!!
Vid den där tiden uppehöll som man kan säga i nutida termer ett värstinggäng som uppehöll sig där Studeternas och Uppsala Bangolfklubb har sina anläggningar. Gänget bestod av pojkar samt halvvuxna män enligt den dåvarande dagspressen. De hade under en tid terroriserat artilleristerna från Uppsala garnision under en tid och vid ett par fall hade de slutat med misshandel. Men oftast så var det rena psykningar ifrån gängets sida. Sent en kväll hade vakten på garnisionen fått ett bud ifrån gänget som "förvarnade" om att de soldater som skulle våga ner till "Kap" skulle åka på stryk. P g a att det har varit lönedag så var många av artilleristerna mer eller mindre berusade och utan att befälen fick reda på det så spreds ett rykte på reglementet. Dagens nyheter skrev bl a på utsatt tid strömmade artilleristerna, flockvis ner till Flustretpromenaden, där ett 50-tal pojkar och ynglingar uppehöllo sig i buskskogen och med tjut och visslingar hälsade sina motståndare. De berusade artilleristerna fick då för sig att rensa upp och oavsett om det var ynglingar eller vanliga parkvandrare så använde de av knytnävslag och knuffningar.
På den tiden patrullerade alltid två konstaplar ur stadens poliskår i Stadsparken och en av dessa begärde förstärkning via en telefon, en stor polisstyrka anlände till parken samtidigt som en undsättningsgrupp ryckte ut från garnitionen. Polisen förde folkmassan mot Flustret medan armén tog hem sina egna tillbaka till garnitionen. P g a mörkrets infallande så var det svårt att igenkänna bråkmakarna bland de yngre förmånerna bland folkmassan och inga gripande gjordes.
Källor:
Svenska dagbladet(inte Dagens Nyheter), 25 augusti 1903
Samt Tidningen Uppsala och Uppsala Nya Tidning.
(Tidigare publicerat)
Ett par notiser om vapen
Göingebössan
Göingebössan är ett svensk-tillverkat gevär som lanserades under mitten av 1600-talet med kalibern 10 mm, piplängden på 980 mm, mynningshastigheten 500 m/s och hade flintlåsmekanism.
Källa: Chris McNab, "Skjutvapen", 2011
L1A1
Den halvautomatiserade karbinen L1A1 introducerades av den brittiska armén 1954 och var ett standardvapen fram till 1988.
Källa: Roger Ford m fl, "Den stora boken om vapen", 2010
Den brittiska 6-tumshaubitsen
Med detta militära vapen avlossade den brittiska armén 22,4 miljoner skott mellan 1915-18 och detta vapen hade en kaliber på 152,4 mm samt att projektilvikten var på 45 kilo. Med detta artilleri kunde man avlossa skott på 8 700 meter och mest använda kanonen av britterna.
Källa: "Uppslagsboken Vapen", 1997
Göingebössan är ett svensk-tillverkat gevär som lanserades under mitten av 1600-talet med kalibern 10 mm, piplängden på 980 mm, mynningshastigheten 500 m/s och hade flintlåsmekanism.
Källa: Chris McNab, "Skjutvapen", 2011
L1A1
Den halvautomatiserade karbinen L1A1 introducerades av den brittiska armén 1954 och var ett standardvapen fram till 1988.
Källa: Roger Ford m fl, "Den stora boken om vapen", 2010
Den brittiska 6-tumshaubitsen
Med detta militära vapen avlossade den brittiska armén 22,4 miljoner skott mellan 1915-18 och detta vapen hade en kaliber på 152,4 mm samt att projektilvikten var på 45 kilo. Med detta artilleri kunde man avlossa skott på 8 700 meter och mest använda kanonen av britterna.
Källa: "Uppslagsboken Vapen", 1997
Järnvägshistoriska notiser 8
Hemsjö mosse
Sydsvenska Kraft AB hade en bränntorvtäkt på Hemsjö mosse mellan 1918-21 och hade bl a en liten järnväg med spårvidden 600 mm mellan torvmossen-lastplatsen.
Källa: SmB 4/86
Dubbeltunnlarna vid Floda
På Västra Stambanan mellan Floda och Norsesund finns två tunnlar som kallas för Ubbaredstunnlarna (Norra och Södra) som driftsattes i samband med dubbelspårbygget 1916. De båda tunnlarna är 68 och respektive 70 meter långa.
Källa: Järnvägsdata 1999
Raset på SRJ
Stockholm-Roslagens järnvägar fick ett trafikuppehåll mellan den 17/4-7/7-1906 p g a ett banvallsras i Frescati. Det iordningställdes två hållplatser både söder och norr om själva rasplatsen som passagerarna fick gå emellan och förbi platsen för raset.
Källor:
Egen samling
Järnvägsdata 1999
Prov för eldrift
En kortare sträcka av den statsbyggda järnvägen mellan Hede och Sveg fick kontaktledning för prov med järnvägsluftvärn. Denna järnväg användes som ett militärt övningsobjekt efter nedläggningen i februari 1966
Källa: Järnvägsdata 1999
Källnot: Se "Järnvägshistoriska notiser 7" för lite med om denna bana.
http://okandahandelser.blogspot.se/2016/04/jarnvagshistoriska-notiser-7.html
Vakerns såg och tjärfabrik
Vid Vakerns station längs med järnvägen mellan Kristinehamn och Mora anlades en såg 1919 som gick i konkurs två år senare och sågen drevs ändå fram till 1927, med viss utvinning av tjära.
Källor:
Freding Mats, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014
Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Borttagna omformare
Mellan järnvägsövergången med Vimpelgatan och Lilla Ultuna (Kungsängens gård) finns det två små fundament på varsin sida av järnvägsspåren. Förut fanns det där två omformare som numera är borttagna och dessa borttogs någon i samband med järnvägsupprustningar eller ombyggnaden av Uppsala stationsområde mellan 2004-11
Rälsbusshållplats under 1940-talet
Längs med Nora-Bergslags järnväg (NBJ) anordnades en rälsbusshållplats mellan 1942-48 med namnet "Odlingen".
Källa: "Sveriges järnvägsstationer", Statens järnvägsmuseum
Sydsvenska Kraft AB hade en bränntorvtäkt på Hemsjö mosse mellan 1918-21 och hade bl a en liten järnväg med spårvidden 600 mm mellan torvmossen-lastplatsen.
Källa: SmB 4/86
Dubbeltunnlarna vid Floda
På Västra Stambanan mellan Floda och Norsesund finns två tunnlar som kallas för Ubbaredstunnlarna (Norra och Södra) som driftsattes i samband med dubbelspårbygget 1916. De båda tunnlarna är 68 och respektive 70 meter långa.
Källa: Järnvägsdata 1999
Raset på SRJ
Stockholm-Roslagens järnvägar fick ett trafikuppehåll mellan den 17/4-7/7-1906 p g a ett banvallsras i Frescati. Det iordningställdes två hållplatser både söder och norr om själva rasplatsen som passagerarna fick gå emellan och förbi platsen för raset.
Källor:
Egen samling
Järnvägsdata 1999
Prov för eldrift
En kortare sträcka av den statsbyggda järnvägen mellan Hede och Sveg fick kontaktledning för prov med järnvägsluftvärn. Denna järnväg användes som ett militärt övningsobjekt efter nedläggningen i februari 1966
Källa: Järnvägsdata 1999
Källnot: Se "Järnvägshistoriska notiser 7" för lite med om denna bana.
http://okandahandelser.blogspot.se/2016/04/jarnvagshistoriska-notiser-7.html
Vakerns såg och tjärfabrik
Vid Vakerns station längs med järnvägen mellan Kristinehamn och Mora anlades en såg 1919 som gick i konkurs två år senare och sågen drevs ändå fram till 1927, med viss utvinning av tjära.
Källor:
Freding Mats, "Industrijärnvägar i Dalarna", Kalmar, 2014
Olofsson Carl, "Sveriges järnvägar", Stockholm, 1921
Borttagna omformare
Mellan järnvägsövergången med Vimpelgatan och Lilla Ultuna (Kungsängens gård) finns det två små fundament på varsin sida av järnvägsspåren. Förut fanns det där två omformare som numera är borttagna och dessa borttogs någon i samband med järnvägsupprustningar eller ombyggnaden av Uppsala stationsområde mellan 2004-11
Rälsbusshållplats under 1940-talet
Längs med Nora-Bergslags järnväg (NBJ) anordnades en rälsbusshållplats mellan 1942-48 med namnet "Odlingen".
Källa: "Sveriges järnvägsstationer", Statens järnvägsmuseum
Kyrkohistoriska notiser 20 (kort)
Boden vid Teda kyrka
Teda kyrka ligger utanför Enköping och under mitten av 1700-talet fanns det en bod mitt i linje med kyrkans stenmur.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1979
Roslags-Bros mässingsljuskronor
Roslags-Bro kyrka norr om Norrtälje har tre ljuskronor av mässing varav två är från 1600-talet medan den tredje är från nästföljande sekel.
Källa: Ingrid Wilcke-Lindqvist, "Roslags-Bro kyrka", Strängnäs, 1986
Utdragen affär
År 1888 beslutade sockenstämman i Ekeby socken i Uppland att sälja de medeltida skulpturer som då fanns kvar i kyrkan till Statens Historiska museum. Denna affär drogs ut på tiden och först 1904 kom affären i stånd. Det som förvaras i detta museum är ett triumfkrucifix, en madonnabild och en apostlabild (St Petrus) och samtliga föremålen är daterade till omkring 1440-1450.
Källa: Åke Nisbeth, "Ekeby kyrka", Strängnäs, 1972
Ett par byggnader i Groningen
I den holländska staden Groningen finns en gotisk kyrka från 1400-talet och ett universitet som grundades 1614.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
Väddö kyrkas kalk
Roslagskyrkan Väddö äger en dyr kalk som gjordes någon gång under 1300-talets första hälft och troligen var det omkring 1325 som den gjordes.
Källa: Mereth Lindgren, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor Strängnäs, 1972
Teda kyrka ligger utanför Enköping och under mitten av 1700-talet fanns det en bod mitt i linje med kyrkans stenmur.
Källa: Ingrid Rosell, "Teda kyrka", Strängnäs, 1979
Roslags-Bros mässingsljuskronor
Roslags-Bro kyrka norr om Norrtälje har tre ljuskronor av mässing varav två är från 1600-talet medan den tredje är från nästföljande sekel.
Källa: Ingrid Wilcke-Lindqvist, "Roslags-Bro kyrka", Strängnäs, 1986
Utdragen affär
År 1888 beslutade sockenstämman i Ekeby socken i Uppland att sälja de medeltida skulpturer som då fanns kvar i kyrkan till Statens Historiska museum. Denna affär drogs ut på tiden och först 1904 kom affären i stånd. Det som förvaras i detta museum är ett triumfkrucifix, en madonnabild och en apostlabild (St Petrus) och samtliga föremålen är daterade till omkring 1440-1450.
Källa: Åke Nisbeth, "Ekeby kyrka", Strängnäs, 1972
Ett par byggnader i Groningen
I den holländska staden Groningen finns en gotisk kyrka från 1400-talet och ett universitet som grundades 1614.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003
Väddö kyrkas kalk
Roslagskyrkan Väddö äger en dyr kalk som gjordes någon gång under 1300-talets första hälft och troligen var det omkring 1325 som den gjordes.
Källa: Mereth Lindgren, "Väddö kyrka", Upplands kyrkor Strängnäs, 1972
Skogsbanan i Ripats
Mellan 1918-36 utfördes transporter på en järnväg med 600 mm i Ripats (Lappland) och dragkraften var ett ånglok från den tyska firman Orenstein & Koppel i Berlin. Det var ett projekt som pågick strax söder om Kiruna under mellankrigstiden. Men än så länge är längden på själva järnvägen inte känt för mig.
Källa: Lars-Olov Karlsson, "Ånglok vid Sveriges industrier", 2015
Källa: Lars-Olov Karlsson, "Ånglok vid Sveriges industrier", 2015
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
