Korsord i svensk massmedia

 En sökning på ordet ”korsord” på tidningsarkivet på Kungliga bibliotekets hemsida gav i handen 391 231 träffar eller söksidor och den äldsta var i Göteborgsposten den 3 december 1816. Det var inget korsord som publicerades i tidningen som på denna tid skrevs i frakturstil utan det var snarare reportage om prinsessan Charlotta. Nu måste man har tålamod för att läsa sådana texter eftersom det är lätt att det blir felsyftningar. Min egen tolkning var att det inte var ett korsord som publiceras i dagens tidningar utan det var ett korsord som man flätade ihop själv. Nästa gång som ”korsord” dök upp igen i en tidning var i Post & Inrikes tidningar den 17 november 1825 och det var inte heller ett korsord som läsaren kunde lösa. Vad menas med ”Södra ”Korsorden??? Artikeln handlade om den högre eliten i Portugal och det stod om kammarherrar samt om att det var osämja mellan olika maktpersoner. I början förekom det bara en post under varje år och förutom de redan nämnda så var det 1852, 1859, 1863 och 1869 som det förekom detta korsord vid endast ett tillfälle. Det sistnämnda året förekom ordet i Nya Dagligt Allehanda den 10 februari 1869. Då var det om Sydamerika och det stod;

”Kejsaren har förlänat markisen af Caxias såsom belöning  för hans utmärkta tjenster Dom-Pedro-ordens storkors, generallöjtnanten vicomte de Hervals korsordens stora kors och generalen Argyllo titeln af markis af Itapavica.”

Efter det började korsorden att användas fler än en gång i dagspressen och under året 1871 användes ordet vid fyra tillfällen samt fem tillfällen under året 1876. Fortfarande var det inget korsord som man kunde lösa utan det var om olika ordnar. Sedan användes ordet endast vid ett tillfälle under 1878 och det var i Barometern som bl a ges ut i Kalmar, det var den 27 juli under detta år. Sedan förekom det i ytterligare enstaka år och under 1890 var det nytt rekord kan man påstå. Då förekom ordet på 13 tidningssidor och fortfarande var det om ordnar. Enligt den svenskspråkiga Wikipedia lanserades det allra första korsordet till läsarna i Svenska Dagbladet 1925 och det var översatt från engelskans ”crossword” (puzzle).

Leeds United säsongen 1955-56

 Dagens klubb bildades i oktober 1919 i kölvattnet av Leeds City som var tvingades lämna ligan efter en del fuffens. Säsongen 1955-56 spelade Leeds United i den gamla division 2 och där hade klubben spelat sedan de blev sist i den högsta divisionen 1947. Denna säsong blev Leeds tvåa efter Sheffield Wednesday som gjorde 101 mål på sina 42 ligamatcher. Klubbens facit under denna säsong blev 23 vinster, 6 oavgjorda, 13 förluster, målfacit 80-60 och 52 poäng. Managern var Raich Carter som vann ligan med Sunderland 1936 som spelare och han använde sig av 19 spelare i ligaspelet varav tre spelade i samtliga ligamatcher. Den största segern var 6-1 mot Fulham den 2 april som spelades inför 20 115 åskådare hemma på Elland Road och målen gjordes av John Charles 3, Albert Nightingale 2 samt ett mål av Harold Brook. Det var också inledningen av en svit på sex vinster i rad som de avslutade säsongen med och den främsta målskytten var John Charles med 29 mål på 41 ligamatcher.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/index.htm

Jarred Martin med Malcolm Macdonald, ”Leeds United—-A complete record”, Derby, 1996

Wikipedia engelskspråkiga 

Dog p g a ett bett av en ko

 Under landsortsnyheter, Södermanlands läns tidning 12 mars 1896 gick att läsa följande;

Torparen A Jonsson från Onsjö under Nerkenäs i Lönneberga socken blef för kort tid sedan biten i ena handen af en ko, hvarvid ett mindre sår uppstod. Genom vanvård af detta alstrades blodförgiftning, som den 1 dennes medförde döden. Läkare hade visserligen sökts, men för sent för att mannen skulle kunna räddas.

Först ett påpekande, som den 1 dennes innebär den 1 mars om man tittar i både när notisen skrevs och när detta inträffade. Det var ett ovanligt fall, det var för första gången som jag såg att en ko var orsaken till ett dödsfall. Men uppenbarligen var det så att Jonsson trodde att det skulle klaras sig eller att inte läkarvård behövdes.

(Tidigare publicerat)

Klockargården i Gottröra 1887-96

 Källan är husförhörsboken och församlingen är Gottröra i Uppland, det hände lite grann hos detta hushåll under denna tidsperiod. Hustrun och ena dottern dog(ett år gammal 1887), mannen gifte om sig med en kvinna som föddes 1864 och brölloppsdagen var den 21 augusti 1891. Mannen var alltså klockare och det var en central postering i en socken under 1800-talet.

(Tidigare publicerat)

USA nya fartyg 1905

 USA byggde 50 segelfartyg 1905 som tillsammans var på  55 640 ton och 96 ångare på 313 315 ton.

Källa: Svensk Sjöfartstidning 12 januari 1906

Huddunge socken omkring 1770

 Huddunge socken hade 702 invånare under året 1769 och under detta år var det 17 födslar, 18 döda, 3 vigslar, 8 äktenskap upplöstes genom döden och sex personer dog av lungsot. Nästa år föddes 20 barn och varav 14 av dessa var flickor, 13 personer dog, fem par gifte sig, fyra äktenskap upplöstes genom döden och det verkar inte vara av någon avgörande dödsorsak för detta år. Om jag hoppar ytterligare ett par hade socknen under 1772 en folkmängd på 693 invånare och det betyder att Huddunge socken hade en folkminskning som även fortsatte under nästkommande år. Då fick socknen erfara en folkminskning på 13 individer och ser man på antalet födda samt döda under dessa år är det följande. År 1772 blev det 23 födslar, 11 döda och fyra vigslar, nästa år var det motsvarande siffror; 13/31/5 och det var 22 kvinnor/flickor som dog under detta år. Under detta år var det 18 barn under tio år som dog och det var 7 pojkar/11 flickor. Efter de svåra åren så var 1774 ett någotlunda gott år ur demografisk synvinkel, då föddes 17 barn(11 pojkar), åtta personer dog och 11 par gifte sig.

Källor:

 Folkmängdsredogörelser och mortalitetrapporter, Tabellverket

Fejan

 Ön Fejan utanför Norrtälje var förut en "karaktänö" för ingående fartyg, det var på den tiden när kolera grasserade och fartyget hade kommit ifrån ett sådant land. Där fick bl a Uppsalakören Orphei Drängar vara i karaktän 1894. Från skärgårdsstiftelsens hemsida;""På Fejan finns ett härligt skärgårdscentrum i Norra skärgården med en mycket speciell historia! Läget vid farleden mot Ålands hav gjorde att man valde att anlägga en karantänstation för att möta koleran här. 1894 låg här 196 fartyg med 5000 personer i karantän"".

Källor:

http://home.swipnet.se/catarina/
Källgårdh Anders, "Sveriges öar", 2005
Databasen på Stockholms länsmuseums hemsida(www.lansmuseum.a.se)
Eller: http://stockholms.lans.museum/databas/sid1a.cfm
http://www.skargardsstiftelsen.se/?id=3954