lördag 23 november 2019

Alsnö stadga

Enligt legenden red kung Magnus Ladulås runt i Sverige för att sätta lås på böndernas gårdar. Observera att det tog avsevärt längre tid att resa under 1200-talet och om det har hänt i verkligheten hade han endast har gjort det, vilket det är helt ofattbart. Istället instiftades en stadga under hans regeringstid som varade mellan 1275-90 och det var på Alsnö hus i Adelsö i Uppland. Idag ligger denna historiska plats i ruiner och den s k Alsnöstadgan instiftades omkring 1280., vars dokumentation har gått förlorat. Endast en fragmenterad del finns bevarad och man vet att texten innehåller följande enligt Hadenius m fl.
"I texten, som endast finns bevarad i en senare avskrift, befriar kungen endast de gårdar som tillhör honom själv, biskoparna, hans riddare och svenner från gästningsskyldighet samt de män som följer honom, hans bror hertig Bengt från all kunglig rätt".
M a o ville kungen förbjuda våldgästningen, att ingen kunde tvinga bönderna att ta emot övernattade grupper. Det påstås att kungen stärkte sin makt eller ställning i samband med Alsnö Stadga och om den svenska adeln kom till detta möte är oklart. Som sagt vad handlar denna stadga om att förbjuda våldgästning och att förminska ämbetsmännens maktmissbruk. Harrison skrev bl a följande om våldgästning, "enligt Alsnö stadga fick bönderna tar att sig mot våldgästning medelst nödvärn. Men allt detta var undantag från grundprincipen. 
Avslutningsvis kan man säga att Alsnöhus historia efter denna stadgas utförande är mer eller mindre okänt, man vet att en del medeltida brev handlar om Alsnö hus fram till 1304. Alnsö hus övergavs i samband med de strider som var mellan Magnus Ladulås söner under 1300-talets första kvartal.

Källor:

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet
Hadenius Stig m fl, "Vad varje svensk bör veta---Sveriges historia", Borås, 1996
Harrison Dick, "Jarlens sekel", 2002
"Medeltidens ABC", Falun, 2002

onsdag 16 oktober 2019

Fyra mål mot Aston Villa

Skotten Hughie Gallacher spelade för Queen Of The South, Airdrie, Newcastle, Chelsea, Derby, Notts County, Grimsby Town och Gateshead under mellankrigstiden som omfattade 387 mål på 541 ligamatcher samt 22 mål på 20 landskamper för Skottland. Säsongen 1926-27 gjorde han 36 mål på 38 ligamatcher när han vann ligan med Newcastle United som också är deras senaste ligatitel. Den första matchen för säsongen tog Newcastle emot Aston Villa hemma på St James Park. Hemmalaget vann med 4-0 och Gallacher gjorde samtliga målen på bortakeepern Cyril Spiers som såldes kort därefter till Tottenham. Matchen sågs av drygt 36 000 åskådare och fyra dagar senare kunde inte Newcastle följa upp triumfen i mötet med Burnley (också på St James Park). Trots Gallacher och exakt samma manskap som ställdes upp i första matchen föll Newcastle med 1-5, George Beel gjorde tre av målen.

Källor:

Butler Bryon, "The Illustrated history of football league 1888-1988", 1988
Eget arkiv
Goodyear David & Tony Matthews, "Aston Villa---A Complete Record", Derby, 1992
vintagefootball.com

Vestas tvåsiffriga segrar

Vesta har vunnit två stora vinster i bandyallsvenskan eller division 1 som det hette på den tiden. Den första skedde den 26 januari 1940 då Västanfors besegrades med 16-0 när Sixten Jansson gjorde nio av målen (lite kuriosa är att Vesta gjorde tio mål under andra halvlek). Den 11 januari 1942 var det dags igen när Strängnäslaget Viljan besegrades med 17-0. Målvakten i bortalaget hade dessförinnan blivit fosgenförgiftat och förfrys båda fötterna, men också dåligt planering av Viljans ledning som gjorde att förlusten blev stor.

Källa:

Idrottsbladet
Nr 12, 27 januari 1940
Nr 5, 12 januari 1942

måndag 14 oktober 2019

Blandade notiser (kort)

Dimman avbröt matchen

Matchen mellan Nottingham Forest och West Bromwich i FA-cupens tredje omgång (omspel) den 16 februari 1973 fick avbrytas efter 79 minuter p g a dimma. Det stod då 1-1 i matchen och West Bromwich gick sedan vidare till den fjärde omgången genom en vinst med 3-1. Denna match spelades på Leicester Citys dåvarande hemmaarena Filbert Street.
Källa: Tony Matthews, "The A-Z of West Bromwich Albion", Derby, 1996

Skrivkunniga grova brottslingar

De som var dömda för grova brott i Sverige mellan 1865-70 var det drygt hälften som inte var det. Däremot var det 63 procent som kom från Stockholm skrivkunniga medan 57 procent som kom från Norrland inte skrivkunniga.
Källa: Johan Söderberg, "Våld och civilisering av Sverige 1750-1875", Landskrona, 1999

"Syrtut"

Det var en lång och åtsittande rock som kallades för  syrtut och vanligt under 1700- och 1800-talen.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

Första snön i Roslagen

Den första snön över Roslagen föll den 8 november 1784, den 27 oktober 1790 och den 18 oktober 1808, året innan det sistnämnda året fick man vänta på snön till 16 december.
Källa: Fredric Wilhelm Badhoff, "Beskrivningen öfver Roslagen", Norrtälje, 1910

Sverkerskolan i Uppsala

Sverkerskolan i Uppsala anlades 1905 och blev såväl ljusare som luftigare än andra skolor.
Källa: "Äldre vyer i Uppsala, CD-rom, Uppsala Landsarkiv

Tågrånet på Västeråsbanan 1907

På kvällen den 11 november 1907 inträffade ett tågrån på linjen Stockholm-Västmanlands järnvägar (SWB) och som i folkmun kallats för Västeråsbanan. Förövaren som hette Kalle Hansson var tidigare anställt hos bolaget och kunde dess föreskrifter samt rutiner. Han hade en kumpan med sig och de hoppade på tåget vid Jakobsberg som skulle in till Stockholm. Han visste att i resgodsvagnen förvarades en kista med kontanter från biljettförsäljningen på olika stationer och lyckades också bryta upp kistan. Rånet upptäcktes när tåget var i Spånga och en polisinsats sattes in, Hansson kunde hålla sig undan i ett par dagar. Han hade tidigare blivit dömt till stöld vid ett par tillfällen och hade slutat på SWB ett par veckor tidigare. Han greps någonstans mellan Stockholm-Nynäshamn, fick återigen en månads straffarbete som han hade fått sedan tidigare. Detta rån kom dock att hamna lite grann i skymundan eftersom det hände ett tågrån i Skåne i mars samma år då en posttjänsteman blev beskjuten med tre skott i huvudet. Han överlevde dock och kulorna fick vara kvar i huvudet tills han gick bort 1949, kulorna togs då ut ur hans huvud. De båda förövrarna fångades in och dömdes till livstids fängelse, men släpptes ut efter 18 år.

Källor:

Bernhardsson Carl-Olov (redaktör), "Brottets krönika I", Stockholm, 1960
https://sv.wikipedia.org/wiki/T%C3%A5gr%C3%A5n


Många gårdar i öde

Mellan 1610-32 fanns det mellan 749-754 gårdar i det småländska häradet Uppvidinge. Från att bara hade haft elva gårdar i öde 1610 så ökade detta antal lavinartat under de efterföljande åren. År 1615 fanns det 88 gårdar som låg i öde, två år senare hade det ökat till 123 gårdar och som mest i källan var det 145 gårdar i öde 1628. Under de nästföljande åren så sjönk detta antal till 49 ödegårdar 1640. Ett skäl till detta var att Sverige oftast var i krig och Småland utgjorde dels en oroshärd och dels gränsades till det dåvarande Danmark. Fast i Uppvidinge härad så var det inga brända gårdar mellan 1571-1640 och det var småländska härader som blev brända, exempelvis hade Konga härad 135 nedbrända gårdar 1571.

Källor:

Larsson Lars-Olov, "Kolonisation och befolkningsutveckling", Lund, 1972
Skalin Ole, "Gränsgårdar i centrum", Surte, 1979
Österberg Eva, "Gränsbygd under krig", Varberg, 1971

Bloggnyheter

***Har mer eller mindre medvetet hållit mig borta p g a sjukfrånvaron, resa, jobb och att jag inte har orkat att skriva bloggen.

***"Månadens notiser gör ett uppehåll fram till årsskiftet och de notiser som kommer att publiceras fram till dess framställs i en annan form.