BMR Produkter

 BMR Produkter är en relativ ny torvindustri i Småland och anlades 1980 (många torvindustrier hade redan lagts ner då i landskapet). Denna objekt ligger i närheten av Malmbäck och är fortfarande i drift, själva spårvidden som användes är ovanligt i Sverige—480 mm. Torvindustrins loklista ser ut som följande;

Hulu, tillverkat omkring 1974 och kom 1980 från Hulu Torvindustrin där loket hade blivit tillverkat. 

Söderkvists mekaniska verkstad i Sävsjö, tillverkat omkring 1943, kom till BMR Produkter 1989 från Fagerdals industrier i Lannsskedr.

Vaggerydstillverkaren; 1980 med numret 3 och 1991 köpt av Lammhults torvindustri .

Precis som Hulu-loket ovan så fick denna industri även ett lok som hade blivit tillverkat på plats hos Källeryds Torvindustri omkring 1980 och kom till BMR Produkter 1993.

Vaggerydsgrävaren; omkring 1981 och kom från Söftemåla torvindustri 1995.

Enligt uppgift används inga sådana lok på platsen nu.

Källor:

https://bmrprodukter.se/om-oss/

Priedits Janis;

”Industribanor i Småland”, del 2, ÖSJ-Bladet, 3/1996

”Små tillverkare” (loklista), 2010

Ynglingen Omai

 Carl von Linnés lärjunge Daniel Sohlander följde med sir Joseph Banks(1743-1820) på James Cooks första världsresa 1768-71. På Tahiti plockade de med en yngling som antingen hade namnet Omai eller fick namnet Omai för att visa om honom för brittiska hovet, syftet var att visa den "ädle vilden" som de hette på den tiden. Enligt den engelskspråkliga Wikipedia föddes han runt 1751 och dog 1780.

Citat från Wikipedia
Omai served as an interpreter to Cook on both his second and third voyages. He settled in Huahine on his return to the Pacific. During the Bounty's visit to Tahiti in 1789, Captain Bligh was told Omai had died about two and a half years after Cook's departure in November 1777.
Han var en personlighet som var viktig på 1700-talet när bl a Asien inte ännu var utforskat och då såg de personer som levde i ännu outforskade delar som exotiska eller ädla som fallet med ynglingen Omai.

Källor:
http://www.captcook-ne.co.uk/ccne/themes/omai.htm
Frängsmyr, "Svensk idéhistoria", Del 1, 2004
http://en.wikipedia.org/wiki/Omai

(Tidigare publicerat)

Kort presentation om Legolas

 Hur många är det som minns honom, valacken som tog hela svenska folket med storm i början av 1980-talet och han dog som sagt vad för några år sedan. Han är efter Glasgow-Karolina J-Pay Dirt, hans moder blev utnämnd till elitsto.

Han startade 93 gånger, vann 35 starter, tjänade ihop 3 012 770 kronor och gick som bäst på 1.12,5 med autostart. De främsta segrarna var segern i Åby Stora Pris och CL Müllers Memorial 1983(samma lopp som han blev tvåa i året senare).
Kusken var Thomas Nilsson, mannen som man har sett många gånger på TV under de senaste tio-femton åren.

Källa: Blodbanken.nu

(Tidigare publicerat)

Kyrkohistoriska notiser 2026

 Det är cirka sju år sedan som den senaste utgåvan kom med denna titel och den var kort med endast tre notiser. Det kan enda att det kan komma någonting eller liknande som har publicerats tidigare.

Västerlövstas äldsta orgel

Kyrkan i Heby som heter Västerlövsta hade sin första orgel 1609 och den hade 39 pipor, denna orgel stod på en läktare vid korets nordvägg. Denna orgel blev ersatt av en ny orgel i början på 1670-talet.

Källa: Åke Nisbeth, ”Västerlövsta kyrka”, Strängnäs, 1966

Byggande av Lids kyrka

Lids kyrka som ligger drygt 15 kilometer norr om Nyköping och kyrkan är berömd för att ha den kända kalkmålaren Albertus Pictors självporträtt som kalkmålning. Själva kyrkan byggdes någon gång i slutet på 1100-talet eller början på 1200-talet.

Källor:

Anund Johan & Linda Qviström, ”Det medeltida Sörmland”, 2010

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

Tre fönster hos Viksta kyrka

Under året 1761 uppslogs tre fönster på nordväggen av Viksta kyrka i Uppland medan de tre på sydväggen förstorades upp.

Källa: Bengt Ingvar Kilström, ”Viksta kyrka”, Strängnäs, 1971

Ljuskronor

Biskopskulla kyrka i Uppland har fyra ljuskronor och samtliga är från 1700-talet och av malm.

Källa: Nils Sundquist, ”Biskopskulla kyrka”, Katrineholm, 1987

Kyrkbåtarna på Siljan

Under varje söndag under sommarmånaderna så är man ute med kyrkbåtarna på sjön Siljan i Dalarna och de som var med hade sina högtidsdräkter på sig. Dessa var folket från Leksand, Rättvik och Mora, vars kyrkor ligger nära strandlinjen och efter båtturen lade de till vid bryggorna till sina kyrkor.

Källa: Svenska Dagbladet 10 november 1890

Väversundas kyrkklockor

Väversunda ligger i ett kyrkrikt område i Östergötland och kyrkan har två kyrkklockor; själva storklockan är gjuten i Jönköping 1704 medan lillklockan gjöts 1803 i samma stad.

Källa: Gunnar Lindqvist, ”Väversunda kyrka”, 2013

Danskarna tände eld på kyrkan

När danskarna härjade i Västergötland så tände de på den omtalade kyrkan Husaby nedanför Kinnekulle 1566 och taket brändes ner. Sockenborna fick nöja sig med halmtak till slutet på detta sekel.

Källor:

Antbring Stig, ”Husaby kyrka”, Götene, 1987

Thelander Claes, ”Det medeltida Västergötland”, 2004

Östhammars kyrka

Denna kyrka börjades att byggas 1663 medan själva invigningen ägde rum 1675 medan själva tornet tillkom 1837 medan själva invigningen skedde först åtta år senare.

Källa: Erik Bohrn & Bengt Ingvar Kilström, ”Östhammars kyrka”, Katrineholm, 1983

Kollekten tillföll barnhuset

När gudstjänsten i Nikolaj kyrka inför julen 1867 så tillföll kollekten Frimurarbarnhuset i Stockholm.

Post- och inrikes tidningar 24 december 1867 (KB)

Bogårdsmuren runt Torsvi kyrka

Torsvi kyrka ligger utanför Enköping och bogårdsmuren byggdes 1770-80.

Källa: Armim Tuulse, ”Torsvi kyrka”, Eskilstuna, 1995

Rik kyrka

Normlösa kyrka i Östergötland blev s k en biskopskyrka med en omfattning samling av kyrksilver och det inkluderade två stora kalkar, ett relikvarium och stor krona som hade tillhört en Mariabild (vägde två kilo).

Källa: Gunnar Lindquist, ”Normlösa kyrka”, Linköping, 2015

Lindfors (Åstorps)

 Strax söder om den värmländska orten Lindfors låg Åstorps Torvströfabrik som anlades 1919, den lades ner 1922 och för sedan öppnas igen 1924 med en ny ägare. Under 1930-talet drabbades fabriken av två bränder för att sedan byggas upp på nytt. Hasselfors AB köpte fabriken 1968 för att driva den till nedläggningen 1971 och stod sedan tom innan den slutliga rivningen skedde senare under detta årtionde. I närheten av torvfabriken anlades en såg 1924 som var igång fram till 1950-talet. Själva järnvägen på denna fabrik var 600 mm och den totala spårlängden var fyra kilometer. Tre motorlok är kända, det första tillverkades av Warrant i Vara innan 1923 eftersom detta lok fanns på plats då. Det andra loket var av okänd tillverkare men visades i en film i början på 1960-talet. Sedan kom ett bensindrivet motorlok som hade tillverkats av Bergsbolaget i Lindesberg 1942 och tjänstgjorde först på en torvmosse i Förarp i Småland och sedan 1950 till Södra Vi torvmossar (också Småland) och kom därefter till Lindfors 1960. Loket stannade i Lindfors tills det såldes till Säbylund (Närke) 1971 där det också skrotades.

Källor:

Industribanor i Värmland, försvunnen hemsida

”Järnvägsdata”, 1999

Priedits Janis, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Från banorna

 HAMPETORP

Vid sjön Hjälmarens södra strand ligger den lilla orten Hampetorp och i dess hamn fanns en gång decauvillespår (600 mm), där man lastade ved och timmer. Enligt uppgift revs de sista resterna av spåret omkring 1939-40.

LENABERG

Detta kalkbrott någon kilometer sydost (något) om Vattholma och i början på 1930-talet hade bruket 24 smalspåriga järnvägsvagnar och arrenderande av Skutskärs Sulfat AB mellan 1918-37. En linbana gick mellan brottet och brännugnarna i Stenby omkring 1,5 kilometer bort.

GYTTORP

Hos Nitro-Nobel i den västmanländska orten fanns i slutet på 1960-talet 14 diesellok, 5 ackumulatorlok, 40 flakvagnar och 12 tankvagnar. 

DINGTUNA

En uppgift som cirkulerade bland s k småbaneforskare i mitten av 1970-talet och enligt uppgift i Småbanebladet nr 4/1976 så fanns det ett ånglok i en lada i trakterna av Dingtuna utanför Västerås. Ångloket hade spårvidden 600 mm och hade troligen tjänstgjort på en mosse utanför Dingtuna.

BLIXTERBODA

Vid denna ort utanför Frövi låg Häradsbackens Såg som var mycket förfallen i mitten av 1970-talet och hade inte då använts på drygt 15 år. Sågen byggdes under 1920-talet och det har också funnits decauvillespår samt trallor.

DOHNAFORS

Ligger enligt uppgift utanför Askersund i södra Närke och där har det funnits småindustrier i form av sågverk, gjuteri, kvarn, tegelbruk och en kraftstation. Enligt Fornminnesregistret användes stångjärnshammaren från 1725 (nedlagt 1899) till kvarnverksamhet under 1950-talet.

ORRESTA

På denna ort har förutom mejeriet som angavs i ”Från banorna” i mars 2025 även haft en snickerifabrik som var igång iallafall till 1970-talet. Spåranslutning på linjen Enköping och Västerås fanns en gång i tiden.

Hacksta kyrka

 Hacksta kyrka ligger i södra Uppland och i det område som brukar kallats för Trögd eller trögden, alltså ligger Hacksta öster om Enköping. Kyrkan byggdes under 1200-talet i gråsten som är ett material som en del kyrkor byggdes av liksom grannkyrkorna i Löt och Villberga. Kyrkan har ett långhus med ett avsmalnat kor medan sakristian byggdes en gång och tyvärr revs den 1762 för att ersättas av en ny. Vapenhuset byggdes under en sekel som en del sådana byggdes och vapenhuset i Hacksta byggdes i slutet på 1400-talet (ett typiskt sekel för tillkomna vapenhus). Under 1400-talets sista kvartal slogs de båda valven inne i kyrkan och såväl under 1600-talet som 1700-talet genomfördes vissa ändringar i kyrkan. Bl a reparerades yttertaket 1618, sexton år senare (1634) förstorades bl a fönstren, bänkinredningen tillkom 1664 och predikstolen likaså 1680. En senare förändring var att kyrkan blev ljusare efter en renovering 1927 och långhusets storlek är 14x8 meter, socknen är inte stor (år 1540 fanns det 35 enheter i socknen varav 13 skattegårdar och åtta frålsegårdar). En runsten som en gång fanns i byn Ännesta flyttades 1927 till kyrkan.

Källor:

Det medeltida Sverige, Fjärdhundraland (Trögd) 1:9, Uppsala, 2010

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Kilström Bengt Ingvar, ”Hacksta kyrka”, Upplands kyrkor, VIII, Uppsala, 1964