Senaste SM-triumfen

 Det var för nästan 57 år sedan som Sirius vann sist bandyfinalen på Söderstadion i Stockholm. Nu återges resultaten från säsongen 1967-68 och Sirius siffror först (tyvärr ser det inte så bra ut med statistik och tabeller på Blogger).

26/11.   Falu BS (hemma)         3-3

6/12.     Bollnäs (hemma).         4-1

10/12.   Forsbacka (borta).         7-1

14/12.   Köping (borta).             0-0

17/12.   Västanfors (borta).        5-3

26/12.   Sandviken (hemma).     6-2

31/12.   Skutskär (borta).           5-0

6/1.       Edsbyn (hemma).          2-0

7/1.       Broberg (borta).            2-4

10/1.     Falu (borta).                  0-0

14/1.     Köping (hemma).         6-1

17/1.     Bollnäs (borta).            0-0

21/1.     Forsbacka (hemma).    5-1

25/1.     Västanfors (hemma).    1-1

28/1.     Sandviken (borta).        0-1

1/2.       Skutskär (hemma).       5-2

8/2.       Edsbyn (borta).            0-5

11/2.     Broberg (hemma).       6-5

I slutspelet mot följande klubbar som hade följande matchserie;

25/2 IF Göta (Hemma).         1-0

29/2 Bollnäs (borta).             1-1

3/3  Katrineholm (Hemma.). 5-3

Sirius hade det mindre smickrande rekordet med att ha flest mållösa matcher under säsongen och förutom den största plumpen för säsongen i bortamatchen med Edsbyn så vann Sirius 10 av 18 matcher och med målfacit 57-30. De kom tvåa med 25 poäng och en poäng bakom Västanfors som gjorde flest mål med 78 stycken (men släppte in 50 och lika många som tabellfyran Broberg). Sirius får glädjas sig att ha minst antalet förluster i serien med tre stycken och en färre än Västanfors.

I finalen som spelades på Söderstadion den 10 mars och Sirius slog Örebro med 4-1 inför 12 877 åskådare. Målen gjordes av Matti Pohjanen i den 15:e matchminuten, Ulf Fredin (29), Lennart Josefsson (78) och Hans Alftberg (85) medan Sören Andersson gjorde målet för Örebro efter tre minuter.

Källor:

bandyresultat.se

Eget Siriusarkiv

svenskbandy.se

Släppte in sju mål säsongen 1980

 Säsongen 1980 släppte Alvesta GOif in sju mål på 22 matcher i fotbollens division 3 (Sydöstra Götaland och vann serien med 37 poäng, sex före tabelltvåan Växjö Norra. Anmärkningsvärt var att Alvesta släppte in mål mot klubbar som slutade längre ner i tabellen. Mot Växjö Norra vann de hemma med 4-0 och spelade mållöst på bortaplan och mot tabelltrean Bromölla vann de med 2-0 på bortaplan medan hemmamatchen slutade mållöst. Flest mål på Alvesta gjordes av nästjumbon Johanfors som föll med 5-2 i Alvesta och som dessutom åkte ur. Tabellsexan Högadal (i Allsvenskan 1962) vann med matchens enda mål och det var Alvestas enda förlust, den var på hemmaplan. På bortaplan spelade de 2-2 mot Vederslöv / Dänningelanda som klarade av nedflyttning gentemot Saxemara som föll mot Alvesta med 3-1 och samma siffror föll även bottenlaget Almeboda. I målet stod Göran Hagberg (avled 73 år gammal i april 2024) som hade spelat för Östers IF i 242 allsvenska matcher samt femton landskamper.

Källor:

Frantz Alf, ”Avlidna under 2024 inom elitfotbollen”, Bolletinen nr 1/2025

https://www.sodertaljefotbollen.eu/herrar.html

Kyrkomiljön i Fläckebo

 Fläckebo kyrkomiljö utanför Sala är samtidigt ett tecken på en försvunnen miljö i Sverige eftersom kyrkstallarna står kvar på kyrkbacken. På kyrkogården finns många av de äldre gravarna fortfarande kvar och är värt ett besök även om kyrkan inte är öppen. I närheten ligger Fläcksjön som kyrkan och socknen har fått sitt namn ifrån, kyrkan härstammar iallafall från 1400-talet.Bilderna är klickbara!!!!

Smugglingen från Danmark 1860

 Mellan 29 maj till 6 maj kom det till kännedom att det kom 89 kärl med dansk sprit och 83 dansk brännvin i närheten av Helsingborg som dessutom rådhusrätten i staden utfärdade en kungörelse om. Det var okända personer som utförde smugglingen.

Källa: Post- och inrikes tidning 23 juli 1860

Industribanan vid Kolbäck

 En industribana med normalspårvidden 1435 mm beslutades 1955 att bli anlagt vid Kolbäck och spåret skulle gå till Sörstafors pappersbruk. Spåret blev färdigt 1958 och var 2,5 km långt, även inne på brukets område fanns det spår. Trafiken ombesörjdes av SJ och själva driften pågick till 1966 då pappersbruket nedlades.

Källa: ”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Torvbrytningen i Kragsta

 Torvbrytningen av bränntorv påbörjades av Gölsjö AB norr om sjön Slaktaren i närheten av Finsta Uppland under året 1918. Rälsen bestod av järnbeslagna plankor och vagnarna drogs av hästar, banan var drygt två kilometer långt. Driften lades dock ner redan 1920 och återupptogs igen 1941, företaget hette då Kragsta mosse. Nu pågick brytning av torv både på den gamla mossen och även på ett parti söder om sjön Slaktaren. Lokdrift sattes in 1942 och upphörde efter en olyckshändelse 1946. Själva loket tillverkades av Sixten Pettersson på Vätö Stenhuggeri under samma år som lokdriften infördes och den var bensindriven med en Ford-motor (skrotades 1946). 

Genom en söksträng med sökning i Dagens Nyheter den 3 april 1946 så hade någon förskingrat avlöningskassan på 29 400 kronor.

Källor:

Fornminnesregistret Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

Kan betraktas som lynchning

 Karl Oskar Ramström var traktens värsting eller den person som alla i omgivningen fruktade. Hela den tragiska historien började den 5 februari 1905 i Bjästabodarna vid Bergsjö (Gävleborgs län). Det är lite skillnad på det som rapporterades i Gefle Dagblad den 8 februari och det som står i beskrivningen på hemsidan Svenska Mordfall som följande text är hämtat ifrån.

Karl Oskar Ramström, som var fruktad på bygden, besökte en danstillställning tillsammans med en kamrat. När de två befann sig en bit från danslokalen besköts de plötsligt med revolver. Kamraten träffades i armen och flydde från platsen medan Ramström, som blev liggande på marken, misshandlades svårt med både slag och knivhugg. Ramström fördes till sjukhus där han avled tre dagar senare. Polisen lyckades aldrig spåra några gärningsmän och ingen som befunnit sig på dansen påstod sig veta något. Mordet på Ramström misstänktes vara en hämnd från ortsbefolkningen som under en längre tid levt i rädsla för honom.

I den nämnda numret av tidningen så stod det att det var logdans som hade blivit anordnat av en herre med efternamnet Flodin. En handlare beslöt att lämna logen omkring midnatt och då hade Ramström frågat honom om han fick följa med. Strax efteråt brändes ett skott av och sedan inleddes den brutala misshandeln rum, detta nummer av tidningen beskrev hans skador som skribenten inte tänker ta upp. Eventuella läsare får söka på www.kb.se; leta reda på Gefle Dagblad fr o m den 8 februari 1905 och sedan trycka på vilken tid det önskas. 

Källor:

Frigivna steaffarbetsfångar, Riksarkivet 

Gefle Dagblad 8 februari 1905

svenskamordfall.se