Notiser

Första fyrarna med mistlur (handkraft)

De första fyrarna där det installerades mistlur som drevs med handkraft var Grimskär 1884, Svartklubben 1887 och Agö 1889.

Källa: Fyrhandboken 2007

Trehus eller Tre hus

I Övergran socken i Uppland finns det en bostad med namnet Trehus eller Tre hus och den är på gården Katrinedals ägor. Det är ett torp som 1916 som liksom andra torp i nordöstra hörnet av socknen avstyckades från gårdens ägor.

Källor:

Hembygd Håbo, Tierp, 1987

Ortnamnsarkivet

Bristol Citys seger 1955

Bristol City vann division 3 (Södra) säsongen 1954-55 och de vann 30 av 46 ligamatcher samt gjorde 101 mål, den största vinsten var 6-1 (hemma) mot Aldershot den 16 oktober.

Källa: enfa.co.uk

Hjälstas byar 1910

Tuna var den största orten i Hjälsta socken (Uppland) 1910 med 107 i själva byn och 25 på själva ägorna i följd av Hjälsta by(kyrkbyn) med 58, Brunnsta 42, Bälsunda 37, Eneby 32 och Ör 30.

Källa: SVAR; folkräkning

Riksgäld

Riksgäld kallades de sedlar som utgavs av Riksgäldskontoret mellan 1789-1834.
Källa: "Norstedts uppslagsbok", 2003

(Tidigare publicerat)

Tog från ett lik

Vid månadsskiftet november-december 1878 begick en studerande med namnet Schwarz självmål i kronoparken på Åsen och efter tog någon hans ring med gredelin och små stenar.

Källa: Tidningen Upsala 3 december 1878

Cheddarostens ursprung

Ostens äldsta kända historiska milstolpe är 1500-talet och i en by i England med samma namn.
Källa: Faktakalendern 1997

(Tidigare publicerat)

Bortglömd storseger???

 Den 7 oktober 2006 tog Sirius emot norrländska Anundsjö inför 491 åskådare på Studentrrnas och det var bara ett par veckor sedan som Sirius hemmaslog en annan klubb från Norrland nämligen 8-0 mot Robertsfors. Matchen mot Anundsjö slutade 7-2 till Sirius och tre av målen gjordes av Tobias Lindström sedan två mål vardera av Kim Skoglund samt Mani Tourang. Sirius ledde i halvtid med 3-0 och gick upp till 7-0 innan bortalaget kunde göra två mål (båda genom Per Byström). Sirius blev tvåa efter Enköpings SK i division 1 (Norra) och gick upp via kval till Superettan mot Väsby. Frågan är hur många kommer ihåg denna storseger och om den kom i skuggan av kvalet.

Källor:

fotbollsdata.se

worldfootball.net

Kila kyrka i Västmanland

Kila kyrka finns på ett par platser i Sverige och denna kyrka ligger någon mil söder om Sala, synlig från vägen till Västerås. I kyrkans långhus vars stora delar härstammar från 1300-talet finns 27 takstolar. Kyrkan är gjort av såväl natursten som mursten med putsat fasad.

 

Torvindustrin i Gubbo

 En torvströfabrik anlades i Gubbo 1918 inte så långt ifrån Gimo i Uppland och den låg invid den bibana som Dannemora-Hargs järnväg lät bygga mellan Norrmon-Lövstabruk. En lastplats inrättades längs med denna bibana för brukets transporter. Fabriken anlades av Gimo-Korsnäs AB med säte i Gävle. Under andra världskriget så upptogs s k bränntorv som förädlades av två provisoriska ugnar. Själva driften lades ner 1952, byggnaderna revs 1954-55 och det återstår bara ruiner av den forna torvströfabriken. När fabriken öppnades så lade man ut en bana med 600 mm spårvidd mellan fabriken och Glansmossen och som mest var den tre kilometer långt. Ett motorlok från Warrant i Vara anskaffades 1919 och motorn var tillverkat av samma firma, den var fotogendriven med åtta hästkrafter (hade hytt). Själva banan nedlades med fabriken 1952 och revs upp några år senare medan loket skrotades.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991

”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

https://okandahandelser.blogspot.com/2023/09/objekt-langs-med-lovstabruksbansn.html?m=0

Böter för fylleri

 

Källan är tidningen Upsala den 11 januari 1896 och där står bl a att en arbetare fick böta 20 kronor (omkring 500 i dag, grovt räknat) för han gjorde motstånd när skulle gripas. 

Någonting om G-vagnens historia

 G-vagnar som åkte i godståg sedan starten av svensk järnvägshistoria och täckta vagnar som hos Statens Järnvägar var 7,0x2,8 meter för obromsade vagnar efter beslut 1884 och senare 8,0x2,8 med bromskupé med lastutrymme på exakt sju meter. G-vagnen har dock varit i olika utförande eftersom en del enskilda banor hade G-vagnar samt även hos SJ. Täckta vagnar fanns även när de första etapperna började att öppnas i mitten av 1800-talet. Exempelvis hade SJ 313 G-vagnar i början på året 1867 och i slutet på detta år var antalet 347 stycken. Enligt Särtrycket som kom 1900 hade tjugo G1f-vagnar och 150 av G3 tillkommit till SJ under 1899. Liksom andra vagnar så hade G-vagnarna underlittera i form antingen bokstav, siffra eller i kombination av dessa. När en enskild bana kom under staten så kom denna banas godsvagnar med i vagnlistan och skiljdes det åt så blev det en underlittera eller en kombination av själva huvudlitteran. När alltfler enskilda banor förstatligades under 1900-talet så bestämde SJ 1939 att övertagna godsvagnar skulle klara av max 90 km/h för att sättas in i godstrafiken. Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) byggde en lång styckegodsvagn som fick numret 1134 med litteran GFm och byggdes om från en personvagn, den hade ursprungligen bromshytt som togs bort (istället installerades tryckluftbroms). Denna vagn fick längden 8,61 m och var mellan axlarna 6,46 meter.

Källor:

Leander Lars-Olof, ”Boken om HNJ”, 1984

Selme Johan, ”Särtryck 1867, särtryck 77 och Kommunickan”, Tåg, 5/1987

https://www.svenskmjwiki.se/SJ_godsvagnar

Sundström Erik;

”De medelstora G-vagnarnas historia”, Tåg 7/1983

”Svenska godsvagnar Normalspår 1856-1956”, Gävle, 2010

Särtryck77, 1900

Svår storm

Vid månadsskiftet augusti-september 1869 utbröt en svår nordöstlig storm som gjorde att Sveriges kuster fick ordentliga vågor som slog mot land. Saltsjön vid Stockholm och där steg vattnet drygt en meter, likaså med Slussen.

Källa: Dagens Nyheter 3 september 1869