tisdag 5 augusti 2025

Torvindustrin i Gubbo

 En torvströfabrik anlades i Gubbo 1918 inte så långt ifrån Gimo i Uppland och den låg invid den bibana som Dannemora-Hargs järnväg lät bygga mellan Norrmon-Lövstabruk. En lastplats inrättades längs med denna bibana för brukets transporter. Fabriken anlades av Gimo-Korsnäs AB med säte i Gävle. Under andra världskriget så upptogs s k bränntorv som förädlades av två provisoriska ugnar. Själva driften lades ner 1952, byggnaderna revs 1954-55 och det återstår bara ruiner av den forna torvströfabriken. När fabriken öppnades så lade man ut en bana med 600 mm spårvidd mellan fabriken och Glansmossen och som mest var den tre kilometer långt. Ett motorlok från Warrant i Vara anskaffades 1919 och motorn var tillverkat av samma firma, den var fotogendriven med åtta hästkrafter (hade hytt). Själva banan nedlades med fabriken 1952 och revs upp några år senare medan loket skrotades.

Källor:

Freding Mats, ”Industrilok i Uppland”, 1991
”Järnvägsdata med driftplatser”, 2009

Böter för fylleri

 

Källan är tidningen Upsala den 11 januari 1896 och där står bl a att en arbetare fick böta 20 kronor (omkring 500 i dag, grovt räknat) för han gjorde motstånd när skulle gripas. 

Någonting om G-vagnens historia

 G-vagnar som åkte i godståg sedan starten av svensk järnvägshistoria och täckta vagnar som hos Statens Järnvägar var 7,0x2,8 meter för obromsade vagnar efter beslut 1884 och senare 8,0x2,8 med bromskupé med lastutrymme på exakt sju meter. G-vagnen har dock varit i olika utförande eftersom en del enskilda banor hade G-vagnar samt även hos SJ. Täckta vagnar fanns även när de första etapperna började att öppnas i mitten av 1800-talet. Exempelvis hade SJ 313 G-vagnar i början på året 1867 och i slutet på detta år var antalet 347 stycken. Enligt Särtrycket som kom 1900 hade tjugo G1f-vagnar och 150 av G3 tillkommit till SJ under 1899. Liksom andra vagnar så hade G-vagnarna underlittera i form antingen bokstav, siffra eller i kombination av dessa. När en enskild bana kom under staten så kom denna banas godsvagnar med i vagnlistan och skiljdes det åt så blev det en underlittera eller en kombination av själva huvudlitteran. När alltfler enskilda banor förstatligades under 1900-talet så bestämde SJ 1939 att övertagna godsvagnar skulle klara av max 90 km/h för att sättas in i godstrafiken. Halmstad-Nässjö järnväg (HNJ) byggde en lång styckegodsvagn som fick numret 1134 med litteran GFm och byggdes om från en personvagn, den hade ursprungligen bromshytt som togs bort (istället installerades tryckluftbroms). Denna vagn fick längden 8,61 m och var mellan axlarna 6,46 meter.

Källor:

Leander Lars-Olof, ”Boken om HNJ”, 1984
Selme Johan, ”Särtryck 1867, särtryck 77 och Kommunickan”, Tåg, 5/1987
Sundström Erik;
”De medelstora G-vagnarnas historia”, Tåg 7/1983
”Svenska godsvagnar Normalspår 1856-1956”, Gävle, 2010
Särtryck77, 1900

Svår storm

Vid månadsskiftet augusti-september 1869 utbröt en svår nordöstlig storm som gjorde att Sveriges kuster fick ordentliga vågor som slog mot land. Saltsjön vid Stockholm och där steg vattnet drygt en meter, likaså med Slussen.

Källa: Dagens Nyheter 3 september 1869

måndag 4 augusti 2025

Så såg ett kök ut

Samtliga bilder är tagna i Mannaminne i juli 2022 och visar hur ett kök samt matbordet kunde se ut förr i tiden.



Kåseri

 Skribenten spelade bangolf fram till 2001 och sedan har det inte blivit något spel p g a universitetsstudier samt nattjobb (som ordinarie sedan 2007). Sedan dess har jag bara följt bangolfen lite grann på instans och ändå känner jag till att min klubb Uppsala Bangolfklubb (Sveriges äldsta som bildades 1934) hade förlorat två mer eller mindre profiler inom drygt 11/2 vecka i juli (Arne Olofsson född 1949 och Pether Ekman född 1966). Varför ett kåseri om sånt, kände att det var dags att skriva ett sådant som krönika. I juli besöktes trästaden Nora och på samma gång passade skribenten på att besöka Industribanemuseet utanför Frövi i Västmanland eftersom det var ett medlemskap i Industribaneföreninggen från 2008 och fram till den oundvikliga nedläggningen 2022. Besöket gjordes i regnigt väder och just då regnade inte så mycket, det var stängt. Det gjordes på vägen till Nora och passade även på att besöka Sveriges äldsta stationshus i Järle som blev färdigt 1854. När skribenten besökte Mannaminne i Ångermanland för tre år sedan och sedan dess har ett urval av bilder publicerat om just platsen samt har använt bilderna i ett par av stoften.

Om det blir nya kåserier återstår att se!!!

lördag 2 augusti 2025

Karluk fast i isen 1913

 Brigadine är ett tvåmastat segelfartyg och brigadinen Karluk var flaggskeppet i arktiskt expedition som skulle bedrivas av Kanada under åren 1913-16. I augusti 1913 blev fartyget fast i isen vid Herchel Island i Alaska och själva rörde på sig så fartyget hamnade vid Beauforthavet, när fartyget sjönk 1914 så beslöt besättningen att gå till Wrangelön. Dock kom de inte fram utan blev räddade av fartyget King & Wings och elva av besättningsmännen hann dö innan hjälpen kom. Själva Karluk byggdes 1884 med syfte att fånga valar och Karluk var en del av Wihjamur Stefanssons arktiska expedition. Han var från Kanada som levde mellan 1879-1962 och hans föräldrar emigrerade från Island.

Källor:

alaskaweb
Wikipedia engelskspråkiga