En ändring av Kaga kyrka

 Kaga kyrka strax norr om Linköping fick en förändring av kyrkan 1727 när den själva kyrkobyggnaden byggdes om utvändigt samtidigt som tornspiran byggdes om. I mitten av 1740-talet byggdes en ny sakristia medan den gamla revs.

Källor:

Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet 

https://ep.liu.se/databases/kyrkomiljo/pdf/%C3%96g%2520kyrkor/kaga_kyrka.pdf

Rochdale läckte som en såll

 Rochdale har varit en av de mindre klubbarna i de fyra högsta divisionerna som omfattar professionella ligaklubbarna i England som numera återfinns i National League (den femte nivån). Sedan den fjärde divisionen bildats 1958 så har Rochdale spelat i den tredje nivån som dock denna artikel inte kommer att handla om.

En av de sämre säsongerna var 1932-33 och denna säsong spelades 40 matcher istället för 42 i division 3 (Norra) sedan Wigan Borough (dagens Wigan Athletic bildades i efterkölningen av denna klubb 1932) hade varit tvungna att lämna ligan och fick deras resultat borttagna för säsongen. 

Rochdale slutade sist i division 3 (Norra) säsongen 1931-32 och på 40 matcher vann de fyra matcher, spelade oavgjort vid tre tillfällen, förlorade 33, gjorde 48, släppte in 132, elva poäng och 13 poäng bakom nästjumbon New Brighton. De främsta målskyttarna i ligan var Reg Watson 8 (tidigare Oldham o Southampton), Joe McAteer 7, Jack Everest och Fred Brown på sex vardera. Samtliga fyra segrarna togs hemma på Spotland och den största segern var 3-1 mot Doncaster Rovers den 3 oktober, de vann med 4-3 mot Carlisle United den 12 september. Ingen vinst blev det efter nyåret och de största förlusterna var 1-9 mot Tranmere Rovers (Farewell Watts gjorde fem av målen), 0-6 mot Barrow och 2-7 mot Chester City. Rochdale förlorade 17 matcher i följd under denna säsong. Darwen släppte in 141 mål i gamla division 2 säsongen 1898-99 och det är ett rekord liksom de 33 förlusterna för Rochdale.

Källor:

http://www.englishfootballstats.co.uk/Club%20Profiles/rochdale.htm

Smailes Gordon, ”Football league records”, Derby, 1992

Soar Phil & Martin Tyler, ”Encyclopedia of British Football, 1984

Wikipedia, engelskspråkiga 

Oleby ångsåg

 Detta sågverk i Värmland anlades 1890 och 1900 fick sågen en fast ångmaskin, året efter blev även ett nytt såghus färdigt. Verksamheten började att avvecklas 1965 och kort därefter byttes en ny ägare till sågen. Det gamla sågverket revs och ett nytt sågverk byggdes mittemot järnvägsstationen på orten. Ett smalspårigt sidospår på 300 meter gick från stationen till det gamla sågverket och detta spår fanns kvar i mitten på 1960-talet och i Oleby stod ett motorlok avställt som tidigare hade tjänstgjort i Skoghall.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Militära banor i Strängnäs

”Industribaneprofilen” och den numera avlidne Bo Gyllenberg gjorde sin värnplikt på I 10 i Strängnäs 1959-60 utan att forska någonting om banorna som en gång i tiden fanns på regementet i Strängnäs. Fast intresset för industrijärnvägar med eller utan lokdrift fanns hos honom redan då. Den hela startade 1916 och då inleddes arbetet med att anlägga regementet av Granit & Beton. Året efter anlades en brygga vid Mälaren för lossning av byggnadsmaterial och en rälsbana anlades från bryggan upp till blivande kanslihuset och p g a lutningen på tolv meter så användes en elmotor för att dra upp vagnarna. När allt var klart 1920 började den rullande materien att avyttras varteftersom och allt var klart 1923. Då hade räls och vagnar blivit överförda till Kasernbyggnadsnnämndens byggnad av ammunitionsförråd i Marieberg, tillbyggnad till hospitalet i Västervik och till Södrrmanlandsregemente.

Källa: SmB-Bladet 3/1994

Läget i Uppsala hospital 1900

 Från år 1899 fanns det 271 män och 170 kvinnor på hospitalet i Uppsala, sammanlagt var det 441 personer. Av de intagna så hade fem personer begått mord, lika många hade gjort sig skyldiga till mordbrand och 27 hade begått inbrott. Under det gångna året (inspektionen skedde den 16 oktober 1899) så hade 22 intagna gått bort och det var jämnt fördelat mellan de båda könen. 

Källa:https://ep.liu.se/databases/medhist_data/arkivdokument/hospinsp/1900/I90003PB.htm

Misterhults skogsbanor

 Väster om Misterhult som ligger cirka två mil norr om Oskarshamn anlades i början på mellankrigstiden till en början med en järnväg med 600 mm som blev fem kilometer långt. År 1909 bildades AB Nässjö 3 Ply Fabrik och av det köptes 7 000 tunnland skog 1918 med Misterhults egendom med övriga fastigheter i både Misterhults och Hjorteds socknar. Efter ett par ärenden med både likvidation och den slutliga konkursen 1921, två år senare kom egendomen under en tysk ägare. Då bildades AB Norrköpings Exporthyveleri och mesta av verksamheten flyttades då till närliggande Blankaholm. Nu lite grann om banorna; spårvidden var 600 mm,; 1919 anlades fem kilometer lång bana mellan sjön Göten till en plats väster om Misterhults samhälle och därifrån var också en kilometer sidospår. Några år senare (obekant när) anlades en bana från sjön Lilla Rämm till en plats strax öster om Misterhult som var sju kilometer långt. Därefter sammanslöts de båda banorna med en tre kilometer långt förbindningsbana och från de båda sjöarna Göten och Lilla Ramm fanns flottleder till sågverket i Solstadsström. Efter konkursen 1921 så avvecklades järnvägsdriften successivt och Misterhult hade både motor- och ånglok. Omkring 1919-20 kom det första loket som hade blivit tillverkat av Jönköpings Mekaniska verkstad (June-lok) och som såldes 1936 till Eds Cellulosafabriks AB (också i Småland). Sedan kom ett ytterligare motorlok som tillverkades av Oberursel i Tyskland (vidare öden okända) och omkring 1920 kom ångloket som tillverkades av Orenstein & Koppel (också tyskt) med tillverkningsnumrrt 3413/år 1909 som tidigare hade används i kolgruvor i Saar-området. Det såldes 1935 till samma ägare som det förstnämnda loket och ångloket blev skrotat 1970.

Källor:

Fjeld Ulf, ”Svenska industrimotorlok 1”, Eksjö, 1974

Gyllenberg Bo, ”Misterhults skogsbanor”, i Skogen ta tåget, 1992

Järnvägsdata 1999

Karlsson Lars Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2014

Priedits Janis; ”Industribanor i Småland (del 16), ÖSJ-Bladet 1/2000

Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet

 Enligt de rapporter som sändes in till hade den lilla socknen strax norr om Sigtuna 299 invånare under året 1749 som dessutom var det första folkräkningen av Tabellverket (även den första i sitt slag i Sverige. Det fanns då 43 hushåll i Haga socken. Två år senare hade folkmängden ökat med åtta individer och det hade blivit fyra hushåll. Socknens äldsta invånare var en kvinna som var mellan 75-80 år. Men det fanns då 54 gifta par i socknen. År 1753 hade socknen 300 invånare och 43 hushåll och året efter 299 invånare, men ingen uppgift om antalet hushåll (men det går att räkna ut medelvärdet från närliggande år). År 1755 var folkmängden 316 invånare och inte heller detta år var det ingen uppgift om antalet hushåll.

Källa: Folkmängdsredogörelser från Tabellverket