Oleby ångsåg

 Detta sågverk i Värmland anlades 1890 och 1900 fick sågen en fast ångmaskin, året efter blev även ett nytt såghus färdigt. Verksamheten började att avvecklas 1965 och kort därefter byttes en ny ägare till sågen. Det gamla sågverket revs och ett nytt sågverk byggdes mittemot järnvägsstationen på orten. Ett smalspårigt sidospår på 300 meter gick från stationen till det gamla sågverket och detta spår fanns kvar i mitten på 1960-talet och i Oleby stod ett motorlok avställt som tidigare hade tjänstgjort i Skoghall.

Källa: Janis Priedits, ”Industribanor i Värmland”, 2020

Militära banor i Strängnäs

”Industribaneprofilen” och den numera avlidne Bo Gyllenberg gjorde sin värnplikt på I 10 i Strängnäs 1959-60 utan att forska någonting om banorna som en gång i tiden fanns på regementet i Strängnäs. Fast intresset för industrijärnvägar med eller utan lokdrift fanns hos honom redan då. Den hela startade 1916 och då inleddes arbetet med att anlägga regementet av Granit & Beton. Året efter anlades en brygga vid Mälaren för lossning av byggnadsmaterial och en rälsbana anlades från bryggan upp till blivande kanslihuset och p g a lutningen på tolv meter så användes en elmotor för att dra upp vagnarna. När allt var klart 1920 började den rullande materien att avyttras varteftersom och allt var klart 1923. Då hade räls och vagnar blivit överförda till Kasernbyggnadsnnämndens byggnad av ammunitionsförråd i Marieberg, tillbyggnad till hospitalet i Västervik och till Södrrmanlandsregemente.

Källa: SmB-Bladet 3/1994

Läget i Uppsala hospital 1900

 Från år 1899 fanns det 271 män och 170 kvinnor på hospitalet i Uppsala, sammanlagt var det 441 personer. Av de intagna så hade fem personer begått mord, lika många hade gjort sig skyldiga till mordbrand och 27 hade begått inbrott. Under det gångna året (inspektionen skedde den 16 oktober 1899) så hade 22 intagna gått bort och det var jämnt fördelat mellan de båda könen. 

Källa:https://ep.liu.se/databases/medhist_data/arkivdokument/hospinsp/1900/I90003PB.htm

Misterhults skogsbanor

 Väster om Misterhult som ligger cirka två mil norr om Oskarshamn anlades i början på mellankrigstiden till en början med en järnväg med 600 mm som blev fem kilometer långt. År 1909 bildades AB Nässjö 3 Ply Fabrik och av det köptes 7 000 tunnland skog 1918 med Misterhults egendom med övriga fastigheter i både Misterhults och Hjorteds socknar. Efter ett par ärenden med både likvidation och den slutliga konkursen 1921, två år senare kom egendomen under en tysk ägare. Då bildades AB Norrköpings Exporthyveleri och mesta av verksamheten flyttades då till närliggande Blankaholm. Nu lite grann om banorna; spårvidden var 600 mm,; 1919 anlades fem kilometer lång bana mellan sjön Göten till en plats väster om Misterhults samhälle och därifrån var också en kilometer sidospår. Några år senare (obekant när) anlades en bana från sjön Lilla Rämm till en plats strax öster om Misterhult som var sju kilometer långt. Därefter sammanslöts de båda banorna med en tre kilometer långt förbindningsbana och från de båda sjöarna Göten och Lilla Ramm fanns flottleder till sågverket i Solstadsström. Efter konkursen 1921 så avvecklades järnvägsdriften successivt och Misterhult hade både motor- och ånglok. Omkring 1919-20 kom det första loket som hade blivit tillverkat av Jönköpings Mekaniska verkstad (June-lok) och som såldes 1936 till Eds Cellulosafabriks AB (också i Småland). Sedan kom ett ytterligare motorlok som tillverkades av Oberursel i Tyskland (vidare öden okända) och omkring 1920 kom ångloket som tillverkades av Orenstein & Koppel (också tyskt) med tillverkningsnumrrt 3413/år 1909 som tidigare hade används i kolgruvor i Saar-området. Det såldes 1935 till samma ägare som det förstnämnda loket och ångloket blev skrotat 1970.

Källor:

Fjeld Ulf, ”Svenska industrimotorlok 1”, Eksjö, 1974

Gyllenberg Bo, ”Misterhults skogsbanor”, i Skogen ta tåget, 1992

Järnvägsdata 1999

Karlsson Lars Olov, ”Ånglok vid Sveriges industrier”, 2014

Priedits Janis; ”Industribanor i Småland (del 16), ÖSJ-Bladet 1/2000

Hagas folkmängd under mitten av 1700-talet

 Enligt de rapporter som sändes in till hade den lilla socknen strax norr om Sigtuna 299 invånare under året 1749 som dessutom var det första folkräkningen av Tabellverket (även den första i sitt slag i Sverige. Det fanns då 43 hushåll i Haga socken. Två år senare hade folkmängden ökat med åtta individer och det hade blivit fyra hushåll. Socknens äldsta invånare var en kvinna som var mellan 75-80 år. Men det fanns då 54 gifta par i socknen. År 1753 hade socknen 300 invånare och 43 hushåll och året efter 299 invånare, men ingen uppgift om antalet hushåll (men det går att räkna ut medelvärdet från närliggande år). År 1755 var folkmängden 316 invånare och inte heller detta år var det ingen uppgift om antalet hushåll.

Källa: Folkmängdsredogörelser från Tabellverket 

Bröderna Abegglen

 De schweiziska bröderna Max (1902-70) och Andre Abegglen (1909-44), var de viktigaste spelarna i Schweiz och Grasshoppers under mellankrigstiden. Den äldre brodern gjorde 34 mål på 67 landskamper mellan 1922-37 medan Andre spelade 52 landskamper och 29 mål mellan 1927-43. Det antalet mål som Max gjorde i landslaget var rekordet ända tills Kubilay Turkyllmaz gjorde sitt 35:e mål i landslaget 2001.

Max spelade först för ett par mindre klubbar innan han kom till Grasshoppers 1921 och spelade 142 matcher/108 mål fram till 1941 då han lade skorna på hyllan. Han vann fem ligatitlar för Grasshoppers 1926-27, 1927-28,  1930-31, 1936-37 och 1938-39 samt åtta gånger i cupen ( 1926, 1927, 1932, 1934, 1937, 1938, 1940 och 1941). Andre var med endast 1927 och 1931 samt cupen 1927, 1932 och 1934). Andre spelade bara fem säsonger för Grasshoppers och vann den franska ligan med Sochaux 1935. I den schweiziska ligan spelade han även för Servette och La Chaux-de-Fonds. Men han avled endast 35 år gammal i november 1944. När han den franska ligan så gjorde han 30 mål under denna säsong.

Andre Abegglen spelade sin första landskamp mot Sverige den 6 november 1927 inför 17 840 åskådare på Letsigrund i Zürich och matchen slutade 2-2, brodern Max gjorde ett av målen. Han var då 18 år gammal medan Max spelade då sin 31:a landskamp. Den första landskampen var mot Nederländerna den 19 november 1922 inför drygt 12 000 i Bern och gjorde då tre mål i en match som slutade 5-0. Den äldre brodern missade dock VM-slutspelet 1934 medan den yngre deltog både 1934 (Italien) och 1938 (Frankrike). Lite ytterligare kuriosa så gjorde bröderna mål i samma landskamp mot Ungern 1929, Frankrike samt Tjeckoslovakien1932 och Belgien 1933. Det gick inte så bra för det schweiziska landslaget under mellankrigstiden med bl a elva förluster i rad mellan 6 maj 1929 (2-1 mot Holland) och 3-3 mot Frankrike den 23 mars 1930. 

Källor:

du-Football info

https://www.historical-lineups.com/wp-content/uploads/2019/12/Upload-29.11.2019.pdf

Nilsson Tore, ”Fotbollslexikon”, Uddevalla, 1981

Oliver Guy, ”The Guinness Book of World Soccer”, Enfield, 1995

Wikipedia engelskspråkiga 

Målrika ligamatcher den 4 oktober 1930

 Det här är bara ett typexempel på målrika ligamatcher som var i denna omgång som spelades den 4 oktober 1930. Aston Villa vann hemma med 6-1 mot Huddersfield Town inför 43 235 åskådare på Villa Park när Billy Walker blev tremålsskytt, Eric Houghton 2 och denna säsongs skyttekung av högsta divisionen , Pongo Waring som också nätade bakom bortakeepern Hugh Turner. Tröstmålet för Huddersfield blev Dave Mangnall. På Bloomfield Road vann hemmalaget Blackpool med 5-4 mot Leicester City och Jimmy Hampson (som försvann under en fisketur i januari 1938) gjorde tre av Blackpools mål. Ernie Hine gjorde två mål för The Foxes medan Arthur Chandler inte lyckades göra mål på hemmalagets målvakt Horace Pearson. Det var tre matcher som slutade 4-0; Chelsea slog Middlesbrough, Grimsby slog West Ham och Liverpool bortaslog Newcastle. I Manchester-derbyt vann City med 4-1 mot United inför 41 757 åskådare.

United hade en svag säsong och föll i de första tolv ligamatcherna med nedflyttning som följd. Tommy Tait och Bobby Marshall gjorde två mål vardera medan Joe Spence gjorde målet för United. 

I gamla division 2 föll hemmalaget Millwall med 5-7 mot Preston inför 14 674 på The Den. Fram till denna match hade Millwall bara vunnit två och förlorat sex och låg sist i divisionen. Men deras var riktiga smällar för motståndaren, 5-1 mot Nottingham och 4-0 mot Reading (båda hemma). Millwalls mål mot Preston; Jimmy Poxton 2, Jack Cock 2 o Jimmy Forsyth, Prestons mål Tom Scott 3, Alec Reid 2 och Ted Owens 2. Everton gjorde ett gästspel i divisionen denna säsong och de vann med 7-1 mot Charlton inför 29 440 på Goodison Park. Ted Critchley 2, Dixie Dean (60 mål i gamla division 1 säsongen 1927-28) 2, Jimmy Dunn 2 och Tom Griffith medan Fred Whitlow gjorde Charltons mål. 

I division 3 (Norra) vann Rotherham United med 8-1 mot Accrington då Vic Wright gjorde fyra av målen medan Billy Hick gjorde tre. Wright gick en månad senare till Sheffield Wednesday i högsta divisionen och hade svårt att ta en plats där i ett lag som kom från två ligatitlar. Kom tillbaka till Rotherham och efter en tid gick han över till Liverpool. 

Carlisle United som var inne på sin tredje säsong i ligan hemmaslog Crewe med 4-1 inför 7 308 åskådare på Brunton Park och Jimmy McConnell gjorde tre mål. Hartlepool United hade sin högsta publiksiffra för säsongen när de föll hemma mot Hull City. De föll med 1-3 inför 6 661 på Victoria Park och Stan Alexander gjorde bortalagets tre mål och en annan tremålsskytt var Tom Maidment för Lincoln City, de vann med 5-0 mot Barrow. 

I division 3 (Södra) gjorde Peter Simpson sex mål när Crystal Palace besegrade Exeter City med 7-2. Harry Waller gjorde samtliga målen när Torquay United vann med 3-0 mot Northampton på bortaplan.

Källor:

enfa.co.uk

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/season/S1930-31/1930-10-04.html

vintagefootballers 

Wikipedia engelskspråkiga