Sirius i division 3 säsongen 1949-50

På tiden hade svensk fotboll vinteruppehåll och Sirius spelade en säsong i division 3 Norra säsongen 1949-50 som dock slutade med trea från slutet med nedflyttning som följd. På 18 matcher vann Sirius fyra matcher, spelade oavgjort två gånger, förlorade 12, målfacit 21-57, 10 poäng och fem poäng upp till Falu BS. På hemmaplan vann de bara en match och det var med matchens enda mål mot Ludvika. De spelade också 1-1 mot klubbarna som kom efter dem i serien som vilka var Skutskär och Brynäs. Sirius gjorde flera brakförluster på hemmaplan (spelade både på Studenternas och Grindstugan på den tiden) med 1-9 mot IFK Östersund och 0-6 mot Sandvikens IF som vann serien. I derbyt mot IF Vesta slutade med förlust i båda matcherna med 0-2 (hemma) och 1-2 (borta). Sirius lyckades vinna en målrik match mot Falu BS med 5-4 på bortaplan och den största segern för säsongen var 3-1 i bortamötet med Skutskär. På bortaplan blev ideliga förlustrr mot topplagen och det skulle dröja tio år innan Sirius var tillbaks i de nationella seriesystemet igen.

Källa: https://www.sodertaljefotbollen.eu/uploads/1/2/0/2/12027160/1949-50.pdf

Spenshult sanatorium

 Spenshult ligger i södra delen av Halland och inte så långt ifrån Halmstad. Såväl ett sjukhus som ett sanatorium  fanns igång och byggnaderna finns kvar. En smalspårigt bana anlades 1911 för interna transporter och den var i trafik till början på 1950-talet. Själva banan revs då för ge plats åt andra transportmöjligheter.

Källor:

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Spenshult

Priedits Janis, ”Industribanor i Halland”, del 7, ÖSJ-Bladet, nr 1/2012

Train Bloc

 Train Bloc föddes i Frankrike 1963 och importerades till Sverige som femåring, de som ägde honom var Stall Montigny som själva utgick från travsporten 1980. Train Bloc var en fux hingst som hade Narcisse VIII som far och Laine Argentee S som mor som båda var mer eller mindre okända i Sverige medan morfadern Chambon var en meriterat travare med två tredjeplatser i Prix d’Amerique såväl 1951 som 1952. Det är svårt att få fram uppgifter om äldre franska travare och speciellt de hästar som har imponerats hit, vars stamtavlor finns inte mycket mer än bara namn, födelseår och möjligen hur många segrar det blev.

Train Bloc startade vid 81 tillfällen med segerraden 34-9-4 och tjänade ihop 613 895 kronor. Hans snabbaste tid var på 1.16,4 med autostart och bland hans meriter var C Th Erikssons Memorial och Färjestads Jubleumslopp som femåring. Året efter som var 1969 var det segern i C L Mullers Memorial som antagligen slog till mest under detta år.

I aveln fick han 245 avkommor i Sverige som föddes mellan 1971-77 varav 193 kom till start. De som lyckades mest var Gunde, Yakis Ami och Charme Asserdal.

Källa: blodbanken.nu

 

Demografiska nyheter om Nysätra 1782

Nysätra är en socken som ligger några kilometer väster om Örsundsbro i Uppland.

 ***År 1780 hade socknen 834 invånare och 142 hushåll, 1785 var dessa siffror 842 o resp 147.

***År 1782 föddes det 28 barn varav en flicka föddes utanför äktenskapet. Tolv barn under tio år dog under året och totalt var det 20 personer som gick bort varav sju äktenskap upplöstes igenom döden.

***Fem vigslar ägde rum

***Tio barnaföderskor var mellan 25-30 år samt en tonårsflicka.

***Den vanligaste dödsorsaken var bröstfeber som sju personer dog av.

***En man/pojke dog p g a olyckshändelse.

Källor:

Folkmängdsrapporten, Tabellverket

Mortalitetsrapporten, Tabellverket 

Båda rörande Nysätrs socken.

Från banorna

 För ytterligare information ser taggen ”Från banorna”.

GIMSBÄRKE

Eller Gimma såg som detta objekt även kallats för och ligger i Borlängetrakten. Denna såg anlades 1840 och 1888 försett med två ramar, var igång in i modern tid enligt en källa. Lokal spårvidd på 700 mm mellan såg och virkesuppslag. Det fanns även 800 m lång bana med smalspår till Duvnäs station. 

HÄRSBACKA

Det är en fältspatsgruva som ligger utanför Åkersberga och som ägdes av Magretelunds Gruv AB i Stockholm och brytningen inleddes 1891. Först var det bara gårdsdrifr som bedrevs av Magretelund gård och det ovannämnda företaget togs över 1916 och året efter upptäcktes den närliggande Isättragruvan och arbetet i Härsbackagruvan låg nere mellan 1922-26. All brytning nedlades 1946 och året efter såldes både Härsbacka samt Isättra till Statens Vattenkraftsverk och ombyggdes till depåer för förvaring av olja. En internt järnväg med spårvidden 600 mm var igång mellan mellan 1918 till vissa nedlagda etapper under 1950-talet. Tre motorlok är kända varav två tillverkades av österrikiska företaget Austrio Dalmier och ett av dessa två lok köptes 1929 av Edebo Järnväg på Väddö (en notis om denna järnväg finns på bloggen). Hårsbacka var efter Kolsva och Forshammar Sveriges tredje största fältspatsgruva och gruvan har brutits på 200 m längd, 37 meter bredd och 142 meter djup.

VÄTÖ

På ön Vätö finns fyra stenhuggerier som har haft egna interna spår men ingen lokdrift och samtliga ligger på den östra sidan av ön. Det är Uddeberg, Tjärholmen, Karlsängen och Vätöberg samt Dyvik där det fanns en torvindustri. Stockholms stad drev Vätöberg mellan 1898-1941 som bl a levererade material till broar och kajer. Karlsängen bröts runt 2 000 ton råblock som senare förädlades under 1960- och 1970-talen. Vätögraniten som är mera känd som Norrtäljegraniten finns bl a i riksdagshuset på Helgeandsholmen. På ön finns det informationsskyltar om bl a stenbrytningen på Vätö.

PERSTORP

Det blir allt färre industrier som fortfarande använder egna lok och en av dessa är ju Perstorp i Skåne. Enligt ”Längs spåret 2023” så växlar Z67648 som ägs av Svensk Tågkraft i Nässjö. Det är nog en av orsakerna som Industribaneföreningen lades ner eftersom om det blir en resa så är det självklart att resedeltagarna få åka med ett iordningställt tåg.

KLIPPAN

På denna skånska ort nedlades tegelbruket 1986 och blev senare ombyggt till en skola med namnet Tegelbruksskolan. Tegelbruket hade en kort bana ut till lertaget som gick norrut. Uppsalas motsvarighet är ju Ekeby gymnasium där skribenten själv gick vid decennietskiftet 1980/90-talen. En gång i tiden var det ett tegelbruk med namnet Ekebybruk som hade stickspår till Uppsala-Enköpings järnväg. Mer om Ekebybruk hänvisas till denna artikel; https://okandahandelser.blogspot.com/2023/03/spar-omkring-ekebybruk.html?m=0

Straffat järnvägsarbetare

 Från "Rättegångsärenden" i Södermanlands läns tidning den 19 januari 1905

Dömd järnvägsarbetare. Seveds häradsrätt har dömt August Nilsson-Särqvist från Fliseryd till 1 år och fyra månaders straffarbete, dels för det han under järnvägsresa från Eksjö till Hultsfred med knif hotat konduktören samt skadat vagnens innanrede och dels för stöld, begången på Öland. Nilsson som förut varit straffad för brott i Norge, införpassades till Västerviks länsfängelse. 

En person som inte fanns bland de frigivna straffarbetsfångarna på Svarskatalogen. Men han hade visst gått hårt till i vagnen och troligen försökte konduktören lugna ner honom utan att lyckas.

(Tidigare publicerat)

Dödligheten i några socknar 1807-10

 Denna artikel får anses vara en inledning på eventuellt senare artiklar på hemsidan och få därför betraktas som överskiktlig.

Det var många som dog då, orsaken var den rödsotepidemi som pågick då och det var drygt 50 000 personer som dog p g a denna sjukdom mellan 1808-13. I denna artikel valde jag att beskriva hur det var mellan 1807-10. Sjukdomens moderna namn är dysenteri, rödsot eller dysenteri är en sjukdom som drabbar magen i människans anatomi.

Från NE

dysenteri´ (grek. dysenteri´a, av dys- och grek. e´nteron 'tarm', 'tarmar'), rödsot, infektion i tjocktarmen. Dysenteri kan hos människa orsakas av bakterier i släktet Shigella eller av parasitiska protozoer, vanligen Entamoeba histolytica.

Om historiska förloppet under denna tid skriver Bengt Dahlin följande; Dysenteri eller rödsot som sjukdomen tidigare kallades, är en tarminfektion som ger blödningar i tarmen. Denna fruktade farsot härjade periodvis i Europa, inte minst i krigstider. I Sverige rasade en svår rödsotsepidemi åren 1773-84, då cirka 15 000 personer per år dog i farsoten – d.v.s. under perioden sammanlagt 180 000 människor. Andra stora rödsotsepidemier inträffade 1808-13 med sammanlagt 50 000 döda och 1851-60, då cirka 26 000 människor dog i farsoten. Bara under 1857 dog 10 650 svenskar i rödsot.

En avgörande orsak tycks vara de soldattransporter som varade i landet under denna tid eftersom kriget mot Ryssland pågick. Detta krig kom att kallas för det finska kriget och det var på grund av detta som det var svårt att hindra sjukdomen att spridas.

Som synes dog tre av barnen i februari år 1810. Dödsorsaken anges som rödsot, dvs dysenteri. Under 1808-1809 års krig rasade rödsoten svårt bland lantvärnet och spred sig med trupptransporter över hela landet. Åren 1809-1813 avled inemot 50 000 människor i rödsot i Sverige. Lantvärnet bildades sedan kriget mot Ryssland inletts år 1808 genom att alla män mellan 20 och 25 år som inte tillhörde krigsmakten skulle skriva in sig i hemvärnet. Av detta lantvärn uttogs 30 000 lantvärnsmän som sedan organiserades i 51 bataljoner."

Källa: http://user.tninet.se/~gek102c/soldat.htm

Det var under den valda tidsperioden som det var flest offer och detta skiljer sig emellan olika socknar. Det är lite frapperande att Fröslunda socken i Uppland inte hade ett enda fall av sjukdomen fram till 1814 då en man/pojke dog av rödsot. Det var andra dödsorsaker som drabbade denna socken och ingenting tyder på att dödligheten hade tagit fart. Däremot grannsocknen Biskopskulla hade tre dödsfall av rödsot 1808 och 10 under nästa år som var ett år med hög dödlighet. Går man ner på sockennivå finner man att det kunde variera mellan olika socknar. Biskopskullas folkmängd var under 1805 på 654 invånare och fem år senare 653. Rödsoten drabbade inte dessa socknar så hårt och det går att ta reda på det med hjälp av bl a Tabellverkets material. Björklinge hade år 1805 en folkmängd på 1 148 invånare och fem år senare var folkmängden 1 097, alltså en klar folkminskning och vad berodde detta på? Jag valde denna socken eftersom den låg utefter en väg som gick norrut som senare skulle bli E4:an tills motorvägen i området blev klart.

Antalet födda/döda och dödsorsaken rödsot i Björklinge mellan 1805-13

1805: 27/27/1
1806: 28/28/1
1807: 35/37/0
1808: 38/44/9
1809: 36/71/3(17 personer hade dött av okänd eller oangiven sjukdom)
1810: 28/45/7
1811: 42/38/2
1812: 33/36/1
1813: 37/35/2

Siffrorna är lite försvånande eftersom det stora antalet av personer vars dödsorsak var okänt under 1809 när endast tre personer avled på grund av rödsot. Det som går att läsa i tablån var att dödligheten var högre än antalet födslar under samma tid. Mortaliteten översteg fertiliteten från 1807-10 och alltså under den tidsperiod som det var hög dödlighet i Sverige.

(Tidigare publicerat)