Från banorna

 Presentation, se denna!!!

https://okandahandelser.blogspot.com/2022/11/fran-banorna.html?m=0

LEKSAND

Norsbro sågverk lades ner omkring 1960 och dessförinnan hade det brunnit ner till grunden i juli 1952. Sågverket hade eget spår men med utan lokdrift och både dess pannhus samt den ca 40 meter höga skorstenen revs 1989.

VATTHOLMA

Golfbanan ligger på ett ställe där Vattholma grusgrop låg en gång i tiden och det gick ett stickspår från Uppsala-Gävle järnväg. Där stickspåret började var dryga kilometern norr om den nuvarande stationen i orten som sin tur ligger drygt 100 meter där den gamla stationen låg.

KÄVLINGE

Detta skånska sockerbruk lades ner i mitten av 1950-talet och iallafall under 1990-talet användes lokalerna till lagring av potatis.

Notiser

Antalet bandyklubbar 1956

I t ex Bandyboken 1956 skrevs det att Sverige hade ca 3 600 lag och ca 40 000 spelare i seriespel.

Källa: Torbjörn Andersson, ”Den döende bandyn”, 2019

Första elektriska tåget till Vadstena

Den 21 december 1921 kom det första eltåget till Vadstena. Det vvvar på en fredag som tåget kom ifrån Fågelsta och detta hände på eftermiddagen.

Källa: ”Tåg och spår”, nr 75, 1987

Ljuskronorna i Roslagsbro kyrka

I denna kyrka finns det tre ljuskronor, två är från 1600-talet och en från 1700-talets början.

Källa: Ingeborg Wilcke-Lindquist, ”Roslags-Bro kyrka”, Strängnäs, 1989

Hamburgerskåp

Det är ett skåp som tillverkades i Tyskland under 1600-talet med bl a klotformade fötter, sockel med låda och dörrar med spetsovala fält.

Källor:

”Konsten i focus”, Stockholm, 1976

”Norstedts uppslagsbok ”, 2003

Rumskulla

I Rumskulla inte långt ifrån Vimmerby fanns bl a Stenfors  kvarn som var i drift mellan 1853-1946 och Ösjöfors handpappersbruk 1777-1926.

Källa: Anders Johnsson, ”Fånga platsen”, 2008

Rådmansö SK

Roslagsklubben Rådmansö SK ispelade sin första säsong i fotbollstrean 2022 och gjorde sin första säsong 1952-53. De hade tidigare spelat 14 säsonger i division 4, vidare 24 i femman, 19 i sexan, 11 i sjuan och en säsong i division 8. De blev sist i division 3 (Norra Svealand) med 8 poäng på 22 matcher.

Källlr: Bolletinen 1/2022 och 4/2022

Inredda rum

År 1853 var endast 7 av 21 rum på Salnecke slott i Uppland inredda.

Källa: Fredric Bedoire, ”Svenska slott och herrgårdar”, 2017

Polismästaren Raab

 Edward Raab levde mellan 1841-1901 och var såväl friherre som polismästare, han blev beryktat av sina fatala uttalanden när polisen hade stridigheter med studenter. Han var stor till växten och gick ofta i sin polismästaruniform, studenterna älskade att trakassera honom. Kandelabern (nu borttagen eller om den har kommit tillbaka) på Stora Torget i Uppsala fick sitt smeknamn ”Raaben i ljus”av studenterna i staden. Själva lyktan eller kandelabern uppfördes 1860 och har också förutom på stora torget även stått på St Eriks Torg. Raab ligger begraven på den gamla kyrkogården i staden och inte långt ifrån (drygt fem meter) ifrån Hammarskjölds stora gravplats. Enligt Uppsala domkyrkoförsamlings dödbok gick han ut tiden klockan 1 på eftermiddagen den 24 januari 1901.

Källor:

Ridderstedt Rolf, ”En levande kyrkogård”, Borås, 2001

Ringh John & Ole Skagegård, ”Fler pärlor och markvärdigheter i Uppsala”, 2023

Uppsala Domkyrkoförsamling, dödbok, Riksarkivet 

Grimsby Town inledde med en storseger

 Den 24 augusti inledde Grimsby Town mot London-klubben Leyton Orient i gamla division 2 och matchen spelades inför 14 274 åskådare på Blundell Park.

Målskyttarna för hemmalaget var Gerry Priestley 2, Ron Rafferty (ny från Portsmouth), Jimmy Fell, Billy Evans, Ron Stockin och  Dick Conner. De båda målen för Leyton Orient gjordes av Tommy Johnston som är en av klubbens främsta målskytt någonsin med 131 mål vid två omgångar under 1950-talet och 1960-talets första år.

Grimsby Town toppade divisionen i början och de slutade säsongen på 13:e plats medan Leyton Orient blev 12:a.

Källor:

http://www.englishfootballleaguetables.co.uk/season/S1957-58/1957-08-24.html

http://www.neilbrown.newcastlefans.com/

Tidningsnotiser

Bilderna är klickbara!!!

Aftonbladet hade en tablå över Europas skogar den 13 februari 1889 och Sverige var den skogsrikaste landet, men det var Finland som hade minst antal individer per hektar skog.

Tre notiser från Tidningen Upsala den 3 januari 1882 om bl a två fall av självmord och en av dessa handlar om 12-0årig pojke som var son till en kemist i Berlin blev så missnöjd med sina julklappar att han tog livet av sig.

Från Tidningen Upsala den 9 januari 1899

Från Upsala Nya Tidning den 14 februari 1916 om en misshandel på en äldre kvinna.

Från Göteborgs-Posten 28 maj 1872 (tisdag) om en olyckshändelse i Korsnäs när sjökaptenen Olsson skulle korsa järnvägen.

Banan under Karlskrona

 I Karlskrona finns numera rester efter en järnväg som gick från järnvägsstationen till ett numera plomberat ingång till ett bergsutrymme som ägdes av Örlogsverket. Linjen öppnades för trafik 1888 och den normalspåriga järnvägen blev 1,6 km långt, den var i trafik fram till 1990. Syftet var att transportera tunga transporter till de olika militära ändamålen i staden och under andra världskriget så öppnades flera tunnlar som numera är plomberade.

När Mellersta Blekinges järnväg hade öppnats till Karlskrona 1889 så lades en tredje skena i den ursprungliga järnvägen eftersom detta bolag hade spårvidden 1 067 mm (vanligt med denna spårvidd i dessa trakter på den tiden). Den smalspåriga delen av järnvägen trafikerades av ånglok från både Blekinge Kustbanors järnvägar och Mellersta Blekinge järnväg innan den tredje skenan togs bort omkring 1960, när de smalspåriga järnvägarna i Blekinge och sydöstra Småland breddades till normalspår. 

Järnvägen går igenom två tunnlar som totalt mäter 500 meter och en av dem går under Amiralitetskyrkans klockstapel. Denna järnväg flick smeknamnet Flottans Varvs järnväg och man antar att detta smeknamn är fortfarande aktuell, heller!!!

För själva transporterna för att frakta militär materiel i Karlskrona så användes även tunneln. Under treskensepoken användes tre motorlok varav två av dem tillverkades av AB Slipmateriel i Västervik (138/1940 och 249/1940) medan det tredje loket tillverkades av Jönköpings motorfabrik 1946 med nummer 107. På den normalspåriga spåret så har det även trafikerats av SJ egna lok. I början av 1970-talet kom det ett motorlok som hade tjänstgjort på en försvarsanläggning i Mellansverige som tillverkades av AB Slipmateriel 1928. Numera är samtliga lok skrotade förutom nr 138 som såldes till SJ 1946.

Källor:

Elgh Leif, ”Tunnelbanan i Karlskrona”, tidskriften Tåg, nr 7/2023

Högberg Leif o Jan Erik Olsson, ”Hemliga utflykter”, 2018

Priedits Janis, ”Industrilok i Blekinge”, del 6, ÖSJ-Bladet, nr 2/2009

Dalby socken i Uppland 1800

 Dalby socken i Uppland 1800;

Folkmängd: 510

Antal män/pojkar: 240

Antal kvinnor/flickor: 270

Antal hushåll: 65

Gifta par: 91

Antalet barn under 15 år: 173

Antalet krogar på landet/gästgivare 0/0

Källa: Folkmängdsredogörelse, Tabellverket