Priser från april 1897

 Källa: Svenska Dagbladet 15 april 1887 och bilden är klickbar!!!

Tottenhams revansch

 Den 6 maj 1939 förlorade Tottenham med 1-6 mot Sheffield United på Bramall Lane. Matchen spelades i den gamla division 2 och det kom 38 460 åskådare för att se matchen. Den 12 september året innan slutade matchen 2-2 på Tottenhams hemmaarena White Hart Lane.

När United vann med 6-1 gjorde Jimmy Hagan tre av målen och han skulle göra 117 mål på 361 matcher för Sheffield United mellan 1938-58. George Henson som var i slutet på sin ligakarriär och han gjorde två mål, Henson gjorde sex mål för sin förra klubb Bradford Park Avenue när de vann med 7-1 mot Blackburn Rovers den 29 januari 1938 i samma division. 

Blackburn Rovers som slutade på 16:e plats i gamla division 2 säsongen 1937-38 vann året efter divisionen just före Sheffield United. Denna klubb slutade på 54 poäng med en poäng tillgodo över rivalen Sheffield Wednesday. Tottenham blev 8:a med 47 poäng och det var jämnt i toppen av tabellen. Sedan spelades inte ligan på sju år p g a världskriget 

Säsongen 1948-49 blev Sheffield United sist i gamla division 1 medan Tottenham var kvar i tvåan. Men någonting var igång hos Londonklubben och de hade ett bra lag på gång. Denna säsong blev Tottenham 5:a i divisionen och säsongen efter slutade det med en seger på 61 poäng, nio poäng före Sheffield Wednesday som slog rivalen United med bättre målkvot.

Den 12 november 1949 vann Tottenham med 7-0 mot Sheffield United inför 54 193 åskådare på White Hart Lane och målen gjordes följande; Sonny Walters 3, Len Duquemin 2 och Les Medley 2. Samma säsong vann de också med 5-0 mot Bradford Park Avenue, 4-0 mot Southampton och 4-1 mot Plymouth Argyle samt West Ham. De vann även med 4-1 mot Brentford på bortaplan och året efter vann de ligan för första gången.

Källor:

http://www.mehstg.com/shefutd.htm#Full_results_history

Smailes Gordon, ”Football League Records”, Derby, 1992

vintagefootballers.com

Wikipedia, engelskspråkiga 

Mot alla odds

 Den 23 oktober 1955 föll Västerås SK med 0-9 mot Halmstads BK hemma på Arosvallen och Östen Ståhl gjorde sex av målen som dessutom kom i svit i de följande matchminuterna; 35, 36, 43, 62, 76 och 85. Det var VSK första säsong i Allsvenskan och laget låg sist med fyra poäng med 50 mål insläppta när vinteruppehållet kom. 

Den 8 april 1956 spelades matchen på Örjans Vall inför 6 186 åskådare och antagligen tog hemmaelvan uppgiften lite väl lätt. Sylve Bengtsson gav hemmalaget ledningen i den 6:e matchminuten och minuten senare kvitterade Västerås genom Sven Sjöblom. Efter 21 minuter spel så gav Sture Carlsson gästerna ledningen och matchens sista minut gjorde Jan Åhlin 3-1 för Västerås. 

VSK klarade sig kvar i sin första allsvenska säsong men skulle åka ut säsongen efter. Halmstad blev dock 7:a och Bengtsson blev HBK främste målskytt med 22 mål med Ståhl som god tvåa med åtta mål. Tillsammans gjorde de 30 av lagets 43 mål under denna säsong.

Källor:

”Allsvenskan i siffror 1955-56, Bolletinen, Sveriges fotbollshistoriker och statistiker, 2023

Aisjö Martin, ”Hundra år med allsvensk fotboll”, 2010

https://www.hbk.se/1955-56%20Laguppställningar.pdf?cms_fileid=2e540a7ca2d750803ef1a13b3b8e59f8&disposition=attachment

Bärgades vid Grisslehamn

 En kungörelse från Uppsala slott den 5 januari 1837 hade följande innehåll; Den 6 oktober bärgades invid Grisslehamn 1 mast 84 fot lång, 1 5-tums vant 42 fot lång, 1 dito 53 fot lång, 1 dito 35 fot lång, 1 dito 50 fot lång med 2 block och 2 jungfrujärn, 1 dito 42 fot lång, 1 dito 47 fot lång, 1 dito om 50 fot lång, 2 tackelhängare, 1 6-tums stag 50 fot långt,1 lispund järn, 4 block och 3 jungfrujärn.

Effekterna finns hos Sjötullkammaren.
Uppsala den 5 januari 1837

Källa: utforsk.se

Måste vara en rest ifrån ett fartyg som har förolyckats och man har plockat upp rester ifrån detta fartyg. Det verkade vara lösa föremål och det krävdes möjligen ett antal man för att klara av denna uppgift.

(Tidigare publicerat)

Ett fall av begränsning

 I Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 47 finns det en bild på en flicka som troligen var i nedre tonåren. Hon ledde en ko som fick beta i ett dike där det fick beta. Det var så att fattiga personer fick som en motpresentation hålla sina betesdjur på marginella områden som exempelvis diken eftersom de själva saknade betesmarker för djuren. Flickans uppgift var då att se till att kon inte kom upp från diket.

Källa: Niklas Czerhalmi och Carin Israelsson, "Sommarfet och vintersvulten", BHT nr 47/2004

(Tidigare publicerat)

Notis om Västergötlands gårdar

 Under såväl 1500-talet som 1600-talet var det emellanåt oroligt vid Sveriges dåvarande gränsbygder. I Västergötland var det många gårdar som blev ödelagda eller brända av fientliga trupper. I Dannike socken fanns det 23 hushåll som av olika orsaker låg i öde 1573. Bara något år senare (1574) hade denna siffra ökat till 34. Men socknarna närmare Göteborg verkade behålla sina antalet gårdar som t ex Lerum med runt 56-58 gårdar, Landvetter 40-41 och Skallsjö 47-48. I Bergum ökade antalet gårdar från 38 året 1572 till 45 året 1582. Det var m a o lite lugnare omkring nuvarande Göteborg än i den södra delen av landskapet.

Källor:

Andersson-Palm Lennart, ”Människor och skördar”, 1993

Skarin Ole, ”Gränsgårdar i centrum”, Surte, 1979

Österberg Eva,”Gränsbygd under krig”, 1971

Vingebackagruvan

 Denna gruva låg vid Hofors i Gästrikland och tillhörde Hofors gruvor. Fyndigheten på platsen upptäcktes 1945 med diamantborrning som följd mellan 1946-47 och i november 1947 påbörjades schaktning. Då gruvans första schakt, Ivars schakt, började att sprängas och drygt fyra månader senare var schaktet åtta meter. Under 1950-talet inrättades det utfraktsnivåer på 380, 290 och 350; som mest var det 550 meter. Ett ras inträffade i gruvan 1966 och 1980 lades driften ner som även avslutade all gruvdrift t Torsåkers bergslag. De låg flera gruvor inom samma område sydost om samhället och flera lok användes i gruvorna. 

Källor: 

Albrecht Lena m fl, ”Malmer, industriella mineral och bergarter i Gävleborgs län”, SGU, 2009

Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet 

Freding Mats, ”Industrilok i Gästrikland & Hälsingland”, 1992